Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på kroatiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Swipe to change

Rättigheter för brottsoffer per land

Kroatien

Innehåll inlagt av
Kroatien

Hur anmäler jag ett brott?

Brott kan anmälas genom att man gör en brottsanmälan i skriftlig, muntlig eller annan form till behörig åklagarmyndighet.

Personer som gör en brottsanmälan muntligen förvarnas om följderna av att göra falska anmälningar. Muntliga anmälningar spelas in. Anmälningar per telefon eller andra telekommunikationsmedel spelas om möjligt in, och en tjänsteanteckning görs.

När anmälan görs får brottsoffren en skriftlig bekräftelse på att anmälan har tagits emot, med grundläggande uppgifter om brottet. Brottsoffer som inte talar eller förstår det språk som används av den behöriga myndigheten får anmäla brottet på sitt eget språk och förses med en tolk eller annan person som talar och förstår både det officiella språket och brottsoffrets språk. Brottsoffer som inte talar eller förstår det språk som används av den behöriga myndigheten får begära att bekräftelsen ska översättas till deras eget språk på myndighetens bekostnad.

Alla brottsanmälningar som tas emot av domstolarna, polisen eller åklagarmyndigheter utanför jurisdiktionsområdet vidarebefordras omedelbart till behörig åklagarmyndighet.

Åklagarmyndigheten för vederbörligen in brottsanmälan i registret över brottsanmälningar när den tas emot, utom i undantagsfall som anges i lagstiftningen.

Om åklagaren endast har hört talas om ett brott eller tagit emot uppgifter från brottsoffret gör han/hon en tjänsteanteckning, registrerar den i registret över ärenden som rör diverse brott och går till väga enligt lagstiftningen.

Om brottsanmälan inte omfattar några detaljer om brottet, dvs. om åklagaren inte kan identifiera det anmälda brottet, registrerar han/hon den i registret över ärenden som rör diverse brott och anmodar den person som gör anmälan att inom 15 dagar lämna ytterligare upplysningar.

Om den person som gör anmälan ignorerar begäran om ytterligare upplysningar gör åklagaren en tjänsteanteckning om detta. När tidsfristen för att lämna in ytterligare upplysningar har löpt ut ska åklagaren inom åtta dagar rapportera detta till en överordnad åklagare. Den överordnade åklagaren får besluta att brottsanmälan ska föras in i registret över brottsanmälningar.

Hur kan jag ta reda på vad som händer i ärendet?

Två månader efter att en brottsanmälan har gjorts får brottsoffret eller målsäganden skicka en informationsbegäran till åklagaren om vilka åtgärder som har vidtagits i ärendet. Åklagaren ska svara inom en rimlig tidsperiod, men senast 30 dagar från den dag den skriftliga begäran mottogs, utom i fall då ett sådant svar kan påverka förfarandet negativt. Om åklagaren beslutar att inte lämna ut sådan information ska han/hon upplysa brottsoffret/målsäganden om detta.

Ett brottsoffer som deltar i ett straffrättsligt förfarande som målsägande har rätt att bli informerad om förfarandets resultat.

Har jag rätt till rättshjälp (under utredningen eller rättegången)? På vilka villkor?

Utöver ovanstående rättigheter har offer för sexualbrott och människohandel rätt till kostnadsfri rådgivning med en juridisk rådgivare och får tilldelas ett ombud före förhör. Staten betalar rådgivaren/ombudet.

Barn har samtliga ovanstående rättigheter samt rätt till ett ombud som betalas av staten.

Brottsoffer har rätt till primär och sekundär rättshjälp. Sådan hjälp ges kostnadsfritt till offer för våldsbrott under förfarandet, så att de kan få ersättning för den skada de har drabbats av som brottsoffer.

I lagen om kostnadsfri rättshjälp föreskrivs primär och sekundär rättshjälp.

Den primära rättshjälpen omfattar allmän rättslig information, juridisk rådgivning, inlagor till offentliga organ, Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och internationella organisationer i enlighet med internationella fördrag och interna rättegångsregler, representation i förfaranden vid offentliga organ samt rättsligt bistånd vid tvistlösning utanför domstol.

Primär rättshjälp kan lämnas i alla rättsliga frågor

  • om sökanden inte känner till eller har förmåga att hävda sina rättigheter,
  • om sökanden inte har fått rättshjälp i enlighet med separata bestämmelser,
  • om den inlämnade ansökan inte är uppenbart ogrundad,
  • om sökandens ekonomiska situation är sådan att betalningen av rättshjälp skulle äventyra hans/hennes försörjning eller försörjningen för medlemmar i hushållet.

Den som ansöker om primär rättshjälp bör kontakta en instans för primär rättshjälp direkt.

Sekundär rättshjälp omfattar juridisk rådgivning, inlagor i ett förfarande för skydd av arbetstagares rättigheter gentemot arbetsgivaren, inlagor i domstolsförfaranden, representation i domstolsförfaranden, rättshjälp vid förlikning och befrielse från betalning av rättegångskostnader och domstolsavgifter.

