Rättigheter för brottsoffer per land

Vilken information får jag från myndigheten (t.ex. polisen och den allmänna åklagaren) när brottet har inträffat men innan jag anmäler brottet?

I straffprocesslagen regleras inte innehållet i det informationsblad som brottsoffret kan få efter att brottet har inträffat och innan det anmäls. Alla har rätt och möjlighet att kontakta åklagarmyndigheten, där de kan anmäla ett brott, lämna ett vittnesmål eller göra en inlaga i ett ärende som ligger inom den allmänna åklagarens ansvarsområde. Personer som kontaktar åklagarmyndigheten får information om hur brottet ska anmälas och annan grundläggande information om sina rättigheter och skyldigheter.

Polisen ska registrera anmälningar av brott som faller under allmänt åtal.

Dessutom har alla rätt till lämpligt polisskydd, om det finns rimliga skäl till att bevilja sådant skydd.

Avdelningarna för stöd till brottsoffer och vittnen, som har inrättats av sju regiondomstolar, ger känslomässigt stöd och information till brottsoffer om deras rättigheter (däribland teknisk och praktisk information). De ger även stöd och information till vittnen och familjemedlemmar till såväl brottsoffer som vittnen. Information och stöd lämnas i alla skeden av förfarandet. Brottsoffer får information och stöd även om de inte anmäler brottet. Avdelningarna hänvisar även brottsoffer och vittnen till specialiserade institutioner och organisationer i det civila samhället, beroende på deras behov.

Jag bor inte i det EU-land där brottet ägde rum (EU-medborgare och icke EU-medborgare). Hur skyddas mina rättigheter?

Bestämmelser om brottsoffers och civilrättsliga parters rättigheter gäller för alla oavsett nationalitet, eftersom Kroatiens strafflagstiftning gäller alla som begår brott i Kroatien. Parter och deltagare i förfaranden har rätt att använda sitt modersmål.

Polisen, åklagarmyndigheten och domstolarna ska enligt straffprocesslagen och lagen om brottsoffer (ekonomisk ersättning) informera brottsoffer om deras rättigheter enligt dessa lagar. Detta innebär att åklagarmyndigheten och domstolarna, både före och under hela det straffrättsliga förfarandet, ska undersöka den åtalades möjlighet att ersätta målsäganden för eventuell förlust/skada till följd av brottet och informera målsäganden – muntligen på ett språk som brottsoffret förstår och skriftligen på kroatiska eller engelska – om hans/hennes rätt att använda sitt modersmål och göra ett sakrättsligt anspråk samt om hans/hennes rätt till ersättning. Åklagarmyndigheten och domstolarna ska även på brottsoffrets begäran ge honom/henne allmänna instruktioner och upplysningar om hur ersättningskravet ska utformas och vilka styrkande handlingar som ska lämnas in. Informationsblad med information om brottsoffrets rätt till ersättning finns på kroatiska och engelska, liksom formuläret för ersättningskrav. Den kroatiska och engelska versionen av dessa kan laddas ner från det kroatiska justitieministeriets webbplats.

Ett brottsoffer som anmäler ett brott får information om sina rättigheter av polisen. Efter att ha informerat brottsoffret muntligen ger polisen skriftlig information till brottsoffret om hans/hennes rättigheter och eventuell tillgänglig information om tjänster för skydd av och stöd till brottsoffer, inbegripet det kostnadsfria journumret för stöd till brottsoffer.

För personer som inte kan kroatiska har polisen ett informationsblad om rättigheter tillgängligt på andra språk.

Frivilliga vid det nationella callcentret för brottsoffer (116 006) ger känslomässigt stöd, information om rättigheter och praktisk information. De hänvisar också brottsoffer till andra behöriga myndigheter och organisationer för att säkerställa att de får ytterligare information och andra former av stöd och hjälp. Journumret är öppet vardagar kl. 08.00–20.00, och personalen kan ta emot samtal på kroatiska och engelska.

