Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.
Swipe to change

Victims' rights - by country

Kroatien

Innehåll inlagt av
Kroatien

Victims of crime have a number of rights in pre-trial and criminal proceedings, with particular protection being afforded to children and victims of crimes against sexual freedom and human trafficking

A victim of a crime has the right to:

  • information that the police, the investigator, the state attorney's office (državno odvjetništvo) and the court have a duty to provide;
  • effective psychological and other expert assistance and support from bodies, organisations and institutions that support victims of crime;
  • participate in criminal proceedings as the injured party,
  • be informed by the state attorney (državni odvjetnik) regarding action taken on the basis of the victim’s report, and to file a complaint to a senior state attorney (viši državni odvjetnik);
  • state-funded specialist counselling if he/she suffers very severe psychosomatic damage or very serious consequences of the crime;
  • file an associated action for damages;
  • compensation in accordance with a separate law if he/she has suffered grievous bodily harm or serious deterioration of health as a result of violent crime.

A victim of a crime against sexual freedom or a crime of human trafficking has the following rights in addition to those mentioned above:

  • to speak with a counsellor prior to being interviewed, with the cost being met by the budget;
  • state-funded legal aid;
  • to be interviewed by a person of the same sex at the police station or state attorney's office;
  • to have a person of trust present during the interview;
  • to refuse to answer unnecessary questions relating to his/her personal life;
  • to ask to be interviewed via an audio-visual device;
  • confidentiality of personal data;
  • to demand the exclusion of the public from the hearing;
  • to be informed of these rights by the court, state attorney and the police before the first interview.

If a child is the victim of crime, he/she has the following rights in addition to those mentioned above:

  • state-funded legal aid;
  • to be accompanied by a person of trust when participating in procedures;
  • confidentiality of personal data;
  • to be interviewed in his/her home or another specially equipped location instead of a court;
  • the exclusion of the public;
  • for the questioning to be conducted without the judge or parties present in the same room with the child, through audio-video devices operated by a professional assistant;
  • for particular care to be taken during the interview so that the child’s mental health is not adversely affected.

Children are all persons under the age of 18 years.

Child witnesses and victims are to be examined by the investigating judge at the evidentiary hearing, and a child witness is to be subpoenaed through his/her parents or guardians.

Private prosecution

When a crime is reported, the state attorney will prosecute ex officio in most cases.

A private prosecution may be brought in the case of crimes for which criminal proceedings are launched on the basis of a private prosecution. The private prosecution must be brought within three months of the date when the authorised natural or legal person learned of the crime and the offender.

Associated action for damages

A victim of crime is also an injured party and is entitled to file an associated action for damages before the court.

Such an action may include the following claims:

  • compensation for damages, which can be tangible or intangible (pain suffered, fear);
  • return of belongings — if the injured party can prove that he/she was the owner or lawful holder;
  • annulment of a specific transaction — if the crime resulted in a property transaction (if the defendant forced the victim to conclude a contract).

An associated action for damages may be filed in criminal proceedings or in separate civil proceedings against the defendant. If the action is filed during criminal proceedings, a prerequisite for its acceptance is that the court finds the defendant guilty.

That is not a prerequisite for the success of an action in civil proceedings.

Rights of injured parties during an investigation and in criminal proceedings

During an investigation the victims of a crime, as private prosecutors and injured parties, are entitled to present facts and move to introduce evidence that is material for ascertaining the crime, identifying the offender(s) and establishing their claims in the associated action for damages.

A victim who takes part in criminal proceedings as an injured party has the right to:

  • use his/her own language, including deaf and deafblind sign language, and to the assistance of an interpreter if he/she does not understand or use Croatian, or to the assistance of a translator or sign language interpreter if he/she is deaf or deafblind;
  • use his/her own language;
  • file an associated action for damages and motions for temporary injunctions;
  • a representative;
  • present facts and move to introduce evidence;
  • attend the evidentiary hearing;
  • attend the proceedings, take part in the evidentiary proceedings and make a closing statement;
  • access the case file;
  • ask to be informed by the state attorney in respect of action taken on the basis of his/her report and file a complaint to a senior state attorney;
  • appeal;
  • file a motion to prosecute and bring a private prosecution;
  • receive notice of the rejection of a criminal charge or of the decision of the state attorney not to prosecute;
  • prosecute instead of the state attorney;
  • seek restoration of the previous situation;
  • receive notice of the outcome of the criminal proceedings.

The state attorney’s office and the court are obliged to examine, both before, and at each stage of, the criminal proceedings, whether there is any possibility of the accused making amends to the injured party for the damage caused by the crime. They are also obliged to inform the injured party of certain rights laid down by law (the injured party’s right to use his/her own language, the right to file an associated action for damages, etc.).

Right to financial compensation

The Act on Financial Compensation for Victims of Crime (Zakon o novčanoj naknadi žrtvama kaznenih djela) (Narodne Novine (NN; Official Gazette of the Republic of Croatia) Nos 80/08 and 27/11) lays down a right to financial compensation for victims of crime involving violence committed with intent in Croatia, or for their relatives under the conditions set out in that Act.

It establishes a right to financial compensation for victims of violent crime committed with intent and specifies the prerequisites and procedure for exercising the right to compensation, the bodies that take decisions and participate in the decision-making process on the right to compensation and the bodies and procedure in cross-border cases.

Victims of violent crime committed with intent have a right to financial compensation from the national budget.

The police, the state attorney's office and the courts are required to provide information on the right to compensation, supply the necessary application forms and, at the victim’s request, give general guidance and information on how to fill out an application and on the supporting documents that are required.

Applications for financial compensation must be submitted to the Ministry of Justice on the form which can be downloaded from the Ministry’s website.

Application form for financial compensation for victims of crime_hr  PDF (223 Kb) hr

Applications must be submitted within six months of the date on which the crime was committed. If there are legitimate reasons why a victim was unable to submit such an application within the deadline, he/she must do so within three months of the date on which those reasons cease to exist, and in any event within three years of the date on which the crime was committed.

If the victim is a minor or a person who has been stripped of contractual capacity and his/her legal representative did not submit an application within six months of the date on which the crime was committed, the period of six months starts to run from the person‘s eighteenth birthday or from the day on which criminal proceedings are launched after the victim has reached the age of majority or from the day when the person’s contractual capacity is restored.

Persons entitled to financial compensation:

  • victims of crime involving violence who are citizens of the Republic of Croatia, citizens of a Member State of the European Union or permanently resident in the European Union, and if the crime was committed in Croatia;
  • a victim who has suffered grievous bodily harm or whose health has deteriorated as a result of the crime (such a person is entitled to compensation for the costs of treatment, provided that it is not covered by mandatory health insurance, up to the amount of health insurance in the Republic of Croatia, and compensation for loss of earnings up to the amount of HRK 35 000);
  • a person who is a close relative of the deceased victim (spouse or partner, child, parent, adoptive parent, adopted child, step-parent, step-child, same-sex partner, grandparent and grandchild if they belonged to the same household as the victim) (such a person is entitled to compensation of up to HRK 70 000 for the loss of statutory maintenance);
  • in the event of the death of a victim, the person who paid the funeral expenses is entitled to compensation of up to HRK 5 000;
  • if a crime is reported to or filed by the police or the public prosecutor's office within six months from the date on which it was committed, regardless of whether or not the offender is known.

When the amount of compensation is established, account is taken of the victim’s conduct during and after the crime or his/her contribution to the causing of the damage and to the extent of the damage, whether the person is an immediate victim and whether he/she reported the crime to the competent authorities and when. In addition, an assessment is made of the victim’s cooperation with the police and the competent authorities in order to bring the offender to justice, account being taken of whether the immediate victim helped to cause the damage or exacerbated the damage; in any of these cases the compensation to which the victim is entitled will be reduced accordingly. An application for compensation will be refused, or the amount reduced, if the victim is found to be involved in organised crime or a criminal organisation. Compensation may also be refused, or the amount reduced, if the granting of full compensation would be contrary to the principle of fairness, morality and public policy.

Notice of offender's release

When a defendant is sentenced to imprisonment, the Independent Service for Victim and Witness Support at the Ministry of Justice will inform the victim of the prisoner's release date (unconditional release and release on probation).

