Hur och var anmäler jag ett brott?

Hur kan jag följa vad myndigheterna gör när jag har anmält ett brott?

Hur kan jag medverka ibrottsutredningen?

Vilka rättigheter har jag som vittne?

Jag är minderårig. Har jag några ytterligare rättigheter?

Vilken information kan jag få från polisen eller stödorganisationer för brottsoffer under brottsutredningen?

Kan jag få rättshjälp?

Hur kan jag få skydd om jag är i fara?

Vilka tjänster och vilken hjälp kan jag få tillgång till under brottsutredningen?

Finns det möjligheter tillförlikning ellermedling mellan gärnignsmannen och mig?

Hur fortsätter mitt mål när brottsutredningen är klar?

Kan jag överklaga om mitt ärende läggs ner innan det har nått domstolen?

Jag är utlänning. Hur tillvaratas mina rättigheter och intressen?

Mer information

Hur och var anmäler jag ett brott?

Ett brott kan anmälas till den kommunala polisen, helst i det område där brottet ägde rum. I en nödsituation kan du alltid ringa 112 för att bli kopplad till polisen. Är det inte en nödsituation kan du bege dig till närmaste polisstation. Adresser till polisstationerna finns på nederländska och franska på den kommunala polisens webbplats.

Den som är belgisk medborgare eller bosatt i Belgien (t.ex. med permanent uppehållstillstånd i Belgien) kan anmäla vissa lindrigare brott (t.ex. vandalism, snatteri och cykelstölder) online på nederländska, franska eller tyska. Dessutom kan vem som helst, också turister, anmäla internetrelaterade brott online via en särskild webbplats som finns på nederländska, franska, tyska och engelska.

Vissa brott kan bara leda till åtal om brottsoffret gör en anmälan (t.ex. ofredande, ärekräkning och förtal).

Brottet behöver inte anmälas omgående, men det ligger i det egna intresset att agera utan dröjsmål så att polisen snarast möjligt får ingående information om fakta och omständigheter rörande brottet och eventuella sak- och personskador som uppstått. Man bör komma ihåg att myndigheterna inte längre kan väcka åtal när en viss tid har förflutit. Denna preskriptionstid anges i lagen och varierar med typ av brott mellan sex månader och upp till femton år.

Polisen kommer att förhöra dig och skriva en officiell rapport. Under förhöret har du flera rättigheter som fortsatt är giltiga om du senare vill lämna ytterligare upplysningar. Oavsett om du förhörs som brottsoffer eller som vittne måste polistjänstemannen före förhöret informerar dig om att

• du kan begära att alla frågor och svar ska protokollföras ordagrant,
• du kan begära att en särskild utredningsåtgärd ska vidtas eller att en särskild person ska förhöras,
• din redogörelse kan användas som bevisning i domstolen,
• du kan få en kostnadsfri kopia av förhörsprotokollet. Du måste begära att få kopian i slutet av förhöret. I de flesta fall får du din kopia omedelbart.

Om du talar ett annat språk än det som används under förfarandet, ställer polisen en professionell tolk till förfogande om inte polistjänstemannen kan skriva ner din redogörelse på ditt språk eller ber dig att själv skriva ner redogörelsen på ditt språk.

Din redogörelse kommer att ingå i den officiella rapporten som kan innefatta följande information:

• Namn, adress, telefonnummer och eventuell e-postadress.
• Uppgifter om brottet – vem som var inblandad i brottet, var, när och hur det begicks samt vilka följder det har för dig.
• Kontaktuppgifter till eventuella vittnen.
• En beskrivning av inblandade personer, bl.a. längd, kroppsbyggnad och klädsel. Uppgifter om ålder, hårfärg och stil, brytning och särskilda kännetecken såsom vårtor, ärr, tatueringar eller födelsemärken är också mycket användbara.
• Eventuella skador som du har ådragit dig (du kan lämna ett läkarintyg till polisen även flera dagar efter den första anmälan). Du kan också be din läkare skriva ett intyg om att du är arbetsoförmögen,
• eventuella andra sakskador (foton på skadorna är mycket användbara).

Du kan också ange om du behöver något slag av praktisk, social, psykologisk eller rättslig hjälp.

Polisen bör bara få kopior av handlingarna eftersom originalen kan behövas senare, t.ex. om man kontaktar sitt försäkringsbolag.

Den som fallit offer för sexuellt våld förhörs när så är möjligt i ett särskilt rum som ger nödvändig avskildhet.