Vilken information ska jag få om jag anmäler ett brott?

a) Brottsoffret och målsäganden har rätt att, inom två månader från det att åtal har väckts eller ett brott har anmälts, begära information från åklagarmyndigheten om de åtgärder som har vidtagits som svar på åtalet/anmälan. Åklagarmyndigheten upplyser dem om de vidtagna åtgärderna inom en rimlig tid, men senast 30 dagar efter begäran, såvida inte begäran äventyrar förfarandets ändamålsenlighet. Ett beslut att vägra lämna ut sådan information ska meddelas den målsägande som gör begäran.

b) Den allmänna åklagaren beslutar att avbryta undersökningen om

• det brott som personen är anklagad för inte är ett brott som faller under allmänt åtal,
• omständigheterna utesluter att den anklagade personen är skyldig, såvida inte den olagliga handlingen utfördes i ett tillstånd av psykisk oförmåga,
• brottet är preskriberat eller om brottet är föremål för amnesti eller nåd, eller om åtal är förbjudet på grund av andra omständigheter,
• det inte finns bevis på att den anklagade personen har begått brottet.

Beslutet om att avbryta undersökningen översänds till målsäganden och till den anklagade personen, som omedelbart släpps om han/hon sitter häktade. Utöver skrivelsen om beslutet får målsäganden information i enlighet med artikel 55 i straffprocesslagen om hur man kan väcka åtal på egen hand.

c) Efter att ha gått igenom anmälan och gjort en kontroll i åklagarmyndighetens informationssystem avslår den allmänna åklagaren anmälan genom ett motiverat beslut om något av följande tydligt framgår av anmälan:

• Brottet är inte ett brott som kan falla under allmänt åtal.
• Brottet är preskriberat eller föremål för amnesti eller nåd, eller den lagakraftvunna domen i saken har redan meddelats av domstol, eller åtal är förbjudet på grund av andra omständigheter.
• Omständigheterna utesluter skuld.
• Det fattas rimliga skäl att anta att den anklagade personen har begått det anmälda brottet.
• Uppgifter i anmälan tyder på att anmälan inte är trovärdig.

Den allmänna åklagarens beslut att avvisa en anmälan kan inte överklagas.

Om inte annat anges i straffprocesslagen informerar den allmänna åklagaren brottsoffret om beslutet att avvisa anmälan och skälen till detta inom åtta dagar. Den allmänna åklagaren lämnar också information om hur brottsoffret kan väcka åtal på egen hand. Den allmänna åklagaren måste direkt informera den person som gjorde anmälan och den anklagade personen om sitt beslut att avvisa anmälan, om så begärs av endera part.

Om den allmänna åklagaren inte kan bedöma anklagelsernas trovärdighet i anmälan som sådan eller om informationen i anmälan inte ger tillräcklig grund för ett beslut om att inleda en undersökning eller samla in bevisning genomför han/hon en egen utredning eller begär att polisen gör detta.

d) Häkteschefen måste omedelbart släppa den anhållna eller häktade personen om något av följande uppfylls:

• Den allmänna åklagaren begär detta.
• Den anhållna personen har inte förhörts inom den lagstadgade tidsfristen.
• Häktningen har hävts.

e) Den allmänna åklagaren kan kalla vittnen och sakkunniga för att bistå vid bevisupptagningen. Kallelsen kan också skickas av utredaren om den allmänna åklagaren godkänner detta. Domstolen kan kalla vittnen och sakkunniga för att vittna vid en förberedande förhandling eller närvara vid en domstolsförhandling. Det behöriga organet fastställer på förhand den tid och plats där bevisningen ska tas upp. Den kallade personen förvarnas om följderna av att inte infinna sig.

Har jag rätt till kostnadsfri tolkning eller översättning (när jag kontaktar polis eller annan myndighet eller under utredningen och rättegången)?

Ett brottsoffer som deltar i ett straffrättsligt förfarande som målsägande har rätt att

• använda sitt modersmål, inklusive teckenspråk, och begära tolk om han/hon inte förstår eller har tillräckliga kunskaper i kroatiska, eller en teckenspråkstolk, om målsäganden är döv eller dövblind.