Statutory obligation to inform victims of prisoner release

In accordance with the provisions of the Act Amending the Execution of Prison Sentences Act (Zakon o izmjenama i dopunama Zakona o izvršenju kazne zatvora), the Independent Service for Victim and Witness Support at the Ministry of Justice is required to inform the victim, injured party or his/her family about the release of a prisoner.

Victims are notified of the release of a prisoner in cases of crimes against sexual freedom and sexual morality, life and limb or crimes involving violence.

The information mentioned above is provided to a victim, injured party or his/her family, irrespective of whether the prisoner is being released unconditionally or on probation.

Moreover, when a decision is being taken on the advisability of allowing a prisoner to leave prison for his/her place of permanent or temporary residence, penitentiaries/prisons may require the probation service to establish the attitude of the victim or the victim’s family to the crime that was committed. The Independent Service for Victim and Witness Support draws up reports for the probation service on the basis of its discussions with the victim.

Support for witnesses and victims

Support for victims and witnesses in the Republic of Croatia is coordinated by the Independent Service for Victim and Witness Support (Samostalna služba za podršku žrtvama i svjedocima) at the Ministry of Justice.

Victims and witnesses can obtain support and information on their rights and on procedures from the Victim and Witness Support Department of a court.

Such departments have been set up at seven county courts (županijski sudovi), namely in Zagreb, Zadar, Osijek, Vukovar, Split, Sisak and Rijeka. The departments provide victims (and witnesses) and persons accompanying them with emotional support, practical information and information on rights. Support is also provided by departments of competent municipal and misdemeanour courts (općinski and prekršajni sudovi).

Victims can also obtain information about their rights and the types of assistance available to them by calling the free phone number 116 006 of the National Call Centre for Victims of Crimes and Misdemeanours (see the website of the National Call Centre).

The Ministry of Justice also provides victims and witnesses with support and information about their rights, and inquiries may be sent via email to: zrtve.i.svjedoci@pravosudje.hr or to the website of the Croatian Ministry of Justice: https://pravosudje.gov.hr/

Support for victims and witnesses in cross-border cases

The Independent Service for Support to Victims and Witnesses, which has been set up at the Ministry of Justice, provides support and information to both witnesses and victims who are summoned through international legal assistance (including witnesses of war crimes).

Information letters are sent to witnesses who are summoned to give testimony at courts in the Republic of Croatia, or to Croatian witnesses who are summoned to appear before foreign courts.

Witnesses of war crimes are provided with physical protection, where necessary, and assistance for preparing their journey and their appearance before the competent judicial body (in the case of witnesses and other parties who are summoned for questioning in criminal proceedings relating to war crimes before competent judicial bodies in the Republic of Croatia, or outside Croatia when such support relates to a request for international legal assistance).

Click on the links below to find the information that you need

1 - My rights as a victim of crime

2 - Reporting a crime and my rights during the investigation or trial

3 - My rights after trial

4 - Compensation

5 - My rights to support and assistance

Last update: 04/07/2018

The national language version of this page is maintained by the respective Member State. The translations have been done by the European Commission service. Possible changes introduced in the original by the competent national authority may not be yet reflected in the translations. The European Commission accepts no responsibility or liability whatsoever with regard to any information or data contained or referred to in this document. Please refer to the legal notice to see copyright rules for the Member State responsible for this page.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på kroatiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

1 - Mina rättigheter som brottsoffer

Vilken information kan jag få från myndigheten när brottet har inträffat (t.ex. från polisen, åklagarmyndigheten) men innan jag anmäler brottet?

I straffprocesslagen regleras inte innehållet i det informationsblad som ges till brottsoffret efter att brottet har inträffat men innan det anmäls. Alla har rätt och möjlighet att kontakta åklagarmyndigheten, där de kan anmäla ett brott, lämna ett vittnesmål eller komma med en inlaga i ett ärende som ligger inom åklagarens ansvarsområde. Personen som kontaktar åklagarmyndigheten får upplysningar om hur brottet anmäls och andra grundläggande upplysningar om sina rättigheter och skyldigheter.

Polisen ska registrera anmälningar av brott som faller under allmänt åtal.

Dessutom har alla rätt till lämpligt polisskydd, om det finns rimliga skäl att bevilja sådant skydd.

Avdelningar för stöd till brottsoffer och vittnen, som har inrättats av sju regiondomstolar, lämnar känslomässigt stöd och upplysningar till brottsoffer, vittnen och deras familjer om deras rättigheter (däribland tekniska och praktiska upplysningar). Upplysningar och stöd lämnas i alla skeden av förfarandet. Brottsoffret får upplysningar och stöd även om han/hon inte anmäler brottet. Dessa avdelningar hänvisar också brottsoffer och vittnen till specialiserade institutioner och organisationer i det civila samhället, beroende på deras behov.

Jag bor inte i det EU-land där brottet ägde rum (EU-medborgare och icke EU-medborgare). Hur skyddas mina rättigheter?

Bestämmelser om brottsoffers och civilrättsliga parters rättigheter gäller för alla oavsett nationalitet, eftersom Kroatiens strafflagstiftning gäller alla som begår ett brott inom Kroatiens gränser. Parter och deltagare i förfaranden har rätt att använda sitt modersmål.

Polisen, åklagarmyndigheten och domstolarna ska enligt straffprocesslagen och lagen om brottsoffer (ekonomisk ersättning) lämna upplysningar till brottsoffer om deras rättigheter enligt dessa lagar. Detta innebär att åklagarmyndigheten och domstolarna både före och under det straffrättsliga förfarandet ska undersöka den åtalades möjligheter ersätta den civilrättsliga parten för eventuella förluster/skador till följd av brottet, informera den civilrättsliga parten om dennes rätt att använda sitt modersmål och att göra ett sakrättsligt anspråk (rätten till ersättning), muntligen, på ett språk som brottsoffret förstår, eller skriftligen, på antingen kroatiska eller engelska. Åklagarmyndigheten och domstolarna ska på dennes begäran också ge brottsoffret allmänna instruktioner och upplysningar om hur man utformar anspråket och vilka styrkande handlingar som ska lämnas in. Informationsblad med upplysningar om brottsoffrets rätt till ersättning finns på kroatiska och engelska, liksom formuläret för ersättningskrav. Dessa handlingar, i kroatisk och engelsk version, kan laddas ned från det kroatiska justitieministeriets webbplats.

Ett brottsoffer som anmäler ett brott får information om sina rättigheter av polisen. Efter att ha informerat brottsoffret muntligen lämnar polisen skriftliga upplysningar om brottsoffrets rättigheter och eventuell tillgänglig information om tjänster för skydd av och stöd åt brottsoffer. De senare omfattar telefonnumret till ett kostnadsfritt journummer för stöd till brottsoffer.

För personer som inte kan kroatiska har polisen ett informationsblad om rättigheter tillgängligt på andra språk.

Frivilliga vid den nationella teletjänstcentralen för brottsoffer (116-006) lämnar känslomässigt stöd, upplysningar om rättigheter och praktisk information. De hänvisar också brottsoffer till andra behöriga myndigheter och organisationer för att de ska få ytterligare upplysningar och andra former av stöd och hjälp. Detta journummer är öppet vardagar kl. 8–20, och personalen kan ta emot samtal på kroatiska och engelska.

Vilken information ska jag få om jag anmäler ett brott?

a) Brottsoffer och civilrättsliga parter har rätt att inom två månader från anmälan av ett brott begära upplysningar från åklagarmyndigheten om vilka åtgärder som har vidtagits i ärendet. Åklagarmyndigheten upplyser dem om de vidtagna åtgärderna inom en rimlig tid, men senast 30 dagar efter begäran, såvida inte begäran äventyrar förfarandets ändamålsenlighet. Ett beslut att vägra lämna ut sådan information ska meddelas det brottsoffer eller den civilrättsliga part som gör begäran.

b) Åklagaren beslutar att inte väcka åtal

  • om det brott som personen är anklagad för inte är ett brott som faller under allmänt åtal,
  • om omständigheterna utesluter att den anklagade personen är skyldig, såvida inte den olagliga handlingen utfördes i ett tillstånd av psykisk oförmåga,
  • om brottet är preskriberat eller om brottet är föremål för en amnesti eller en benådning, eller om åtal preskriberas genom andra omständigheter, och
  • om det inte finns bevis på att den anklagade personen har begått brottet.