I de flesta fallen sänder polisen den officiella rapporten (proces-verbaal/procès-verbal) till åklagarmyndigheten (parket/parquet). Allmänna åklagaren beslutar huruvida polisen ska inleda en undersökning eller inte. Undersökningen sköts antingen av allmänna åklagaren (procureur des Konings/procureur du Roi) (brottsutredning (opsporingsonderzoek/enquête pénale)) eller i mer komplicerade ärenden, eller när mer inkräktande åtgärder behövs, t.ex. husrannsakan, av en rannsakningsdomare (rättslig förundersökning (gerechtelijk onderzoek/instruction judiciaire)). I vissa fall kan polisen besluta att göra en utredning på eget initiativ, varefter den sänder en fullständig akt till åklagarmyndigheten för vidare behandling (polisutredning (ambtshalve politioneel onderzoek/enquête policière d'office)). För ett antal lindrigare brott (t.ex. cykelstölder), och beroende på omständigheterna (exempelvis om några spår inte finns efter gärningsmannen) skriver polisen en förenklad officiell rapport (vereenvoudigd proces-verbaal (VPV)/procès-verbal simplifié)). Denna förenklade officiella rapport arkiveras på polisstationen och vidarebefordras inte till åklagarmyndigheten. Varje månad överlämnas en förteckning upp över alla förenklade officiella rapporter till allmänna åklagaren, varvid denne får kännedom också om ditt ärende. Om ny avgörande information tillkommer (t.ex. om gärningsmannen identifieras) överlämnas den officiella rapporten till allmänna åklagaren och polisen meddelar dig detta.

Hur kan jag följa vad myndigheterna gör när jag har anmält ett brott?

Vid anmälan av ett brott får man en bekräftelse på anmälan. Bekräftelsen innehåller ärendets referensnummer, namnet på den polistjänsteman som tog emot anmälan och kontaktuppgifter till åklagarmyndigheten (som man kan kontakta för att följa upp sin anmälan).

Här anges tydligt om din anmälan kommer att behandlas som en officiell rapport av standardtyp, en polisutredning eller en förenklad officiell rapport.

Hur kan jag medverka i brottsutredningen?

Vid åtal meddelar allmänna åklagaren – om du inte vidtagit andra åtgärder utöver polisanmälan – bara datum, klockslag och plats för domstolsförhandlingen.

Den som vill få information om andra åtgärder som vidtagits med anledning av anmälan har rätt att registrera sig som skadelidande part (benadeelde persoon/personne lésée). Du kan anmäla dig som skadelidande part, antingen personligen eller via en advokat, till den polistjänsteman som skriver den officiella rapporten, till åklagarmyndighetens kansli, på polisstationen, eller genom att sända ett rekommenderat brev till åklagarmyndighetens kansli. Du får också en mall till en sådan anmälan när tar emot bekräftelsen av att du gjort en anmälan.

Som skadelidande part får man skriftlig information om åklagarens beslut (exempelvis ett beslut att lägga med ärendet och skälen till detta, eller ett beslut att inleda en rättslig förundersökning) och besked om datum för en eventuell förhandling inför en rannsakningsdomstol. Man har också rätt att komplettera akten med alla handlingar som man anser böra finns där. Dessutom har man rätt att få tillgång till akten och få en kopia på den.

Den som vill ha skadestånd eller tillerkännas ytterligare rättigheter måste väcka talan om enskilt anspråk som civilrättslig part i brottmål¹ (burgerlijke partij/partie civile). Det gör man genom att när som helst under förfarandet personligen eller via sin advokat anmäla detta. Som civilrättslig part kan man begära tillgång till målakten och få en kopia av den, begära ytterligare utredningsåtgärder, göra anspråk på skadestånd, överklaga beslut och bli tillfrågad och informerad angående gärningsmannens fängelsestraff.

Som civilrättslig part i brottmål eller som skadelidande part har man rätt att företrädas av advokat i sina kontakter med myndigheterna. Alla utredningar är konfidentiella i Belgien och man får inte vara närvarande under utredningsarbetet (t.ex. vid förhör med den misstänkte), utom vid brottsrekonstruktioner på brottsplatsen då civilrättsliga parter får närvara.

Du behöver inte själv bevisa vare sig att brottet har begåtts eller förövarens skuld.

Det går inte att få ersättning för förluster eller skador i detta skede av brottmålsförfarandet.

När den officiella rapporten väl vidarebefordrats till åklagarmyndigheten och åtal har väckts går det inte längre att avbryta brottmålsförfarandet. Detta gäller även om brottet bara är åtalbart efter anmälan av brottsoffret, vilket är fallet exempelvis för ofredande.

Vilka rättigheter har jag som vittne?

Under utredningen kommer du sannolikt att förhöras som vittne (getuige/témoin).

Om du känner dig hotad som vittne kan du (och dina familjemedlemmar och anhöriga) under vissa omständigheter beviljas följande vittnesskyddsåtgärder:

• Råd om förebyggande åtgärder och hjälp med att genomföra dem.
• Förebyggande polispatrullering.
• Inspelning av inkommande och utgående telefonsamtal.
• Hemligt telefonnummer eller mobilnummer för nödsamtal och en skyddad registeringsskylt för bilen.
• Fysiskt skydd.
• Vistelse på annan ort i högst 45 dagar.