Hur ska myndigheten se till att jag förstår och blir förstådd (om jag är ett barn eller har en funktionsnedsättning)?

Såvida inte annat anges i en separat lag kan undersökningsdomaren ta upp bevisning från alla barnvittnen under 14 år. Förhöret äger rum utan att domaren eller parterna är närvarande i samma rum som barnet, med ett audiovisuellt hjälpmedel som sköts av en professionell assistent. En psykolog, specialist inom barnpedagogik eller annan yrkesperson deltar vid förhöret. Även en förälder eller förmyndare får delta vid förhöret, såvida inte detta strider mot utredningens eller barnets intresse. Efter undersökningsdomarens godkännande får parterna ställa frågor till barnvittnet via en yrkesperson. Förhöret spelas in med ett audiovisuellt hjälpmedel, och inspelningen förseglas och bifogas protokollet. Barnvittnet får endast i undantagsfall kallas till ett andra förhör, i vilket fall samma förfarande följs.

Såvida inte annat anges i en separat lag kan undersökningsdomaren även ta upp bevisning från barnvittnen i åldersgruppen 14–18 år. Barn måste behandlas hänsynsfullt vid förhör, framför allt om de är brottsoffer, för att säkerställa att förhöret inte får negativa effekter på barnens mentala hälsa. Särskild vikt läggs vid att skydda barnet.

Alla vittnen som inte kan hörsamma kallelsen på grund av hög ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning får höras i sin bostad eller på annan plats där de uppehåller sig. Sådana vittnen får höras med ett audiovisuellt hjälpmedel som sköts av en yrkesperson. Förhöret genomförs på ett sådant sätt att parterna kan ställa frågor utan att befinna sig i samma rum som vittnet, om detta är motiverat med hänsyn till vittnets tillstånd. Förhöret spelas vid behov in med ett audiovisuellt hjälpmedel, och inspelningen förseglas och bifogas protokollet. Detta förhörsförfarande följs på brottsoffrets begäran om personen har utsatts för ett brott mot sin sexuella frihet eller moral, ett människohandelsbrott eller ett brott som har begåtts inom familjen. Ett sådant vittne får endast i undantagsfall kallas till ett andra förhör, om domstolen anser att detta är nödvändigt.

Stöd till brottsoffer

Vem ger stöd till brottsoffer?

Avdelningar för stöd till brottsoffer och vittnen, som har inrättats av sju regiondomstolar (Zagreb, Osijek, Split, Rijeka, Sisak, Zadar och Vukovar), ger stöd till brottsoffer och vittnen som vittnar i dessa domstolar och i städernas distriktsdomstolar. Dessa avdelningar ger även stöd i familjevåldsmål vid småbrottsdomstolar och hänvisar brottsoffer och vittnen till specialiserade institutioner och organisationer i det civila samhället, beroende på deras behov.

Information och stöd ges per telefon och när brottsoffret/vittnet kommer in i domstolsbyggnaden. Information ges även via e-post.

För mer information, se det kroatiska justitieministeriets webbsida.

Hänvisar polisen mig automatiskt till brottsofferstödet?

När polisen har informerat brottsoffret muntligen ger polisen även skriftlig information till brottsoffret om hans/hennes rättigheter och eventuell tillgänglig information om tjänster för skydd av och stöd till brottsoffer, inbegripet det kostnadsfria journumret för stöd till brottsoffer. Informationsbladet om rättigheter innehåller kontaktuppgifter till

• behörig avdelning för stöd till brottsoffer och vittnen,
• civilsamhällesorganisationer i den berörda regionen,
• det nationella callcentret för brottsoffer (116 006).

Hur skyddas min personliga integritet?

Behöriga myndigheter får endast samla in personuppgifter för sådana ändamål som anges i lag, som en del av deras arbetsuppgifter enligt straffprocesslagen.