Sekundär rättshjälp får beviljas

  1. om förfarandet är komplext,
  2. om sökanden inte kan företräda sig själv,
  3. om sökandens ekonomiska situation är sådan att betalningen av rättshjälp skulle äventyra hans/hennes försörjning eller försörjningen för medlemmar i hushållet,
  4. om processen inte är för omfattande,
  5. om sökanden inte har fått avslag på sin ansökan inom de senaste sex månaderna på att grund av att avsiktligen ha lämnat felaktiga uppgifter, och
  6. om sökanden inte har fått rättshjälp i enlighet med separata bestämmelser.

Sekundär rättshjälp godkänns utan förhandsbedömning av sökandens ekonomiska situation, om sökanden är

  1. ett barn som deltar i ett underhållsförfarande,
  2. ett offer för ett våldsbrott som söker ersättning för skada till följd av brottet,
  3. en mottagare av underhållsbidrag i enlighet med separata bestämmelser om socialförsäkringsrättigheter, eller
  4. en mottagare av levnadskostnadsbidrag i enlighet med lagen om rättigheter för kroatiska veteraner från självständighetskriget och deras familjemedlemmar samt lagen om skydd av militära och civila krigsveteraner.

Sökande som begär sekundär rättshjälp ska lämna in ansökan till behörigt kontor på ett särskilt formulär.

Kan jag få ersättning (för att delta i undersökningen/rättegången)? På vilka villkor?

Tilltalade som förklaras skyldiga anmodas av domstolen att betala rättegångskostnaderna, såvida de inte är helt eller delvis befriade från att betala.

Om det straffrättsliga förfarandet skjuts upp eller om domstolen frikänner den tilltalade eller lägger ned åtalet ska det i domstolens beslut/avgörande anges att kostnaden för det straffrättsliga förfarandet enligt artikel 145.2.1–5 i denna lag, den tilltalades nödvändiga kostnader samt försvarsadvokatens nödvändiga kostnader och ersättning ska betalas av staten, såvida inte något annat föreskrivs i lagstiftningen.

Kan jag överklaga om ärendet läggs ned före rättegång?

Brottsoffer vars brottsanmälningar har avslagits får själva väcka åtal.

Om åklagaren kommer fram till att det saknas grund för att väcka åtal för ett brott som faller under allmänt åtal, eller mot en anmäld person, ska han/hon upplysa brottsoffret om detta inom åtta dagar och om att brottsoffret får väcka åtal själv. Detsamma ska göras av en domstol som har stoppat förfarandet eftersom åklagaren har lagt ned åtalet i andra mål.

Kan jag behöva medverka i rättegången?

Enligt denna lag har målsägande i det straffrättsliga förfarandet rätt att

  • använda sitt modersmål, däribland teckenspråk, och begära en tolk om han/hon inte talar eller förstår kroatiska, eller en teckenspråkstolk, om målsäganden är döv eller dövblind,
  • väcka en tillhörande skadeståndstalan och lämna in yrkanden om tillfälliga förelägganden,
  • beviljas offentligt biträde,
  • göra en sakframställning och yrka på beaktande av bevisning,
  • närvara vid bevispresentationen,
  • närvara vid förhandlingarna, delta i bevisförfaranden och göra en plädering,
  • begära tillgång till handlingarna i målet i enlighet med artikel 184.2 i denna lag,
  • begära att bli informerad av åklagaren avseende de åtgärder som vidtas på grundval av brottsanmälan och lämna in ett klagomål till en överordnad åklagare,
  • överklaga,
  • ansöka om återställande av en tidigare situation,
  • få ett meddelande om resultatet av det straffrättsliga förfarandet.

Vilken är min officiella roll i rättssystemet? Kan jag vara eller välja att vara något av följande: offer, vittne, civilrättslig part eller privat åklagare?

Brottsoffer är fysiska personer som har drabbats av fysisk eller psykologisk skada, egendomsskada eller en allvarlig kränkning av sina grundläggande rättigheter och friheter som en direkt följd av brottet. Make/maka, partner, livskamrat, informell livskamrat, avkomling(ar), eller i avsaknad av de senare, anförvant(er) i uppstigande led eller syskon till den person vars död direkt kan tillskrivas brottet, samt person(er) som försörjdes av den avlidna personen, anses också vara offer för brottet.

En målsägande är ett brottsoffer eller en juridisk person som har lidit skada till följd av brottet och som deltar i det straffrättsliga förfarandet i egenskap av målsägande.

Att en person är part eller deltagare i förfarandet beror inte på personens önskemål, utan på personens roll i brottmålet. Vem som helst kan ha någon av dessa roller, beroende på de omständigheter som anges i bestämmelserna. Valet man har är vilka rättigheter man vill utöva som målsägande eller brottsoffer.

Vilka rättigheter och skyldigheter har jag i denna roll?