I undantagsfall, exempelvis om du fallit offer för eller bevittnat ett brott som begåtts av en brottsorganisation, eller ett mycket grovt brott, t.ex. bortrövande av minderårig eller mord, och de ovanstående åtgärderna inte räcker för att trygga din säkerhet kan specialskyddsåtgärder vidtas. Bl.a. följande:

• Vistelse på annan ort i mer än 45 dagar.
• Byte av identitet.

Du kan begära kompensation för kostnader för resa och logi som du ådragit dig när du medverkat som vittne i en utredning. Du kan också ansöka om halvdagsersättning för förlorad arbetstid. Dessa kostnader betalas av staten, men måste ersättas av den tilltalade om denne befinns skyldig.

Om du har beviljats vittnesskydd eller inte befinner dig i landet kan allmänna åklagaren eller rannsakningsdomaren förhöra dig via videokonferens eller telekonferens.

Jag är minderårig. Har jag några ytterligare rättigheter?

Den som är under 18 år och kallas till förhör har följande ytterliga rättigheter:

• Det går bra att ta med en vuxen som den minderåriga själv väljer.
• Förhöret kan äga rum i ett särskilt anpassat rum.

För att du inte ska behöva förhöras flera gånger kan förhöret spelas in eller filmas. Den som är under 12 år kan få sitt förhör inspelat på video, men måste informeras om detta på förhand. Den som är äldre än 12 år kan bara få sitt förhör inspelat på video efter att ha gett sitt samtycke. Förhören genomförs i ett särskilt utrustat rum.

Vid sexuella övergrepp, prostitution eller pornografibrott börjar preskriptionstiden inte att löpa förrän brottsoffret har fyllt 18 år.

Minderåriga som utsatts för brott hänvisas av polisen till ett särskilt centrum för barn som utsatts för övergrepp.

Du kan också få din identitet skyddad mot publicering i medierna, dvs. det blir förbjudet att publicera eller sprida bilder, teckningar eller annat som kan avslöja din identitet.

Vilken information kan jag få från polisen eller stödorganisationer för brottsoffer under brottsutredningen?

Polisen ger dig information om

• vilket slag av tjänster eller organisationer du kan vända dig till för stöd,
• vilka förfaranden som följer på din anmälan,
• vad som krävs för att få skadestånd.

Informationen kan ges på informationsblad och broschyrer eller muntligen. Broschyrer finns på de tre officiella språken (nederländska, franska och tyska). I praktiken kan information också muntligen lämnas på andra språk (t.ex. engelska).

Det är viktigt att veta att man bara får information om vissa händelseförlopp i sitt mål om man registrerat sig som skadelidande part eller har väckt talan om enskilt anspråk som civilrättslig part i brottmålet¹. Information lämnas i följande fall:

• Allmänna åklagarens beslutar att lägga ner ärendet och skälen till beslutet.
• Allmänna åklagaren beslutar att överlämna ärendet till en rannsakningsdomare för en rättslig förundersökning.
• Åklagaren föreslår en uppgörelse i godo eller föreslår gärningsmannen medling.
• Besked om datum när målet ska upp i domstol.
• Som skadelidande part eller civilrättslig part i förfarandet har man dessutom rätt att begära att få tillgång till akten och få en kopia av den. Denna begäran måste riktas till åklagarmyndigheten eller till rannsakningsdomaren under utredningen.

Du får kopiera akten, men en avgift tas ut för varje kopia (omkring 25–50 cent per kopia). Om ditt ärende behandlas i brottmålsdomstol med jury (cour d'assises/hof van assisen) tas ingen avgift ut för kopiorna.

Kan jag få rättshjälp?

För en första vägledning kan du be om primär rättshjälp (juridische eerstelijnsbijstand/aide juridique de première ligne), där advokater vissa dagar kostnadsfritt ger juridiska råd. Vid behov kan du hänvisas vidare till en specialtjänst eller till specialorganisation. Konsultationen anordnas i domstolsbyggnader, hos fredsdomare (vredegerecht/justice de paix), i rättscenter och vissa kommunala förvaltningar m.fl. ställen.  Ett rättscenter (justitiehuis/maison de justice) finns i varje domkrets (kontaktuppgifter finns på franska och nederländska), och man kan också kontakta en av brottsoffertjänsterna.

Den som vill ha mer ingående juridisk rådgivning, rätthjälp och ett juridiskt ombud måste anlita advokat. Beroende på inkomst kan detta vara helt eller delvis kostnadsfritt, via ytterligare rättshjälp (juridische tweedelijnsbijstand/aide juridique de deuxième ligne). Vissa personer, t.ex. minderåriga eller personer med ett psykiskt funktionshinder, har alltid rätt till kostnadsfritt juridiskt ombud.

För ytterligare rättshjälp vänder man sig till ett rättshjälpskontor (bureau voor juridische bijstand/bureau d’aide juridique) (uppgifter på franska och nederländska), som finns i alla domstolsbyggnader.‑ Man måste styrka att man antingen hör till en av specialkategorierna eller att man har en låg nettoinkomst. Kontoret godkänner eller avslår inom fjorton dagar ansökan och sänder i det första fallet kontaktuppgifter till den utsedde advokaten. Du kan även fråga en advokat som du själv väljer om han eller hon är villig att arbeta inom ramen för ytterligare rättshjälp. Om advokaten går med på detta kontaktar han eller hon kontoret för din räkning med begäran om att din ansökan ska godkännas.