Personuppgifter får endast behandlas när så anges i lag eller i en annan lagbestämmelse, och behandlingen ska begränsas till det ändamål för vilket uppgifterna har samlats in. Ytterligare behandling av sådana uppgifter är tillåten, såvida inte detta strider mot det ändamål för vilket uppgifterna har samlats in, och förutsatt att de behöriga organen har rätt att behandla sådana uppgifter för ett annat lagstadgat ändamål och att den ytterligare behandlingen är nödvändig och motsvarar detta andra ändamål.

Personuppgifter om någons hälsa eller sexualliv får endast behandlas i undantagsfall, om brottet kan leda till minst fem års fängelse och inte skulle kunna uppdagas eller beivras på något annat sätt, eller om det annars skulle vara förenat med oproportionerliga svårigheter att uppdaga/beivra brottet.

Ingen behandling av personuppgifter som rör ras eller etnicitet, politisk övertygelse, religiös eller filosofisk övertygelse eller fackföreningsmedlemskap är tillåten.

Personuppgifter som har samlats in inom ramen för ett straffrättsligt förfarande får endast vidarebefordras till statliga organ i enlighet med en särskild lag, och till andra rättsliga enheter, om åklagarmyndigheten eller domstolen anser att de behöver sådana uppgifter för ett lagstadgat ändamål. De berörda rättsliga enheterna påminns om sin plikt att skydda de berörda personernas personuppgifter, vid översändande av sådana uppgifter.

Personuppgifter får, enligt tillämplig lagstiftning, användas i andra straffrättsliga förfaranden, i andra förfaranden som rör straffbara handlingar som begås i Kroatien, i förfaranden som avser internationell straffrättslig hjälp samt inom internationellt polissamarbete.

Måste jag anmäla ett brott innan jag kan få tillgång till brottsofferstöd?

Brottsoffret får information och stöd från avdelningen för stöd till brottsoffer och vittnen vid berörd domstol eller civilsamhällesorganisation, även om han/hon inte anmäler brottet.

Personligt skydd om jag är i fara

Om inget annat anges i en separat lag, och under den tid då det finns rimliga skäl för en sådan åtgärd, ska polisen i enlighet med artikel 99 i lagen om polisens uppgifter och befogenheter ge lämpligt skydd till brottsoffret och eventuella andra personer som har lämnat eller kan lämna information som är relevant för det straffrättsliga förfarandet eller till närstående personer till dessa, om de eller de närstående personerna löper risk att skadas av gärningsmannen eller andra personer som deltar i det straffrättsliga förfarandet. Polisens skydd till brottsoffer består av fysiskt skydd dygnet runt.

Vilka typer av skydd finns?

I enlighet med artikel 130 i småbrottslagen får polisen tillfälligt och i högst åtta dagar vidta en säkerhetsåtgärd mot den person som är skäligen misstänkt för brottet. I praktiken innebär detta normalt förelägganden som förbjuder den misstänkte att besöka en viss plats eller ett visst område (avhysning från brottsoffrets hem), att närma sig en viss person eller att ta eller hålla kontakt med en viss person. Inom åtta dagar ska polisen väcka åtal vid behörig småbrottsdomstol, som fattar beslut om huruvida den beslutade säkerhetsåtgärden ska upphävas eller förlängas. Enligt lagen om familjevåld (skydd) får domstolen under småbrottsförfarandet dessutom besluta att följande åtgärder ska vidtas mot gärningsmannen:

1. Psykosocial tvångsbehandling.
2. Ett föreläggande som förbjuder gärningsmannen att närma sig, trakassera eller förfölja den person som har utsatts för familjevåld.
3. Avhysning från det gemensamma hemmet.
4. Tvångsvård mot missbruk.

Enligt småbrottslagen får domstolen också vidta andra skydds- och säkerhetsåtgärder för att den misstänkta personen inte ska närma sig eller trakassera brottsoffret.