Beslutet om att inte väcka åtal översänds till den civilrättsliga parten och till den anklagade personen, som omedelbart släpps om han/hon sitter häktad. Utöver skrivelsen om beslutet får den civilrättsliga parten information i enlighet med artikel 55 i straffprocesslagen om hur man själv kan väcka åtal.

c) Efter att ha gått igenom anmälan och gjort en kontroll i åklagarmyndighetens informationssystem avslår åklagaren anmälan genom ett motiverat beslut om det av själva anmälan framgår

  • att brottet inte är ett brott som faller under allmänt åtal,
  • att brottet är preskriberat eller att brottet är föremål för en amnesti eller en benådning, eller att slutlig dom i saken redan har avkunnats av domstolen, eller att åtal preskriberas genom andra omständigheter,
  • att omständigheterna utesluter skuld,
  • att det inte finns rimliga tvivel om att den anklagade personen har begått det anmälda brottet, eller
  • att uppgifter i anmälan tyder på att anmälan inte är trovärdig.

Åklagarens beslut att avskriva en anmälan kan inte överklagas.

Om inte annat anges i straffprocesslagen informerar åklagaren brottsoffret om beslutet att avskriva anmälan och skälen till detta inom åtta dagar. Åklagaren lämnar också information om hur brottsoffret själv kan väcka åtal. Åklagaren informerar direkt den person som gjorde anmälan och den anklagade personen om sitt beslut att avskriva anmälan, om detta begärs av endera parten.

Om åklagaren inte kan bedöma anklagelsernas trovärdighet enligt anmälan i sig eller om upplysningarna i anmälan inte ger tillräcklig grund för ett beslut om att inleda en utredning eller samla in bevisning genomför åklagaren själv efterforskningar eller begär att polisen gör detta.

d) Häkteschefen släpper omedelbart den anhållna eller häktade personen

  • på åklagarens anmodan,
  • om den anhållna personen inte har förhörts inom den lagstadgade tidsfristen, eller
  • om häktningen har upphävts.

e) Åklagaren kallar skriftligen ett vittne eller en sakkunnig för att bistå i bevisinsamlingen. Kallelsen kan också skickas av utredaren på åklagarens anmodan. Domstolen kallar ett vittne eller en sakkunnig till förhör vid bevispresentation eller till domstolsförhandling. Det behöriga organet fastställer på förhand den tid och plats där bevisningen ska tas upp. Den kallade personen förvarnas om följderna i händelse av att han/hon inte inställer sig.

Har jag rätt till kostnadsfri tolkning eller översättning (när jag kontaktar polis eller annan myndighet eller under utredningen och rättegången)?

Ett vittne som deltar i ett straffrättsligt förfarande som civilrättslig part har rätt att

  • använda sitt modersmål, däribland teckenspråk, och begära hjälp av tolk om han/hon inte förstår eller använder kroatiska, eller av en teckenspråkstolk, om den civilrättsliga parten är döv eller dövblind.

Hur ska myndigheten se till att jag förstår och blir förstådd (om jag är ett barn eller har en funktionsnedsättning)?

Såvida inte något annat föreskrivs i en särskild lag hör undersökningsdomaren alla barnvittnen under 14 år. Förhöret äger rum utan att domaren eller parterna är närvarande i samma rum som barnet, med hjälp av ett audiovisuellt hjälpmedel som sköts av en professionell assistent. En psykolog, pedagog eller annan yrkesperson deltar vid förhöret. Även en förälder eller förmyndare får delta i förhöret, såvida inte detta strider mot utredningens eller barnets intresse. Efter undersökningsdomarens godkännande får parterna ställa frågor till barnvittnet via en yrkesperson. Förhöret spelas in med hjälp av ett audiovisuellt hjälpmedel, och inspelningen förseglas och bifogas till protokollet. Barnvittnet får endast i undantagsfall kallas till ett andra förhör, i vilket fall samma förfarande följs.

Såvida inte något annat föreskrivs i en särskild lag hör undersökningsdomaren alla barnvittnen i åldern 14–18 år. Barnet behandlas hänsynsfullt för att förhöret inte ska påverka barnets psyke negativt, särskilt om barnet är offer för brottet. Särskild vikt läggs på att skydda barnet.

Vittnen som inte kan hörsamma kallelsen på grund av hög ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning får höras i sin bostad. Sådana vittnen får höras med hjälp av ett audiovisuellt hjälpmedel som sköts av en yrkesperson. Förhöret genomförs på ett sådant sätt att parterna kan ställa frågor till vittnet utan att befinna sig i samma rum, om detta är motiverat med hänsyn till vittnets tillstånd. Förhöret spelas vid behov in med hjälp av ett audiovisuellt hjälpmedel, och inspelningen förseglas och bifogas till protokollet. Detta förhörsförfarande följs på begäran av offer för sexualbrott, människohandel eller familjevåld som avger vittnesmål. Ett sådant vittne får endast i undantagsfall kallas till ett andra förhör, om domstolen anser att detta är nödvändigt.

Stöd till brottsoffer

Vem ger stöd till brottsoffer?

Avdelningar för stöd till brottsoffer och vittnen, som har inrättats av sju regiondomstolar (Zagreb, Osijek, Split, Rijeka, Sisak, Zadar och Vukovar), lämnar stöd till brottsoffer och vittnen som vittnar i dessa domstolar och i dessa städers distriktsdomstolar. Dessa avdelningar lämnar även stöd i familjevåldsmål vid småbrottsdomstolar och hänvisar brottsoffer och vittnen till specialiserade institutioner och organisationer i det civila samhället, beroende på deras behov.

Upplysningar och stöd lämnas per telefon och när brottsoffret/vittnet kommer in i domstolsbyggnaden. Upplysningar lämnas även via e-post.

Ytterligare information finns på följande webbsida för Kroatiens justitieministerium:

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://pravosudje.gov.hr/o-ministarstvu/djelokrug-6366/iz-pravosudnog-sustava-6372/podrska-zrtvama-i-svjedocima/6156

Hänvisar polisen mig automatiskt till brottsofferstödet?

När polisen informerar brottsoffret om hans/hennes rättigheter lämnar polisen skriftliga upplysningar om brottsoffrets rättigheter och eventuell tillgänglig information om brottsofferstöd. Denna information omfattar telefonnumret till ett kostnadsfritt journummer för stöd till brottsoffer. Informationsbladet om rättigheter innehåller kontaktuppgifter till

  • behörig avdelning för stöd till brottsoffer och vittnen,
  • civilsamhällesorganisationer i berörd region,
  • nationella teletjänstcentralen för brottsoffer (116-006).

Hur skyddas min personliga integritet?

Behöriga myndigheter får endast samla in personuppgifter för ändamål som fastställs i lagstiftningen, som ett led i den verksamhet som föreskrivs i straffprocesslagen.

Personuppgifter får endast behandlas när detta anges i en lag eller annan föreskrift, och sådan behandling ska begränsas till det ändamål för vilket uppgifterna har samlats in. Ytterligare behandling av sådana uppgifter är tillåten, såvida inte detta strider mot det ändamål för vilket uppgifterna har samlats in, och förutsatt att de behöriga organen har rätt att behandla sådana uppgifter för ett annat ändamål som fastställs i lag och den ytterligare behandlingen är nödvändig och motsvarar det andra ändamålet.

Personuppgifter om någons hälsa eller sexualliv får endast behandlas i undantagsfall, om brottet, som kan bestraffas med fängelse i fem eller fler år, inte kan uppdagas eller beivras på något annat sätt, eller om det annars skulle vara förenat med oproportionerliga svårigheter att uppdaga eller beivra brottet.

Ingen behandling av personuppgifter som rör ras eller etnicitet, politisk övertygelse, religiös eller filosofisk övertygelse eller fackföreningsmedlemskap är tillåten.

Personuppgifter som har samlats in inom ramen för ett straffrättsligt förfarande får endast vidarebefordras till statliga myndigheter i enlighet med en särskild lag, och till andra juridiska personer, om åklagarmyndigheten eller domstolen anser att de behöver sådana uppgifter för ett ändamål som fastställs i lagstiftningen. När sådana uppgifter vidarebefordras påminns de berörda juridiska personerna om sin plikt att skydda personuppgifterna.

Enligt bestämmelserna får personuppgifter användas i andra straffrättsliga förfaranden, i andra förfaranden som rör straffbara handlingar som begås i Kroatien, i förfaranden som avser internationell straffrättslig hjälp samt inom internationellt polissamarbete.