Den som lever under knappa ekonomiska omständigheter kan i vissa fall ansöka om befrielse från flera proceduravgifter (t.ex. exekutionstjänstemännens avgifter och kostnaden för kopior av bevismaterialet) inom ramen för rättshjälpen (rechtsbijstand/assistance judiciaire). För denna möjlighet ska man vända sig till rättshjälpskontoret vid den brottmålsavdelning som behandlar målet. Den som redan är civilrättslig part i brottmål kan inge denna ansökan, skriftligen eller muntligen, till den brottmålsavdelning som behandlar målet.

Det är också en god idé att kontrollera om ens försäkringsbrev täcker utgifter för rättegångskostnader. Kontakta ditt försäkringsbolag.

Hur kan jag få skydd om jag är i fara?

Polisen tryggar din omedelbara säkerhet genom att vidta allmänna säkerhetsåtgärder. Om du känner dig hotad på grund av det vittnesmål du har lämnat eller avser att lämna och är beredd att bekräfta ditt vittnesmål inför rätten kan kommittén för vittnesskydd (Getuigenbeschermingscommissie/ Commission de protection des témoins ) bevilja dig ytterligare skydd. Om allmänna åklagaren (i en brottsutredning) eller rannsakningsdomaren (i en rättslig förundersökning) anser att du behöver skyddsåtgärder ansöker de om detta hos kommittén för vittnesskydd.

Om du har blivit våldtagen eller utsatts sexuellt ofredande kommer din identitet att skyddas från publicering i medierna. Det är brottsligt att publicera eller sprida foton, teckningar eller andra handlingar som kan avslöja din identitet.

Om du har utsatts för våld i hemmet och är rädd för att återvända hem, ger polisen dig (och dina barn) ett skyddat boende.

Man kan också be polistjänstemannen att inte ange kontaktuppgifter i den officiella rapporten, även om man bör komma ihåg att polisen är tvungen lämna ut dessa uppgifter till åklagarmyndigheten på begäran.

Bara om du eller någon dig närstående person befinner sig i stor fara med anledning av att ett vittnesmål har lämnats kan rannsakningsdomaren bevilja dig fullständig eller partiell anonymitet (polisen har inga befogenheter på detta område). Rannsakningsdomaren beviljar ofta anonymitet på eget initiativ, men du kan också begära att så ska ske. Om rannsakningsdomaren avslår din begäran kan du inte överklaga beslutet.

Partiell anonymitet innebär att din identitet inte kommer att avslöjas i den officiella versionen av förhöret. Detta är en möjlighet både i brottsutredningar och i rättsliga förundersökningar.

Fullständig anonymitet innebär att din identitet är hemlig under hela det straffrättsliga förfarandet och kan beviljas endast om

• en rättslig förundersökning har inletts av en rannsakningsdomare,
• partiell anonymitet inte räcker för att skydda dig,
• du anser att du genom det vittnesmål du lämnat utsätter dig själv och dina anhöriga för fara och att detta kan få dig att avstå från att vittna,
• brottet har begåtts av en brottsorganisation eller är grovt (t.ex. bortrövande av minderårig eller mord).

Vilka tjänster och vilken hjälp kan jag få tillgång till under brottsutredningen?

Alla anställda vid polisen och rättsliga myndigheter är skyldiga att ge dig nödvändig information och vid behov att hänvisa dig vidare till specialisttjänster. Olika specialisttjänster finns som erbjuder hjälp till brottsoffer. Under och till och med efter brottsmålsförfarandet kan du begära följande tjänster:

• Polisen tar emot din första anmälan, ger dig praktisk assistans och information, skriver en officiell anmälan och hänvisar dig till lämplig brottsoffertjänst. Om polistjänstemanen inte kan ge dig optimalt stöd (t.ex. vid en kris eller i mycket allvarliga situationer) kan polisens särskilda enhet för stöd till brottsoffer (politionele slachtofferbejegening/assistance policière aux victimes) ta över och ge nödvändigt stöd.
• Brottsoffersmottagningarna (slachtofferonthaal/accueil des victimes) vid rättscentren kan lämna specialistinformation om ditt mål. Rättscenter finns i varje domkrets (kontaktuppgifter finns på franska och på nederländska). Dessa center kan stödja och assistera dig under hela rättsförfarandet. Om så behövs och beroende på problemet kommer personalen på brottsoffersmottagningen att hänvisa dig vidare till mer specialiserade tjänster. Personalen vid brottsoffersmottagningen kan ge dig stöd under emotionellt svåra perioder under förfarandet, och ge hjälp med att konsultera din akt, assistera dig under domstolsförhandlingarna, hjälpa till med att lämna in bevishandlingar eller ge stöd under rekonstruktionen av brottet. De kan också hjälpa till med att fylla i den särskilda blanketten för brottsoffer som kan användas med avseende på hur straffet ska avtjänas.
• Brottsoffertjänsterna (diensten slachtofferhulp/services d'assistance aux victimes) ger ytterligare assistans i hanteringen av följderna av brottet: emotionellt och psykologiskt stöd, information (om rättigheter, ersättning för skada, rättegången och tillgängligt rättsligt bistånd) samt hjälp att kontakta olika institutioner (t.ex. försäkringsbolag, polisen, de rättsliga myndigheterna, advokater, sjukhus etc.). Oftast hänvisas man till dessa tjänster av polisen eller rättsassistenterna, men man kan också kontakta dem själv.