Ett brottsoffer har rätt att

  • få tillgång till brottsofferstöd,
  • få ändamålsenlig psykologisk och annan professionell hjälp och stöd från organ, organisationer och institutioner som stöder brottsoffer, i enlighet med lagstiftningen,
  • skyddas mot hot och vedergällning,
  • få sin värdighet bevarad när vederbörande vittnar som brottsoffer,
  • höras utan onödigt dröjsmål efter att ha gjort en brottsanmälan och att därefter inte förhöras mer än vad som är absolut nödvändigt för det straffrättsliga förfarandets ändamål,
  • åtföljas av en person brottsoffret litar på i alla processer brottsoffret deltar i,
  • genomgå ett minimum av medicinska förfaranden och endast om dessa är absolut nödvändiga för det straffrättsliga förfarandets ändamål,
  • lämna in ett yrkande om åtal eller väcka enskilt åtal i enlighet med strafflagen, att delta i straffrättsliga förfaranden som målsägande, att informeras om ogillandet av en brottsanmälan (artikel 206.3 i lagen) och om åklagarens beslut att inte vidta åtgärder samt att väcka åtal individuellt utan åklagare,
  • bli informerad av åklagaren avseende de åtgärder som vidtas på grundval av anmälan (artikel 206a i lagen) och lämna in ett klagomål till en överordnad åklagare (artikel 206b i denna lag),
  • begära och utan onödigt dröjsmål få information om att gärningsmannen har släppts från häkte, att gärningsmannen har rymt eller frigetts från fängelse samt om vidtagna åtgärder för att skydda offret,
  • begära och få information om eventuella slutliga beslut som avslutar det straffrättsliga förfarandet,
  • åtnjuta övriga lagstadgade rättigheter.

Ett brottsoffer som deltar i ett straffrättsligt förfarande som målsägande har rätt att

  • använda sitt modersmål, däribland teckenspråk, och begära en tolk om han/hon inte talar eller förstår kroatiska, eller en teckenspråkstolk, om målsäganden är döv eller dövblind,
  • väcka en tillhörande skadeståndstalan och lämna in yrkanden om tillfälliga förelägganden,
  • beviljas offentligt biträde,
  • göra en sakframställning och yrka på beaktande av bevisning,
  • närvara vid bevispresentationen,
  • närvara vid förhandlingarna, delta i bevisförfaranden och göra en plädering,
  • begära tillgång till handlingarna i målet i enlighet med lagen,
  • begära att bli informerad av åklagaren avseende de åtgärder som vidtas på grundval av brottsanmälan och lämna in ett klagomål till en överordnad åklagare,
  • överklaga,
  • ansöka om återställande av en tidigare situation,
  • få ett meddelande om resultatet av det straffrättsliga förfarandet.

Utöver ovanstående rättigheter har offer för sexualbrott och människohandel ytterligare rättigheter, som tas upp i punkt 12.

Om brottsoffret är ett barn har han/hon ytterligare rättigheter, som anges i punkt 13, utöver ovanstående rättigheter för brottsoffer.

Under utredningen får brottsoffer som är privata åklagare eller målsägande uppmärksamma alla sakförhållanden och lägga fram bevisning som är väsentlig för att fastställa brottet, identifiera gärningsmannen/gärningsmännen och fastställa kraven i tillhörande skadeståndstalan.

Både före och under det straffrättsliga förfarandet ska åklagarmyndigheten och domstolen överväga möjligheten att den tilltalade ersätter målsäganden för eventuella förluster på grund av brottet. De ska även upplysa målsäganden om vissa lagstadgade rättigheter (t.ex. målsägandens rätt att använda sitt modersmål, rätten att väcka en tillhörande skadeståndstalan osv.).

Personer som sannolikt har upplysningar om brottet, gärningsmannen eller andra relevanta omständigheter kan kallas som vittnen.

Följande kan anmodas att vittna: målsägande, målsägande som åklagare och den privata åklagaren.

En privat åklagare har samma rättigheter som den allmänna åklagaren, med undantag av de rättigheter som endast en statlig myndighet har.

Kan jag göra ett uttalande under rättegången eller vittna? På vilka villkor?

Målsägande i straffrättsliga förfaranden har de rättigheter som anges i punkt 25.

Vilken information ska jag få under rättegången?

Under utredningen får brottsoffer som är privata åklagare eller målsägande uppmärksamma alla sakförhållanden och lägga fram bevisning som är väsentlig för att fastställa brottet, identifiera gärningsmannen/gärningsmännen och fastställa kraven i tillhörande skadeståndstalan.

Ett brottsoffer som deltar i ett straffrättsligt förfarande som målsägande har rätt att

  • begära att bli informerad av åklagaren avseende de åtgärder som vidtas på grundval av anmälan och lämna in ett klagomål till en överordnad åklagare,
  • få information om att brottsanmälan har avslagits eller att åklagaren har beslutat att inte vidta några åtgärder,
  • få ett meddelande om resultatet av det straffrättsliga förfarandet.

Har jag rätt att få tillgång till handlingarna i rättegången?

Ett brottsoffer som deltar i ett straffrättsligt förfarande som målsägande får ta del av handlingarna i målet.

Senaste uppdatering: 09/10/2018

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Feedback

Använd formuläret nedan för att skicka in dina synpunkter på vår nya webbplats