Måste jag anmäla ett brott innan jag kan kontakta brottsofferstödet?

Brottsoffret får information och stöd från avdelningen för stöd till brottsoffer och vittnen vid berörd domstol eller civilsamhällesorganisation, även om han/hon inte anmäler brottet.

Personligt skydd om jag är i fara

Om inte något annat föreskrivs i en särskild lag, och under den tid då det finns rimliga skäl för en sådan åtgärd, ska polisen i enlighet med artikel 99 i lagen om polisens uppgifter och befogenheter säkerställa lämpligt skydd för brottsoffret och eventuellt andra personer som har lämnat eller kan lämna upplysningar som är relevanta för det straffrättsliga förfarandet, eller för närstående personer, om de eller närstående personer löper risk att skadas av gärningsmannen eller andra personer som deltar i det straffrättsliga förfarandet. Polisens vittnesskydd består av fysiskt skydd dygnet runt.

Vilka typer av skydd finns det?

I enlighet med artikel 130 i småbrottslagen får polisen tillfälligt och upp till åtta dagar vidta en säkerhetsåtgärd mot en person som är skäligen misstänkt för brottet. I praktiken innebär detta normalt förelägganden som förbjuder den misstänkte att besöka en viss plats eller ett visst område (avhysning från brottsoffrets hem), att närma sig en viss person eller att ta eller hålla kontakt med en viss person. Inom åtta dagar ska polisen väcka åtal vid behörig småmålsdomstol, som fattar beslut om huruvida säkerhetsåtgärden ska upphävas eller förlängas. Enligt lagen om familjevåld (skydd) får domstolen under småmålsförfarandet dessutom besluta att följande åtgärder ska vidtas mot gärningsmannen:

  1. Obligatorisk psykosocial behandling.
  2. Ett föreläggande som förbjuder gärningsmannen att närma sig, trakassera eller förfölja ett offer för familjevåld.
  3. Avhysning från ett gemensamt hem.
  4. Obligatorisk missbruksbehandling.

Enligt småbrottslagen får domstolen också tillgripa andra skydds- och säkerhetsåtgärder för att inte den misstänkte ska närma sig eller trakassera brottsoffret.

I enlighet med straffprocesslagen får domstolen och åklagaren dessutom, i stället för att häkta den åtalade, besluta om en eller flera säkerhetsåtgärder, däribland ett föreläggande som förbjuder gärningsmannen att besöka en viss plats eller ett visst område, att närma sig en viss person eller att ta eller hålla kontakt med en viss person, eller ett föreläggande som förbjuder gärningsmannen att förfölja eller trakassera brottsoffret eller en annan person, eller om avhysning från brottsoffrets hem.

Vem kan ge mig skydd?

Brottsoffret kan få information från polisen om alla sina rättigheter, däribland upplysningar om sin rätt till skydd, vilka typer av skydd som erbjuds och polisens åtgärder för att skydda brottsoffret.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas igen av gärningsmannen?

När utredningen har avslutats och relevanta handlingar har lämnats in till behöriga straffrättsliga myndigheter bedömer polisen inte längre brottsoffrets behov, utom för att genomföra de beslutade skydds- eller säkerhetsåtgärderna. Om nya omständigheter blir kända som tyder på ett förnyat hot från gärningsmannens sida vidtar polisen ytterligare åtgärder för att skydda brottsoffret i linje med sin bedömning och sakförhållandena.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas genom det straffrättsliga systemet (under utredningen och rättegången)?

Det straffrättsliga systemet (under utredningen och rättegången) respekterar brottsoffrets rättigheter och ställning i det straffrättsliga förfarandet i enlighet med straffprocesslagen. Innan brottsoffret förhörs bedömer den åtalande myndighet som har hand om utredningen brottsoffrets situation, i samarbete med organ, organisationer eller institutioner som lämnar stöd och hjälp åt brottsoffer. Vid bedömningen av brottsoffrets situation fastställs behovet av att vidta särskilda skyddsåtgärder för brottsoffret. Om det finns ett sådant behov avgör den åtalande myndigheten vilka skyddsåtgärder som ska vidtas (särskilda förhörsarrangemang för brottsoffret, användning av kommunikationsteknik för att förhindra ögonkontakt mellan brottsoffret och gärningsmannen och andra åtgärder som fastställs i lagstiftningen). Om brottsoffret är ett barn förutsätts det att det finns ett behov av särskilda skyddsåtgärder, som därmed vidtas. Vid bedömningen av brottsoffrets situation beaktas särskilt brottsoffrets personliga egenskaper, brottets typ och karaktär och omständigheterna kring brottet. Särskild uppmärksamhet ägnas brottsoffer som har lidit stor skada på grund av brottets allvar, offer för ett brott som har begåtts på grund av offrets personliga egenskaper och brottsoffer vars förhållande till gärningsmannen gör dem särskilt utsatta.

Vilket skydd finns för mycket utsatta brottsoffer?

Det straffrättsliga systemet (under utredningen och rättegången) respekterar brottsoffrets rättigheter och ställning i det straffrättsliga förfarandet i enlighet med straffprocesslagen. Innan brottsoffret förhörs bedömer den åtalande myndighet som har hand om utredningen brottsoffrets situation, i samarbete med organ, organisationer eller institutioner som lämnar stöd och hjälp åt brottsoffer. Vid bedömningen av brottsoffrets situation fastställs behovet av att vidta särskilda skyddsåtgärder för brottsoffret. Om det finns ett sådant behov avgör den åtalande myndigheten vilka skyddsåtgärder som ska vidtas (särskilda förhörsarrangemang för brottsoffret, användning av kommunikationsteknik för att förhindra ögonkontakt mellan brottsoffret och gärningsmannen och andra åtgärder som fastställs i lagstiftningen). Om brottsoffret är ett barn förutsätts det att det finns ett behov av särskilda skyddsåtgärder, som därmed vidtas. Vid bedömningen av brottsoffrets situation beaktas särskilt brottsoffrets personliga egenskaper, brottets typ och karaktär och omständigheterna kring brottet. Särskild uppmärksamhet ägnas brottsoffer som har lidit stor skada på grund av brottets allvar, offer för ett brott som har begåtts på grund av offrets personliga egenskaper och brottsoffer vars förhållande till gärningsmannen gör dem särskilt utsatta.

Finns det särskilda rättigheter för minderåriga?

Om brottsoffret är ett barn har det följande ytterligare rättigheter, utöver brottsoffrets ordinarie rättigheter:

  1. Rätten att företrädas av ett ombud som betalas av staten.
  2. Rätten att få sina personuppgifter behandlade konfidentiellt.
  3. Rätten till förhandling inom stängda dörrar.

Ett barn är en person under 18 år.

Ett barn som är vittne eller brottsoffer hörs av undersökningsdomaren vid en bevispresentation, och kallelsen skickas till barnets föräldrar eller förmyndare.

En av mina familjemedlemmar har avlidit på grund av brottet – vilka rättigheter har jag?

Enligt lagen om brottsoffer (ekonomisk ersättning) har det indirekta brottsoffret (make/maka, partner, förälder, fosterbarn, fosterförälder, styvmor, styvfar eller styvbarn till det direkta brottsoffret eller den person som det direkta brottsoffret levde med i en förbindelse mellan två personer av samma kön) rätt till ekonomisk ersättning i enlighet med lagen om brottsoffer (ekonomisk ersättning), om det direkta brottsoffret avlider på grund av ett våldsbrott.

Ett indirekt brottsoffer som försörjdes av det avlidna (direkta) brottsoffret har rätt till ersättning på högst 70 000 kroatiska kuna till följd av förlusten av lagstadgat underhåll och till ersättning på högst 5 000 kroatiska kuna för normala begravningskostnader som har betalats av det indirekta offret.

En person vars familjemedlem har avlidit som offer för ett brott har som civilrättslig part rätt att delta i det straffrättsliga förfarandet och kräva ersättning (både i straffrättsligt och civilrättsligt förfarande).

En av mina familjemedlemmar har utsatts för ett brott – vilka rättigheter har jag?

Det indirekta brottsoffret anses vara make/maka, partner, barn, förälder, fosterbarn, fosterförälder, styvmor, styvfar eller styvbarn till det direkta brottsoffret eller den person som det direkta brottsoffret levde med i en förbindelse mellan två personer av samma kön.