Tillgången till dessa tjänster är kostnadsfri och helt frivillig.

Den som är offer för människohandel kan få stöd via olika privata specialisttjänster. Samordningen och samarbetet mellan dessa tjänster sköts av Centrum för lika möjligheter och förebyggande av rasism (Centrum voor Gelijkheid van Kansen en voor Racismebestrijding/Centre pour l’Egalité des chances et la lutte contre le racisme ). Flera specialarrangemang komma i fråga vad gäller bostad och arbetstillstånd för den som beviljats skydd i egenskap av offer för människohandel².

Det går att få medicinsk assistans, eventuellt mot betalning för den som inte har en giltig sjukförsäkring (man kan dock ta med dessa kostnader i sitt yrkande på ersättning). Medborgare i EU:s 27 medlemsstater samt i Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz kan använda det europeiska sjukförsäkringskortet.

Finns det möjligheter till förlikning eller medling mellan gärningsmannen och mig?

Medling är en möjlighet under hela brottmålsförfarandet: i polisskedet (medling hos polisen), hos kommunen (medling i samband med administrativa påföljder), hos åklagarmyndigheten, innan åtalsbeslutet fattas (medling i brottsmål) och efter det att åklagarmyndigheten har beslutat att väcka åtal (reparativ medling). Reparativ medling är också ett alternativ under och efter det att det utdömda straffet avtjänas.

Medling kan tillämpas för alla typer av brott. Allmänna åklagaren, rannsakningsdomare och domaren vid domstolsförhandlingen måste informera dig om möjligheten till medling. Man kan också själv begära medling.

Medling hos polisen (politionele schadebemiddeling/médiation policière) erbjuds vid lindrigare brott (t.ex. klotter, småstölder och vandalism) för att reglera skada på egendom. Denna typ av medling används i polisdistrikten Leuven, Mechelen och Bryssel. Medlingen äger rum innan den officiella rapporten sänds till åklagarmyndigheten. Allmänna åklagaren informeras om resultatet av medlingen och vanligen läggs ärendet ner om en överenskommelse har nåtts.

Medling i samband med administrativa påföljder³ sker innan en administrativ påföljd utdöms. Denna medling är obligatorisk om förövaren är under 16 år. Medlingen är primärt avsedd att ersätta skador och sköts av tjänstemän vid den lokala myndigheten.

Medling i brottmål (bemiddeling in strafzaken/médiation pénale) kan de allmänna åklagarna föreslå för brott som kan bestraffas med högst två års fängelse. Denna typ av medling sker före åtalsbeslut och sköts av personal vid ett rättscenter. Som brottsoffer är medling främst intressant när syftet är att få ersättning för de skador som uppstått. Allmänna åklagaren kan föreslå att en eller flera ytterligare åtgärder ska vidtas i fråga om gärningsmannen (psykologisk behandling eller terapi, utbildning eller andra tjänster). Om en överenskommelse nås mellan gärningsmannen och brottsoffret om ersättning för skadan, och om gärningsmannen åtlytt ytterligare instruktioner som han eller hon har ålagts att följa, läggs åtalet ned (vilket innebär att allmänna åklagaren inte längre kan föra målet till domstol). Om gärningsmannen inte iakttar villkoren kan målet överlämnas till domstol. Medling av detta slag kräver att du samarbetar, och om du inte vill samarbeta återgår ärendet till allmänna åklagaren, som fattar beslut om åtal eller om att ärendet ska avskrivas.

Reparativ medling (herstelbemiddeling/médiation réparatrice) sker parallellt med brottmålsförfarandet och ersätter inte detta. De rättsliga myndigheterna är därför fortsatt ansvariga för alla beslut som avser åtalet, straffet och straffets verkställighet. Detta hindrar dig dock inte från att när som helst under förfarandet påbörja medling, dvs. innan målet tas upp i domstolen, under det att saken prövas  eller efter det att domstolen har utdömt straffet. Den som direkt påverkas av ett brottmål kan begära medling. Det innebär att inte bara brottsoffret eller förövaren kan begära medling utan också t.ex. en partner, en familjemedlem eller en anhörig. Reparativ medling sköts av två icke-statliga organisationer, Suggnomè för Flandern och Médiante för Vallonien. De har lokala kontor i alla domkretsar. En överenskommelse som uppnåtts efter reparativ medling är konfidentiell och överlämnas till domstolen endast om alla parter samtycker. Domstolens dom måste omnämna den reparativa medlingen, men behöver inte närmare ange innehållet i överenskommelsen.