I enlighet med straffprocesslagen får domstolen och åklagaren dessutom, i stället för att häkta den anklagade personen, besluta om en eller flera säkerhetsåtgärder, däribland ett föreläggande som förbjuder gärningsmannen att besöka en viss plats eller ett visst område, att närma sig en viss person eller att ta eller upprätthålla kontakt med en viss person eller ett föreläggande som förbjuder gärningsmannen att förfölja eller trakassera brottsoffret eller en annan person eller avhysning från brottsoffrets hem.

Vem kan ge mig skydd?

Brottsoffret kan få information från polisen om alla sina rättigheter, däribland information om sin rätt till skydd, vilka typer av skydd som erbjuds och polisens åtgärder för att skydda brottsoffret.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas igen av gärningsmannen?

När utredningen har avslutats och relevanta handlingar har lämnats in till behöriga straffrättsliga organ gör inte polisen någon ytterligare bedömning av brottsoffrets behov, förutom för att genomföra de beslutade skydds- eller säkerhetsåtgärderna. Om nya omständigheter blir kända som tyder på ett förnyat hot från gärningsmannens sida vidtar polisen ytterligare åtgärder för att skydda brottsoffret i linje med sin bedömning och sakförhållandena.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas genom det straffrättsliga systemet (under utredningen och rättegången)?

Det straffrättsliga systemet (under utredningen och rättegången) respekterar brottsoffrets rättigheter och ställning i det straffrättsliga förfarandet, i enlighet med straffprocesslagen. Innan brottsoffret förhörs gör det lagförande organ som har hand om utredningen en individuell bedömning av brottsoffrets situation, i samarbete med organ, organisationer eller institutioner som ger stöd och hjälp till brottsoffer. Vid den individuella bedömningen fastställs behovet av att vidta särskilda skyddsåtgärder för brottsoffret. Om ett sådant behov finns avgör det lagförande organet vilka skyddsåtgärder som ska vidtas (särskilda förhörsarrangemang för brottsoffret, användning av kommunikationsteknik för att förhindra ögonkontakt mellan brottsoffret och gärningsmannen och andra lagstadgade åtgärder). Om brottsoffret är ett barn finns ett presumtivt behov av särskilda skyddsåtgärder, varpå ett beslut fattas om sådana. Vid den individuella bedömningen av brottsoffrets situation beaktas framför allt brottsoffrets personliga egenskaper, brottets typ och karaktär samt omständigheterna kring brottet. Särskild uppmärksamhet ägnas åt brottsoffer som har lidit stor skada på grund av brottets allvarlighetsgrad, personer som har utsatts för ett brott som har begåtts på grund av brottsoffrets personliga särdrag och brottsoffer vars förhållande till gärningsmannen gör dem särskilt utsatta.

Vilket skydd finns för mycket utsatta brottsoffer?

Det straffrättsliga systemet (under utredningen och rättegången) respekterar brottsoffrets rättigheter och ställning i det straffrättsliga förfarandet, i enlighet med straffprocesslagen. Innan brottsoffret förhörs gör det lagförande organ som har hand om utredningen en individuell bedömning av brottsoffrets situation, i samarbete med organ, organisationer eller institutioner som ger stöd och hjälp till brottsoffer. Vid den individuella bedömningen fastställs behovet av att vidta särskilda skyddsåtgärder för brottsoffret. Om ett sådant behov finns avgör det lagförande organet vilka skyddsåtgärder som ska vidtas (särskilda förhörsarrangemang för brottsoffret, användning av kommunikationsteknik för att förhindra ögonkontakt mellan brottsoffret och gärningsmannen och andra lagstadgade åtgärder). Om brottsoffret är ett barn finns ett presumtivt behov av särskilda skyddsåtgärder, varpå ett beslut fattas om sådana. Vid den individuella bedömningen av brottsoffrets situation beaktas framför allt brottsoffrets personliga egenskaper, brottets typ och karaktär samt omständigheterna kring brottet. Särskild uppmärksamhet ägnas åt brottsoffer som har lidit stor skada på grund av brottets allvarlighetsgrad, personer som har utsatts för ett brott som har begåtts på grund av brottsoffrets personliga särdrag och brottsoffer vars förhållande till gärningsmannen gör dem särskilt utsatta.