Det indirekta brottsoffret anses också vara farfar/morfar, farmor/mormor eller barnbarn, om ett av dem är det direkta brottsoffret, förutsatt att de tre delade ett gemensamt hushåll under en längre period och att farfadern/morfadern och farmodern/mormodern ersatte föräldrarna.
Samboförhållanden och förbindelser mellan två personer av samma kön tolkas enligt kroatiska bestämmelser.

Om ett brottsoffer har avlidit har indirekta brottsoffer rätt till ersättning (på grund av förlusten av lagstadgat underhåll och för normala begravningskostnader).

Kan jag få tillgång till medlingstjänster? På vilka villkor? Är jag säker under medling?

Kroatien tillämpar modellen för medling mellan brottsoffer och gärningsman före straffrättsliga förfaranden för minderåriga och unga gärningsmän. Detta ingår i systemet med villkorligt utrymme för skönsmässig bedömning. I detta följs bestämmelserna i lagen om ungdomsdomstolar avseende den särskilda skyldigheten för minderåriga och unga gärningsmän att delta i medlingen genom tvistlösning utanför domstol. Om den minderåriga gärningsmannen med andra ord fullgör denna skyldighet slipper han/hon rättegång.

Sedan 2013 har Kroatien haft totalt 60 medlare, som utbildades i ett ettårigt program bestående av 170 undervisningstimmar (med föredrag, arbetsuppgifter, rollspel och praktisk handledning samt kontroll). De är de enda yrkespersonerna i Kroatien som har tillstånd att skipa reparativ rättvisa i brottmål, och de erhöll sina utbildningsbevis från Kroatiens ministerium för socialpolitik och ungdomsfrågor, föreningen för tvistlösning utanför domstol och Unicef.

Därigenom kan centralorten i varje kroatisk region ha sin egen avdelning för tvistlösning utanför domstol.

Var hittar jag lagstiftning om mina rättigheter?

Länken öppnas i ett nytt fönsterStraffprocesslagen
Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om brottsoffer (ekonomisk ersättning)

Senaste uppdatering: 09/10/2018

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på kroatiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

2 - Brottsanmälan och Mina rättigheter under förundersökningen

Hur anmäler jag ett brott?

Brott kan anmälas genom att man gör en brottsanmälan i skriftlig, muntlig eller annan form till behörig åklagarmyndighet.

Personer som gör en brottsanmälan muntligen förvarnas om följderna av att göra falska anmälningar. Muntliga anmälningar spelas in. Anmälningar per telefon eller andra telekommunikationsmedel spelas om möjligt in, och en tjänsteanteckning görs.

När anmälan görs får brottsoffren en skriftlig bekräftelse på att anmälan har tagits emot, med grundläggande uppgifter om brottet. Brottsoffer som inte talar eller förstår det språk som används av den behöriga myndigheten får anmäla brottet på sitt eget språk och förses med en tolk eller annan person som talar och förstår både det officiella språket och brottsoffrets språk. Brottsoffer som inte talar eller förstår det språk som används av den behöriga myndigheten får begära att bekräftelsen ska översättas till deras eget språk på myndighetens bekostnad.

Alla brottsanmälningar som tas emot av domstolarna, polisen eller åklagarmyndigheter utanför jurisdiktionsområdet vidarebefordras omedelbart till behörig åklagarmyndighet.

Åklagarmyndigheten för vederbörligen in brottsanmälan i registret över brottsanmälningar när den tas emot, utom i undantagsfall som anges i lagstiftningen.

Om åklagaren endast har hört talas om ett brott eller tagit emot uppgifter från brottsoffret gör han/hon en tjänsteanteckning, registrerar den i registret över ärenden som rör diverse brott och går till väga enligt lagstiftningen.

Om brottsanmälan inte omfattar några detaljer om brottet, dvs. om åklagaren inte kan identifiera det anmälda brottet, registrerar han/hon den i registret över ärenden som rör diverse brott och anmodar den person som gör anmälan att inom 15 dagar lämna ytterligare upplysningar.

Om den person som gör anmälan ignorerar begäran om ytterligare upplysningar gör åklagaren en tjänsteanteckning om detta. När tidsfristen för att lämna in ytterligare upplysningar har löpt ut ska åklagaren inom åtta dagar rapportera detta till en överordnad åklagare. Den överordnade åklagaren får besluta att brottsanmälan ska föras in i registret över brottsanmälningar.

Hur kan jag ta reda på vad som händer i ärendet?

Två månader efter att en brottsanmälan har gjorts får brottsoffret eller målsäganden skicka en informationsbegäran till åklagaren om vilka åtgärder som har vidtagits i ärendet. Åklagaren ska svara inom en rimlig tidsperiod, men senast 30 dagar från den dag den skriftliga begäran mottogs, utom i fall då ett sådant svar kan påverka förfarandet negativt. Om åklagaren beslutar att inte lämna ut sådan information ska han/hon upplysa brottsoffret/målsäganden om detta.

Ett brottsoffer som deltar i ett straffrättsligt förfarande som målsägande har rätt att bli informerad om förfarandets resultat.

Har jag rätt till rättshjälp (under utredningen eller rättegången)? På vilka villkor?

Utöver ovanstående rättigheter har offer för sexualbrott och människohandel rätt till kostnadsfri rådgivning med en juridisk rådgivare och får tilldelas ett ombud före förhör. Staten betalar rådgivaren/ombudet.

Barn har samtliga ovanstående rättigheter samt rätt till ett ombud som betalas av staten.

Brottsoffer har rätt till primär och sekundär rättshjälp. Sådan hjälp ges kostnadsfritt till offer för våldsbrott under förfarandet, så att de kan få ersättning för den skada de har drabbats av som brottsoffer.

I lagen om kostnadsfri rättshjälp föreskrivs primär och sekundär rättshjälp.

Den primära rättshjälpen omfattar allmän rättslig information, juridisk rådgivning, inlagor till offentliga organ, Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och internationella organisationer i enlighet med internationella fördrag och interna rättegångsregler, representation i förfaranden vid offentliga organ samt rättsligt bistånd vid tvistlösning utanför domstol.

Primär rättshjälp kan lämnas i alla rättsliga frågor

  • om sökanden inte känner till eller har förmåga att hävda sina rättigheter,
  • om sökanden inte har fått rättshjälp i enlighet med separata bestämmelser,
  • om den inlämnade ansökan inte är uppenbart ogrundad,
  • om sökandens ekonomiska situation är sådan att betalningen av rättshjälp skulle äventyra hans/hennes försörjning eller försörjningen för medlemmar i hushållet.

Den som ansöker om primär rättshjälp bör kontakta en instans för primär rättshjälp direkt.

Sekundär rättshjälp omfattar juridisk rådgivning, inlagor i ett förfarande för skydd av arbetstagares rättigheter gentemot arbetsgivaren, inlagor i domstolsförfaranden, representation i domstolsförfaranden, rättshjälp vid förlikning och befrielse från betalning av rättegångskostnader och domstolsavgifter.

Sekundär rättshjälp får beviljas

  1. om förfarandet är komplext,
  2. om sökanden inte kan företräda sig själv,
  3. om sökandens ekonomiska situation är sådan att betalningen av rättshjälp skulle äventyra hans/hennes försörjning eller försörjningen för medlemmar i hushållet,
  4. om processen inte är för omfattande,
  5. om sökanden inte har fått avslag på sin ansökan inom de senaste sex månaderna på att grund av att avsiktligen ha lämnat felaktiga uppgifter, och
  6. om sökanden inte har fått rättshjälp i enlighet med separata bestämmelser.

Sekundär rättshjälp godkänns utan förhandsbedömning av sökandens ekonomiska situation, om sökanden är

  1. ett barn som deltar i ett underhållsförfarande,
  2. ett offer för ett våldsbrott som söker ersättning för skada till följd av brottet,
  3. en mottagare av underhållsbidrag i enlighet med separata bestämmelser om socialförsäkringsrättigheter, eller
  4. en mottagare av levnadskostnadsbidrag i enlighet med lagen om rättigheter för kroatiska veteraner från självständighetskriget och deras familjemedlemmar samt lagen om skydd av militära och civila krigsveteraner.

Sökande som begär sekundär rättshjälp ska lämna in ansökan till behörigt kontor på ett särskilt formulär.