Medling finns också tillgänglig i ungdomsmål, och reparativ medling är möjlig både hos åklagarmyndigheten och hos domstolarnas ungdomsavdelningar. En obligatorisk gruppkonferens (herstelgericht groepsoverleg (hergo)/concertation restauratrice en groupe) kan bara bestämmas av en domstols ungdomsavdelning. Domaren förväntas prioritera medlingslösningar (i stället för att döma en förövare som är minderårig) och informera parterna i tvisten om denna möjlighet. Om den reparativa medlingen leder till en överenskommelse mellan brottsoffret och gärningsmannen måste domaren som regel godkänna denna överenskommelse. Åklagaren får inte ändra innehållet i överenskommelsen, men kan vägra att godkänna den om det är uppenbart att dess innehåll medför någon form av fara för den allmänna säkerheten. Medling och gruppkonferenser anordnas av lokala icke-statliga organisationer som arbetar med stöd till ungdomar.

Hur fortsätter mitt mål när brottsutredningen är klar?

Vilka beslut som fattas i slutet av utredningen beror på om det rör sig om en rättslig förundersökning eller en brottsutredning.

I brottsutredningen beslutar allmänna åklagaren att

• lägga ner ärendet,
• föreslå gärningsmannen en uppgörelse i godo (minnelijke schikking/résolution à l’aimable) – om denne godtar förslaget och ersätter dina skador kommer målet av avslutas,
• föreslå medling i brottmål (bemiddeling in strafzaken/médiation dans les affaires pénales)
• överföra ärendet till domstol.

Som skadelidande part eller civilrättslig part i brottmål informeras du om åklagarens beslut.

Vid en rättslig förundersökning måste rannsakningsdomaren överföra akten till domstolens åtalsavdelning (raadkamer/chambre du conseil). Förhandlingen i domstolens åtalsavdelning hålls bakom lyckta dörrar: press och allmänhet får inte närvara. Detta innebär att endast du och din advokat får delta, men att anhöriga och vänner inte tillåts närvara. Åtalsavdelningen kan besluta att,

• lägga ned ärendet om den anser att tillräckliga bevis saknas mot den misstänkte eller att inget brott har begåtts,
• hänskjuta ärendet till domstol för rättslig prövning om den anser att bevisningen räcker,
• överföra gärningsmannen till en specialiserad mentalvårdsinstitution om denne är mentalt sjuk eller så allvarigt utvecklingsstörd att han eller hon inte kan kontrollera sina handlingar, i detta fall kan den tilltalade begära att förhandlingen ska vara offentlig,
• förklara målet vilande: åtalsavdelningen kan endast fatta beslut att förklara målet vilande om den misstänkte inte tidigare har dömts till fängelse i mer än sex månader, den fastställer en skyddstillsynsperiod på högst fem år, under vilka den tilltalade måste uppfylla ett antal villkor. Om han eller hon återfaller i brottslighet eller inte uppfyller villkoren under skyddstillsynsperioden kan domstolen besluta att återuppta målet.

Om åtalsavdelningen beslutar att överföra den misstänkte till en mentalvårdsinstitution eller att förklara målet vilande, betraktas detta beslut som likvärdigt med en fullständig dom i en brottmålsdomstol, och den kommer även att pröva dina skadeståndsanspråk.

Som skadelidande part eller civilrättslig part i brottmål¹ får du information om förhandlingsdatumet. Om ditt ärende överförs till domstolens brottmålsavdelning kan du även få information om förhandlingsdatum.

Kan jag överklaga om mitt ärende läggs ner innan det har nått domstolen?

Det går inte att överklaga ett beslut av åklagaren att lägga ner ärendet. Beroende på fakta och omständigheter och skälen för att lägga ned ärendet kan det fortfarande vara möjligt att göra anspråk på skadestånd i distriktsdomstolens brottmålsavdelning (separat från ett förfarande i tvistemålsavdelningen):

• Om brottet bara är en förseelse (contravention/overtreding) eller en överträdelse (délit/wanbedrijf) är det möjligt att stämma gärningsmannen direkt. Man måste då se till att en exekutionstjänsteman delger gärningsmannen stämningen.
• Man kan också göra en brottsanmälan till rannsakningsdomaren med talan om enskilt anspråk som civilrättslig part i brottmålet¹. Domaren är då skyldig att inleda en rättslig förundersökning. För att göra detta måste du uttryckligen till rannsakningsomaren anmäla dina enskilda anspråk som civilrättslig part i brottmålet. Detta kan ske muntligen eller skriftligen. Rannsakningsdomaren skriver en officiell rapport som bekräftar att du är civilrättslig part i förfarandet. Man bör vara medveten om att rannsakningsdomaren i detta fall kan begära att du ställer en säkerhet för att täcka kostnaderna för förfarandet. Beloppet bestäms av domaren. Man bör vara medveten om att domstolens åtalsavdelning fortfarande i slutet av utredningen kan besluta att inte föra ärendet vidare till åtal om exempelvis tillräckliga bevis saknas mot den misstänkte. Vid rättegången måste du bekräfta din ställning som civilrättslig part i förfarandet.