Finns det särskilda rättigheter för minderåriga?

Brottsoffer som är barn har följande ytterligare rättigheter:

1. Rätten att företrädas av ett ombud som betalas av staten.
2. Rätten att få sina personuppgifter behandlade konfidentiellt.
3. Rätten till förhandling inom stängda dörrar.

Ett barn är en person under 18 år.

Ett barn som är vittne eller brottsoffer hörs av undersökningsdomaren vid en förberedande förhandling, och kallelsen skickas till barnets föräldrar eller förmyndare.

En av mina familjemedlemmar har avlidit på grund av brottet – vilka rättigheter har jag?

Enligt lagen om brottsoffer (ekonomisk ersättning) har det indirekta brottsoffret (make/maka, partner, förälder, fosterbarn, fosterförälder, styvmor, styvfar eller styvbarn till det direkta brottsoffret eller den person som det direkta brottsoffret levde med i en samkönad relation) rätt till ekonomisk ersättning i enlighet med lagen om brottsoffer (ekonomisk ersättning), om det direkta brottsoffret avlider på grund av ett våldsbrott.

Om det indirekta brottsoffret försörjdes av det avlidna (direkta) brottsoffret har han/hon rätt till ersättning på högst 70 000 kuna för förlorat lagstadgat underhåll och ersättning på högst 5 000 kuna för normala begravningskostnader.

En person vars familjemedlem har avlidit till följd av ett brott har som målsägande rätt att delta i det straffrättsliga förfarandet och kräva ersättning (i såväl straffrättsliga som civilrättsliga förfaranden).

En av mina familjemedlemmar har utsatts för ett brott – vilka rättigheter har jag?

Med ”indirekt brottsoffer” avses make/maka, partner, barn, förälder, fosterbarn, fosterförälder, styvmor, styvfar eller styvbarn till det direkta brottsoffret eller den person som det direkta brottsoffret levde med i en samkönad relation.

Mor-/farföräldrar samt barnbarn kan också vara indirekta brottsoffer, om någon av dem var det direkta brottsoffret och de stadigvarande bodde tillsammans och mor-/farföräldrarna var som föräldrar till barnbarnen.
Utomäktenskapliga och samkönade relationer behandlas i enlighet med kroatisk lag.

Om brottsoffret avlider har de indirekta brottsoffren rätt till ersättning (för förlorat lagstadgat underhåll och för normala begravningskostnader).

Kan jag få tillgång till medlingstjänster? På vilka villkor? Är jag säker under medling?

Kroatien tillämpar modellen med medling mellan brottsoffer och gärningsman före straffrättsliga förfaranden för minderåriga och unga gärningsmän, enligt principen om villkorad möjlighet i enlighet med lagen om ungdomsdomstolar avseende den särskilda skyldigheten för minderåriga och unga gärningsmän att delta i medling genom tvistlösning utanför domstol. Detta betyder att minderåriga gärningsmän inte måste föras inför rätta om de fullgör denna skyldighet.

Sedan 2013 har Kroatien haft totalt 60 medlare, som har fått en ettårig utbildning bestående av 170 undervisningstimmar (med föredrag, uppdrag, rollspel och praktisk handledning samt tillsyn). De är de enda yrkespersonerna i Kroatien som har tillstånd att skipa reparativ rättvisa i brottmål. De har fått sina utbildningsbevis från det kroatiska ministeriet för socialpolitik och ungdomsfrågor, föreningen för tvistlösning utanför domstol och Unicef.

På så sätt har centralorten i varje kroatisk region en egen avdelning för tvistlösning utanför domstol.

Var hittar jag lagstiftning om mina rättigheter?

Straffprocesslagen
Lagen om brottsoffer (ekonomisk ersättning)