Kan jag få ersättning (för att delta i undersökningen/rättegången)? På vilka villkor?

Tilltalade som förklaras skyldiga anmodas av domstolen att betala rättegångskostnaderna, såvida de inte är helt eller delvis befriade från att betala.

Om det straffrättsliga förfarandet skjuts upp eller om domstolen frikänner den tilltalade eller lägger ned åtalet ska det i domstolens beslut/avgörande anges att kostnaden för det straffrättsliga förfarandet enligt artikel 145.2.1–5 i denna lag, den tilltalades nödvändiga kostnader samt försvarsadvokatens nödvändiga kostnader och ersättning ska betalas av staten, såvida inte något annat föreskrivs i lagstiftningen.

Kan jag överklaga om ärendet läggs ned före rättegång?

Brottsoffer vars brottsanmälningar har avslagits får själva väcka åtal.

Om åklagaren kommer fram till att det saknas grund för att väcka åtal för ett brott som faller under allmänt åtal, eller mot en anmäld person, ska han/hon upplysa brottsoffret om detta inom åtta dagar och om att brottsoffret får väcka åtal själv. Detsamma ska göras av en domstol som har stoppat förfarandet eftersom åklagaren har lagt ned åtalet i andra mål.

Kan jag behöva medverka i rättegången?

Enligt denna lag har målsägande i det straffrättsliga förfarandet rätt att

  • använda sitt modersmål, däribland teckenspråk, och begära en tolk om han/hon inte talar eller förstår kroatiska, eller en teckenspråkstolk, om målsäganden är döv eller dövblind,
  • väcka en tillhörande skadeståndstalan och lämna in yrkanden om tillfälliga förelägganden,
  • beviljas offentligt biträde,
  • göra en sakframställning och yrka på beaktande av bevisning,
  • närvara vid bevispresentationen,
  • närvara vid förhandlingarna, delta i bevisförfaranden och göra en plädering,
  • begära tillgång till handlingarna i målet i enlighet med artikel 184.2 i denna lag,
  • begära att bli informerad av åklagaren avseende de åtgärder som vidtas på grundval av brottsanmälan och lämna in ett klagomål till en överordnad åklagare,
  • överklaga,
  • ansöka om återställande av en tidigare situation,
  • få ett meddelande om resultatet av det straffrättsliga förfarandet.

Vilken är min officiella roll i rättssystemet? Kan jag vara eller välja att vara något av följande: offer, vittne, civilrättslig part eller privat åklagare?

Brottsoffer är fysiska personer som har drabbats av fysisk eller psykologisk skada, egendomsskada eller en allvarlig kränkning av sina grundläggande rättigheter och friheter som en direkt följd av brottet. Make/maka, partner, livskamrat, informell livskamrat, avkomling(ar), eller i avsaknad av de senare, anförvant(er) i uppstigande led eller syskon till den person vars död direkt kan tillskrivas brottet, samt person(er) som försörjdes av den avlidna personen, anses också vara offer för brottet.

En målsägande är ett brottsoffer eller en juridisk person som har lidit skada till följd av brottet och som deltar i det straffrättsliga förfarandet i egenskap av målsägande.

Att en person är part eller deltagare i förfarandet beror inte på personens önskemål, utan på personens roll i brottmålet. Vem som helst kan ha någon av dessa roller, beroende på de omständigheter som anges i bestämmelserna. Valet man har är vilka rättigheter man vill utöva som målsägande eller brottsoffer.

Vilka rättigheter och skyldigheter har jag i denna roll?

Ett brottsoffer har rätt att

  • få tillgång till brottsofferstöd,
  • få ändamålsenlig psykologisk och annan professionell hjälp och stöd från organ, organisationer och institutioner som stöder brottsoffer, i enlighet med lagstiftningen,
  • skyddas mot hot och vedergällning,
  • få sin värdighet bevarad när vederbörande vittnar som brottsoffer,
  • höras utan onödigt dröjsmål efter att ha gjort en brottsanmälan och att därefter inte förhöras mer än vad som är absolut nödvändigt för det straffrättsliga förfarandets ändamål,
  • åtföljas av en person brottsoffret litar på i alla processer brottsoffret deltar i,
  • genomgå ett minimum av medicinska förfaranden och endast om dessa är absolut nödvändiga för det straffrättsliga förfarandets ändamål,
  • lämna in ett yrkande om åtal eller väcka enskilt åtal i enlighet med strafflagen, att delta i straffrättsliga förfaranden som målsägande, att informeras om ogillandet av en brottsanmälan (artikel 206.3 i lagen) och om åklagarens beslut att inte vidta åtgärder samt att väcka åtal individuellt utan åklagare,
  • bli informerad av åklagaren avseende de åtgärder som vidtas på grundval av anmälan (artikel 206a i lagen) och lämna in ett klagomål till en överordnad åklagare (artikel 206b i denna lag),
  • begära och utan onödigt dröjsmål få information om att gärningsmannen har släppts från häkte, att gärningsmannen har rymt eller frigetts från fängelse samt om vidtagna åtgärder för att skydda offret,
  • begära och få information om eventuella slutliga beslut som avslutar det straffrättsliga förfarandet,
  • åtnjuta övriga lagstadgade rättigheter.

Ett brottsoffer som deltar i ett straffrättsligt förfarande som målsägande har rätt att

  • använda sitt modersmål, däribland teckenspråk, och begära en tolk om han/hon inte talar eller förstår kroatiska, eller en teckenspråkstolk, om målsäganden är döv eller dövblind,
  • väcka en tillhörande skadeståndstalan och lämna in yrkanden om tillfälliga förelägganden,
  • beviljas offentligt biträde,
  • göra en sakframställning och yrka på beaktande av bevisning,
  • närvara vid bevispresentationen,
  • närvara vid förhandlingarna, delta i bevisförfaranden och göra en plädering,
  • begära tillgång till handlingarna i målet i enlighet med lagen,
  • begära att bli informerad av åklagaren avseende de åtgärder som vidtas på grundval av brottsanmälan och lämna in ett klagomål till en överordnad åklagare,
  • överklaga,
  • ansöka om återställande av en tidigare situation,
  • få ett meddelande om resultatet av det straffrättsliga förfarandet.

Utöver ovanstående rättigheter har offer för sexualbrott och människohandel ytterligare rättigheter, som tas upp i punkt 12.

Om brottsoffret är ett barn har han/hon ytterligare rättigheter, som anges i punkt 13, utöver ovanstående rättigheter för brottsoffer.

Under utredningen får brottsoffer som är privata åklagare eller målsägande uppmärksamma alla sakförhållanden och lägga fram bevisning som är väsentlig för att fastställa brottet, identifiera gärningsmannen/gärningsmännen och fastställa kraven i tillhörande skadeståndstalan.

Både före och under det straffrättsliga förfarandet ska åklagarmyndigheten och domstolen överväga möjligheten att den tilltalade ersätter målsäganden för eventuella förluster på grund av brottet. De ska även upplysa målsäganden om vissa lagstadgade rättigheter (t.ex. målsägandens rätt att använda sitt modersmål, rätten att väcka en tillhörande skadeståndstalan osv.).

Personer som sannolikt har upplysningar om brottet, gärningsmannen eller andra relevanta omständigheter kan kallas som vittnen.

Följande kan anmodas att vittna: målsägande, målsägande som åklagare och den privata åklagaren.

En privat åklagare har samma rättigheter som den allmänna åklagaren, med undantag av de rättigheter som endast en statlig myndighet har.

Kan jag göra ett uttalande under rättegången eller vittna? På vilka villkor?

Målsägande i straffrättsliga förfaranden har de rättigheter som anges i punkt 25.

Vilken information ska jag få under rättegången?

Under utredningen får brottsoffer som är privata åklagare eller målsägande uppmärksamma alla sakförhållanden och lägga fram bevisning som är väsentlig för att fastställa brottet, identifiera gärningsmannen/gärningsmännen och fastställa kraven i tillhörande skadeståndstalan.

Ett brottsoffer som deltar i ett straffrättsligt förfarande som målsägande har rätt att

  • begära att bli informerad av åklagaren avseende de åtgärder som vidtas på grundval av anmälan och lämna in ett klagomål till en överordnad åklagare,
  • få information om att brottsanmälan har avslagits eller att åklagaren har beslutat att inte vidta några åtgärder,
  • få ett meddelande om resultatet av det straffrättsliga förfarandet.