Du kan inte stämma gärningsmannen eller väcka talan hos rannsakningsdomare om enskilt anspråk som civilrättslig part i brottmål om den skyldige är minderårig.

Som civilrättslig part i brottsmål¹ kan man överklaga åtalsavdelningens alla beslut, inklusive beslut om att lägga ned åtal till appellationsdomstolens avdelning för fullföljda brottmål (Kamer van inbeschuldigingstelling/Chambre des mises en accusation). Man kan inte överklaga det beslut som fattats av avdelningen för fullföljda brottmål, och följaktligen heller inte själv stämma den misstänkte.

Om beslut om skadestånd fattas av åtalsavdelningen (när gärningsmannen överförs till mentalvårdsinstitution eller när målet förklaras vilande) kan du överklaga det skadestånd du tilldömts, men inte brottmålsdomen. Du måste överklaga till domstolens kansli inom femton dagar (eller tre dagar om den misstänkte är häktad). Appellationsdomstolens avdelning för fullföljda brottmål prövar då dina skadeståndsanspråk.

Om du av någon anledning inte deltog i brottmålsförfarandet kan du välja att gå vidare och göra dina anspråk gällande i domstolens tvistemålsavdelning. Denna väg är också öppen om åklagarmyndigheten beslutade att inte gå vidare i ett brottmål. Du gör dina anspråk gällande i tvistemålsavdelningen genom att stämma den person som förorsakat skadan, såvida inte alla parter samtycker till att infinna sig frivilligt. Om ett försäkringbolag är inblandat (t.ex. efter en trafikolycka) kan du också kalla försäkringbolaget. Förfarandet i tvistemålsavdelningen skiljer sig i grunden från brottmålsförfaranden. Den som vill göra sitt enskilda anspråk gällande i en domstols tvistemålsavdelning (burgerlijke rechtbank/tribunal civil) (t.ex. om du inte deltog i brottmålsförfarandet eller om ditt ärende har lagts ned) måste vara beredd på att bevisa att en olaglig gärning har begåtts. Om brottmålsförfarandet pågår måste domstolens tvistemålsavdelning avvakta avgörandet i brottmålsavdelningen. Tvistemålsavdelningen är bunden av brottmålsavdelningens beslut. Att göra enskilda anspråk gällande i tvistemålsavdelningen medför även kostnader.

Jag är utlänning. Hur tillvaratas mina rättigheter och intressen?

Som utlänning åtnjuter man alla ovanstående rättigheter. Man har även vissa ytterligare rättigheter som underlätta deltagandet i brottmålsförfaranden.

Man har rätt att utan kostnad få en tolk, om man inte talar det officiella språket. Man kan även skriva sin redogörelse själv (eller be en polistjänsteman att skriva redogörelsen på ens modersmål). Om du inte befinner dig i landet kan åklagaren eller rannsakningsdomaren förhöra dig via länk.

Asylsökare har automatiskt rätt att be om kostnadsfritt biträde av advokat inom ramen för reglerna för ytterligare rättshjälp.

Mer information:

• Konstitutionen – på nederländska ochfranska
• Processlagen – på nederländska ochfranska
• Straffprocesslagen – på nederländska, franska.
• Polislagen av den 5 augusti 1992 – på nederländska och franska
• Lagen om statlig kompensation av den 1 augusti 1985 – på nederländska och franska
• Lagen om hur ett mål kan förklaras vilande, uppskjutande av ett straffs avtjänande samt skyddstillsyn av den 29 juni 1964 – på nederländska
• Cirkulär GPI 58 av den 4 maj 2007 om behandlingen av brottsoffer i den integrerade polisstyrkan, strukturerad i två nivåer – på nederländska