Har jag rätt att få tillgång till handlingarna i rättegången?

Ett brottsoffer som deltar i ett straffrättsligt förfarande som målsägande får ta del av handlingarna i målet.

Senaste uppdatering: 09/10/2018

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på kroatiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

3 - Mina rättigheter efter rättegången

Kan jag överklaga domen?

Brottsoffer som deltar i straffrättsliga förfaranden som målsägande får överklaga domen.

Behöriga personer får överklaga en dom i första instans inom 15 dagar från delgivningen av domen.

En part, en försvarsadvokat eller en målsägande får överklaga.

Målsäganden får överklaga domen på grund av domstolens beslut om rättegångskostnaderna eller skadeståndstalan. Om den allmänna åklagaren dock har tagit över åtalet från målsäganden som privat åklagare får den senare överklaga på alla grunder som en dom kan bestridas på.

Vilka är mina rättigheter efter domen?

Brottsoffer som deltar i straffrättsliga förfaranden som målsägande får överklaga domen och ansöka om återställande av den tidigare situationen.

Har jag rätt till stöd eller skydd efter rättegången? Hur länge?

Brottsoffer och vittnen kan när som helst under straffrättsliga förfaranden (eller småmålsförfaranden), men innan domen har meddelats, vända sig till specialiserade avdelningar vid regiondomstolarna för att få information och stöd.

Om brottsoffer eller vittnen vänder sig till dessa avdelningar för brottsoffer- och vittnesstöd efter att domen har meddelats lämnar avdelningarna information som överensstämmer med deras ansvarsområde, och hänvisar dem till andra organisationer och avdelningar som är specialiserade på brottsoffers eller vittnens behov.

Justitieministeriets oberoende avdelning för brottsoffer- och vittnesstöd ger brottsoffer, målsägande eller deras familjer information om gärningsmannens frigivning från fängelse (automatisk eller villkorlig frigivning). Denna information lämnas till alla offer för och målsägande efter grova brott, såsom brott mot liv och hälsa, sexualbrott, våldsbrott eller krigsförbrytelser.

I undantagsfall, när den oberoende avdelningen konstaterar att ett offer för långvarigt familjevåld eller våld mot kvinnor behöver samordnat extra stöd, underrättar den samordnaren i regiongruppen för förebyggande och bekämpning av familjevåld och våld mot kvinnor om intervjun med offret och de problem han/hon står inför, och uppmanar regiongruppen att vidta lämpliga åtgärder. När så är lämpligt översänds denna information även till behörig polismyndighet och behörigt socialkontor, om brottsoffret (barn/person) saknar rättskapacitet, eller till behörigt frivårdskontor, om gärningsmannen har blivit villkorligt frigiven och regelbundet ska inställa sig på frivårdskontoret.

I undantagsfall, när den oberoende myndigheten på grundval av information från brottsoffret (för ett annat brott än ovanstående) drar slutsatsen att brottsoffret har ett akut behov av ytterligare stöd och skydd, får den begära att behörig polismyndighet vidtar åtgärder, om offret samtycker till detta.

Brottsofferstöd lämnas också av civilsamhällesorganisationer, omedelbart efter att brottet har begåtts, under det straffrättsliga förfarandet och efter rättegången, dvs. efter att en slutlig dom har meddelats. Stödet och hjälpen från civilsamhällesorganisationer beror på deras ansvarsområde.

Vilken information får jag om gärningsmannen döms?

En skriftlig dom med upplysningar om rättsmedel delges den som väckte åtal, den tilltalade och dennes försvarsadvokat, målsäganden (om denne har rätt att överklaga), den part vars egendom beslagtas genom domen och den juridiska person från vilken intäkterna ska beslagtas.

En målsägande som inte har rätt att överklaga delges domen i enlighet med lagstiftningen, tillsammans med ett meddelande om hans/hennes rätt att ansöka om återställande av den tidigare situationen. Den slutliga domen delges målsäganden på begäran.

Vad får jag veta om gärningsmännen friges (också vid förtida eller villkorlig frigivning) eller rymmer?

Enligt straffprocesslagen har brottsoffret rätt att utan dröjsmål informeras av polisen om att gärningsmannen har släppts från häkte, utom då sådan information kan leda till att gärningsmannen utsätts för fara. Brottsoffret underrättas också om de åtgärder som har vidtagits för att skydda honom/henne, om det har beslutats om sådana åtgärder.

Straffanstalter och fängelser upplyser inte den oberoende avdelningen för brottsoffer- och vittnesstöd om att intagna har rymt, utan skickar endast ett meddelande om gärningsmannens rymning till polisen. Denna lag kommer dock snart att ändras.

Brottsoffer har rätt att på begäran underrättas om att gärningsmannen har släppts från häkte, att gärningsmannen har rymt eller frigetts från fängelse samt om vidtagna åtgärder för att skydda offret.

Offer för grova brott, dvs. såsom brott mot liv och hälsa, sexualbrott, våldsbrott och krigsförbrytelser, underrättas om gärningsmannens automatiska eller villkorliga frigivning.

Kommer jag att bli delaktig i beslut om frigivning eller villkorlig frigivning? Kan jag göra ett uttalande eller överklaga?

Alla uttalanden av offer för våldsbrott och annan relevant information som hänför sig till brottsoffret beaktas vid beslut om att eventuellt låta gärningsmannen tillbringa veckosluten utanför straffanstalten eller fängelset. Brottsoffrets uttalande är en del av handlingarna om den villkorliga frigivningen. Enligt de regler som för närvarande gäller kan dock inte brottsoffret bli delaktigt i beslut om villkorlig frigivning och/eller överklaga detta beslut.

Senaste uppdatering: 09/10/2018

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

4 - Ersättning

Vilket förfarande finns för att yrka skadestånd från gärningsmannen (t.ex. rättegång, civilrättsligt krav)?

Enligt särskilda bestämmelser har offer för brott som kan leda till fängelse i minst fem år, som har drabbats av svårt psykofysiskt trauma eller har påverkats allvarligt av brottet, rätt till advokat innan de vittnar i ett straffrättsligt förfarande eller väcker skadeståndstalan. Advokaten betalas av staten.

Skadeståndstalan i ett straffrättsligt förfarande får väckas av personer som har rätt att väcka sådan civilrättslig talan.

Brottsoffer som väcker skadeståndstalan ska ange om de har fått ersättning eller väckt skadeståndstalan.

Domstolen förpliktade gärningsmannen att betala skadestånd eller ersättning till mig. Hur kan jag vara säker på att gärningsmannen betalar?

När ett beslut om skadestånd vinner laga kraft och blir verkställbart får målsäganden begära att den domstol som meddelade beslutet i ett förstainstansförfarande ger honom/henne en bestyrkt kopia av beslutet, med uppgift om att detta beslut kan verkställas.

I det fall beslutet saknar angiven tidsfrist ska förpliktelsen fullgöras inom 15 dagar efter att beslutet vunnit laga kraft. Efter denna tidsfrist blir fullgörandet av förpliktelsen föremål för verkställighet.

Om gärningsmannen inte betalar, kan då staten betala ut ett förskott? På vilka villkor?

Offer för uppsåtliga brott får enligt särskild lag ersättas av staten. Om brottsoffret har vunnit en skadeståndstalan är ersättningen beroende av det tillerkända beloppet. Den domstol som beslutar om skadeståndstalan gör på samma sätt om offret redan har ersatts av staten.

Har jag rätt att få ersättning från staten?

Offer för uppsåtliga våldsbrott som begåtts i Kroatien efter den 1 juli 2013 har rätt till ersättning

  • om de är medborgare eller bosatta i Kroatien eller en annan EU-medlemsstat,
  • om de har drabbats av svåra kroppsskador eller allvarlig hälsoförsämring på grund av brottet,
  • om brottet anmäls till eller registreras av polisen eller åklagarmyndigheten inom sex månader från den dag det begicks, oavsett om gärningsmannen är känd,
  • om de har lämnat in en ansökan på ett officiellt formulär tillsammans med nödvändig dokumentation (formuläret kan erhållas från polisstationer, åklagarmyndigheten eller en distriktsdomstol eller regiondomstol, och är även tillgängligt online, på webbplatserna för justitieministeriet, inrikesministeriet, åklagarmyndigheten samt distriktsdomstolar och regiondomstolar).