• Cirkulär från åklagarkollegiet COL 5/2009 om användning av enhetliga mottagningsbevis för polisanmälan, riktlinjer för polisens hantering av mottagningsbevis och ändring av COL 8/2005, i kraft från och med den 20 december 2012.
• Cirkulär av den 26 september 2008 om införande av multidisciplinärt samarbete i fråga om offer för människohandel och/eller offer för allvarliga former av människosmuggling – på nederländska
• Cirkulär COL 16/2012 av den 12 november 2012 - Gemensamt cirkulär från justitieministern, inrikesministern och åklagarkollegiet rörande mottagandet av brottsoffer vid åklagarmyndigheter och domstolar
• Cirkulär COL 17/2012 av den 12 november 2012 - Gemensamt cirkulär från justitieministern, inrikesministern och åklagarkollegiet rörande värdig hantering av avlidna, meddelande om dödsfall, värdigt avskedstagande och sanering av brottsplatser i fall där de rättsliga myndigheterna medverkar.‑
• Cirkulär COL 18/2012 från i december 2012 - Gemensamt cirkulär från justitieministern, inrikesministern och åklagarkollegiet rörande ett temporärt förbud mot tillträde till hemmet vid fall av våld i hemmet
• Kungl. dekret av den 18 december 2003 om villkoren för delvis eller helt kostnadsfri ytterligare rättshjälp, i kraft från och med den 1 januari 2004 på nederländska.‑
• Kungl. dekret av den 16 maj 2004 om bekämpande av människohandel och människosmuggling – på nederländska
• Kungl. dekret av den 13 juni 1999 om organiseringen av justitieministeriets avdelnings för rättscenter – på nederländska och franska
• Kungl. dekret av den 28 december 1950 om allmänna regler för rättegångskostnader vid brottmål
• Samarbetsavtal av den 7 april 1998 mellan staten och den flamländska gemenskapen om omhändertagande av brottsoffer – på nederländska
• Protokollavtal av den 5 juni 2009 mellan staten, den flamländska gemenskapen, den franskspråkiga gemenskapen, kommittén för den franskspråkiga gemenskapen och gemensamma gemenskapskommittén om omhändertagande av brottsoffer - på nederländska och franska
• Protokollavtal av den 5 juni 2009 mellan staten, den franskspråkiga gemenskapen och regionen Vallonien om omhändertagande av brottsoffer – på nederländska och franska
• Protokollavtal av den 5 juni 2009 mellan staten och den tyskspråkiga gemenskapen omhändertagande av brottsoffer – på nederländska, franska och tyska

1. Civilrättslig part i brottmål

Det går att väcka talan om enskilt anspråk med anledning av brott när som helst under brottmålsförfarandet – detta gäller även om man inte har gjort någon polisanmälan. Förutom ett brottsoffers ordinarie rättigheter ger ställningen som civilrättslig part i brottmål även rätt att

begära skadestånd,

få yttra sig i domstolen,

få sina kostnader ersatta i slutet av förfarandet,

begära tolk under rättegången.

om ens civilrättsliga yrkande godkänns och anses välgrundat får man också ett antal rättigheter i brottmålsförfarandet utan att hos domstolens straffverkställighetsavdelning ha ansökt om att erkännas som brottsoffer.

Man kan registrera sig som civilrättslig part i brottmål via en uttrycklig anmälan omåklagarmyndigheten redan har inlett förfarandet. Man kan göra detta när som helst under utredningen och rättegången, men inte längre om målet har överklagats vidare. Om det rör sig om en förseelse (contravention/overtreding) eller ett brott (délit/wanbedrijf) kan man göra sina enskilda anspråk gällande hos rannsakningsdomaren, som då är skyldig att inleda en brottsutredning. Kom ihåg att åtalsavdelningen ännu i slutet av utredningen är fri att besluta att tillräckliga bevis saknas för att åtala den misstänkte.

Om du vill få skadestånd måste du kunna bevisa den skada du har lidit. Domstolen går igenom din ansökan godtar eller avvisar den sedan.

Som civilrättslig part i brottmål har man rätt att föra saken till appellationsdomstolens avdelning för fullföljda brottmål om brottsutredningen fortfarande pågår ett år efter det att den påbörjades. Denna möjlighet ger indirekt kontroll över utredningens förlopp.

2. Skydd av offer för människohandel

Sedan början av 1990-talet har Belgien erbjudit offer för människohandel möjligheter till uppehållstillstånd. Följande kategorier har rätt till ställning som ”offer för människohandel”:

Offer för människohandel (dvs. människohandel för olika former av sexuellt utnyttjande, utnyttjande av tiggeri, ekonomiskt utnyttjande, utnyttjande av organ eller påtvingade brottsliga gärningar),

Offer för människosmuggling (dvs. att i vinstsyfte assistera vid illegal immigration ) när försvårande omständigheter föreligger. Offer som utsätts för våld och vars liv är i fara har rätt till denna ställning.

Om du erkänns som offer för människohandel har du rätt till specialarrangemang vad gäller uppehålls- och arbetstillstånd, om du

avbryter kontakten med de misstänkta gärningsmännen,

accepterar obligatorisk hjälp från ett godkänt centrum som är specialiserat på att ta emot och hjälpa personer som utsatts för människohandel,

samarbetar med de rättsliga myndigheterna genom att lämna en redogörelse eller göra en anmälan.

3. Administrativa påföljder

Administrativa påföljder bestäms av lokala myndigheter och är något annat än straffrättsliga påföljder. Lokala myndigheter har befogenhet att bestraffa smärre förseelser och olägenheter genom administrativa påföljder (böter, stängning av byggnader eller lokaler, eller indragning av tillstånd eller licenser). Kommunen kan utdöma dessa påföljder för överträdelser av deras förordningar, vissa former av vandalism m.m. Lagföringen är inte direkt avhängig av åklagaren.