Brottsoffret har rätt till ersättning

  • för läkarkostnader i enlighet med nationella tak, om offret inte kan ersättas inom ramen för sjukförsäkringen,
  • på upp till 35 000 kroatiska kuna för förlorad inkomst.

Har jag rätt att få ersättning om gärningsmannen inte dömts?

Brottsoffret får tillerkännas ersättning även om gärningsmannen är okänd eller om ett straffrättsligt förfarande inte har inletts.

Har jag rätt till ersättning i förväg om jag väntar på beslut om min ansökan om ersättning?

Ersättning i förväg finns inte i kroatisk lagstiftning.

Senaste uppdatering: 09/10/2018

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på kroatiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

5 - Min rätt till stöd och bistånd

I am a victim of crime. Vem ska jag kontakta för stöd och hjälp?

Journummer för stöd till brottsoffer

På det nationella journumret för stöd till brottsoffer (116-006) lämnas känslomässigt stöd, upplysningar om offers rättigheter och vägledning om vilka organ och organisationer som kan ge ytterligare upplysningar, hjälp och stöd.

Journumret är en kostnadsfri tjänst

som är tillgänglig på kroatiska och engelska, vardagar kl. 8.00–20.00.

Det nationella journumret för stöd till brottsoffer (116-006) är en allmän stödtjänst.

Ytterligare upplysningar finns här: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://pzs.hr/

Även andra specialiserade civilsamhällesorganisationer lämnar stöd och hjälp till offer för vissa brott och till barn per telefon. Ytterligare upplysningar och en förteckning över dessa organisationer per region finns på webbplatsen för Länken öppnas i ett nytt fönsterKroatiens justitieministerium.

Förteckning över organisationer som ger nationellt psykosocialt och rättsligt bistånd:

116 006

Nationellt journummer för stöd till brottsoffer

Vardagar kl. 8.00–20.00

116 000

Nationell telefonjour för saknade barn

Centrum för saknade och utnyttjade barn

Dygnet runt

116 111

Hrabri telefon – journummer för barn

Vardagar kl. 9.00–20.00

0800 0800

Hrabri telefon – journummer för föräldrar

Vardagar kl. 9.00–20.00

0800 77 99

Larmnummer för människohandel

Varje dag kl. 10.00–18.00

0800 55 44

Rådgivningscentrum för kvinnliga våldsoffer

Skyddat boende för kvinnor i Zagreb

Vardagar kl. 11.00–17.00

0800 655 222

Larmnummer för kvinnor och barn som drabbats av våld

Ženska pomoć sada – journummer för kvinnor

Dygnet runt

0800 200 144

B.a.B.e. – kostnadsfritt rättsligt bistånd för personer som drabbats av familjevåld

Vardagar kl. 9.00–15.00

01 6119 444

Stödcentrum för personer som drabbats av sexuellt våld

Ženska soba – centrum för sexuella rättigheter

Vardagar kl. 10.00–17.00

01 48 28 888

Psykologiskt stöd

Tesa – centrum för psykologiskt stöd

Vardagar kl. 10.00–22.00

01 48 33 888

Blue Phone

Vardagar kl. 9.00–21.00

01 4811 320

Gratis rättshjälp

Rättshjälp vid Zagrebs universitets juridiska fakultet

Vardagar kl.10.00–12.00, ons. och tors. kl. 17.00–19.00

Är stöd till brottsoffer gratis?

Ja.

Vilka typer av stöd kan jag få från statliga myndigheter eller staten?

Avdelningarna för stöd till brottsoffer och vittnen lämnar

  1. känslomässigt stöd,
  2. upplysningar om rättigheter,
  3. tekniska och praktiska upplysningar till brottsoffer, vittnen och deras familjemedlemmar,
  4. hänvisningar till specialiserade institutioner och organisationer i det civila samhället, beroende på brottsoffrets/vittnets behov.

Regiondomstolarnas avdelningar för stöd till brottsoffer och vittnen

AVDELNINGAR FÖR STÖD TILL BROTTSOFFER OCH VITTNEN

Regiondomstolen i Osijek

Adress:

Europska avenija 7, 31 000 Osijek, Kroatien

Tfn:

031 228 500

E-post:

Länken öppnas i ett nytt fönsterpodrska-svjedocima@zsos.pravosudje.hr

Regiondomstolen i Rijeka

Adress:

Žrtava fašizma 7, 51000 Rijeka, Kroatien

Tfn:

051 355 645

E-post:

Länken öppnas i ett nytt fönsterpodrska-svjedocima-ri@pravosudje.hr

Regiondomstolen i Sisak

Adress:

Trg Ljudevita Posavskog 5, 44000 Sisak, Kroatien

Tfn:

044 524 419

E-post:

Länken öppnas i ett nytt fönsterpodrska-svjedocima-sk@zssk.pravosudje.hr

Regiondomstolen i Split

Adress:

Gundulićeva 29a, 21000 Split, Kroatien

Tfn:

021 387 543

E-post:

Länken öppnas i ett nytt fönsterpodrska-svjedocima-st@pravosudje.hr

Regiondomstolen i Vukovar

Adress:

Županijska 33, 32000 Vukovar, Kroatien

Tfn:

032 452 529

E-post:

Länken öppnas i ett nytt fönsterpodrska-svjedocima-vu@pravosudje.hr

Regiondomstolen i Zadar

Adress:

Borelli 9, 23 000 Zadar, Kroatien

Tfn:

023 203 640

E-post:

Länken öppnas i ett nytt fönsterpodrska-svjedocima@pravosudje.hr

Regiondomstolen i Zagreb

Adress:

Trg N.Š. Zrinskog 5, 10 000 Zagreb, Kroatien

Tfn:

01 4801 062

Det kroatiska justitieministeriets oberoende avdelning för brottsoffer och vittnen lämnar upplysningar om rättigheter och känslomässigt stöd, utöver särskild information om stöd till brottsoffer och vittnen. Stöd lämnas också till vittnen och brottsoffer som kallas att vittna i kroatiska domstolar genom mekanismen för internationell rättslig hjälp och till kroatiska brottsoffer och vittnen som kallas att vittna i utländska domstolar genom denna mekanism. Den oberoende avdelningen skickar informationsbrev med kontaktuppgifter till brottsoffer och vittnen, och informerar dem om gärningsmannen friges från fängelse (automatisk och villkorlig frigivning). Den har också ansvar för att fastställa den ekonomiska ersättningsnivån till brottsoffer.

Vilka typer av stöd kan jag få från icke-statliga organisationer?

Beroende på typen av organisation och dess ansvarsområde finns det olika typer av hjälp och stöd: psykologiskt, känslomässigt, rättsligt, praktiskt, boenderelaterat, medicinskt, säkerhetsrelaterat och i domstolen.

Ytterligare upplysningar och en förteckning över dessa organisationer per region finns på webbplatsen för Länken öppnas i ett nytt fönsterKroatiens justitieministerium.

Tolv frivårdskontor håller på att inrättas i Kroatien. Syftet är att ge en mänsklig dimension åt verkställandet av brottspåföljder, säkerställa en effektivare återintegrering av gärningsmän i samhället och ge brottsoffer, målsägande och deras respektive familjer hjälp.

Den nationella kriminalvårdsmyndigheten deltar i förberedelserna för att återanpassa gärningsmännen i samhället efter att de har frigetts från fängelse. Detta innebär bl.a. att man hjälper dem att hitta boende och arbete och att man förbereder dem, brottsoffer, målsägande och deras familjer på gärningsmannens frigivning. Myndigheten ordnar också psykosocialt stöd till brottsoffer, målsägande och offrens och gärningsmannens familjer.

Om den gärningsman som ska friges avtjänar ett straff för sexualbrott, ett brott mot liv och hälsa eller ett våldsbrott ska kriminalvårdsmyndigheten på lämpligt sätt och utan dröjsmål informera brottsoffren, målsäganden och deras familjer.

Kontaktuppgifterna för enskilda frivårdskontor och justitieministeriets kriminalvårdsavdelning finns Länken öppnas i ett nytt fönsterhär.

Brottsoffer kan kontakta polisen via e-post på Länken öppnas i ett nytt fönsterpolicija@mup.hr eller prevencija@mup.hr, eller genom att ringa 192 (dygnet runt) eller +385 1 3788 111.

Senaste uppdatering: 09/10/2018

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.