Victims' rights - by country

You will be considered a victim of a crime if you have suffered harm (e.g. you have been injured or your personal property has been damaged or stolen, etc.) as a result of an incident which constitutes an offence according to national law. According to the law, you have certain individual rights as a victim of a crime before, during and after the proceedings.

In France, criminal proceedings consist of an inquiry and a trial. There are two types of inquiry according to the type of crime committed: a police inquiry conducted by criminal police officers under the authority of the public prosecutor and a judicial inquiry (investigation) conducted under the authority of the investigating magistrate by the criminal police officers or by the investigating magistrate him/herself.

Once the inquiry is finished, the case may be closed or referred back to court for trial, depending on the evidence gathered. In the latter case, the court will examine the evidence gathered and decide whether the alleged perpetrator is guilty or not. If the alleged perpetrator is found guilty, the court will impose a sentence on him/her. If not, the alleged offender is declared not guilty and released or acquitted.

Click on the links below to find the information that you need

1 - My rights as a victim of crime

2 - Reporting a crime and my rights during the investigation or trial

3 - My rights after trial

4 - Compensation

5 - My rights to support and assistance

Last update: 04/07/2018

The national language version of this page is maintained by the respective Member State. The translations have been done by the European Commission service. Possible changes introduced in the original by the competent national authority may not be yet reflected in the translations. The European Commission accepts no responsibility or liability whatsoever with regard to any information or data contained or referred to in this document. Please refer to the legal notice to see copyright rules for the Member State responsible for this page.

1 - Mina rättigheter som brottsoffer

Vilken information kan jag få från myndigheten när brottet har inträffat (t.ex. från polisen, åklagarmyndigheten) men innan jag anmäler brottet?

Om brottet inte har anmälts och de rättsliga myndigheterna, polisen eller gendarmeriet inte har uppmärksammats på det kommer du inte att få någon information, eftersom myndigheterna inte är medvetna om brottet.

Om de rättsliga myndigheterna eller polisen eller gendarmeriet får reda på brottet på något sätt (något annat sätt än genom en anmälan från dig som offer) kommer du att bli kallad för att lämna uppgifter om den skada som du har lidit och om omständigheterna för brottet. Du kommer då också att informeras om dina rättigheter.

Om du själv anmäler brottet till polisen eller gendarmeriet eller de rättsliga myndigheterna kommer du också att förhöras så snart sakförhållandena har rapporterats, och du kommer att informeras om dina rättigheter.

Jag bor inte i det EU-land där brottet ägde rum (EU-medborgare och icke EU-medborgare). Hur skyddas mina rättigheter?

Om du är fransk medborgare kan du göra en anmälan vid vilken polis- eller gendarmeristation som helst i Frankrike. Din anmälan kommer att behandlas i Frankrike om de franska myndigheterna har jurisdiktion. I annat fall kommer anmälan att hänvisas till de berörda myndigheterna i det land där brottet ägde rum.

Om du är utländsk medborgare och har utsatts för ett brott i Frankrike kan du göra en anmälan vid vilken polis- eller gendarmeristation som helst i Frankrike. Under förhöret eller när du gör din anmälan kan du bistås av en tolk. Du kommer att informeras om resultatet på lämpligt sätt, och dina rättigheter kommer att skyddas på samma sätt som franska medborgares rättigheter, eftersom lagen innehåller samma bestämmelser om information till brottsoffer och skydd av deras rättigheter, utan åtskillnad på grund av medborgarskap.

Du har rätt till rättshjälp om du är medborgare i ett EU-land eller i ett land som har undertecknat ett internationellt avtal med Frankrike.

Slutligen har brottsoffer som anmäler eller vittnar mot någon som har bedrivit människohandel rätt att få tillfälligt uppehålls- och arbetstillstånd i Frankrike, förutsatt att de inte innebär ett hot mot den allmänna ordningen.

Vilken information ska jag få om jag anmäler ett brott?

När du anmäler ett brott kommer du att få lämna dina kontaktuppgifter så att du kan kontaktas under utredningen. Du får också information om dina rättigheter och hur du kan utöva dem.

Information till offret om utredningens gång

Du kan fråga polisen eller gendarmeriet, åklagaren eller rannsakningsdomaren (om ärendet har hänskjutits till en sådan) om framstegen i den utredning som påverkar dig.

När det är fråga om ett brott eller vissa typer av överträdelser och du är en civilrättslig part, kommer du att informeras en gång i halvåret av rannsakningsdomaren om läget i förfarandet.

Information till offret om utredningens resultat

När utredningen är klar får du information om vilket beslut som har fattats: nedläggning av ärendet, alternativ till åtal, kallelse till den svarande om att infinna sig i domstol. Om en rättegång ska hållas kommer du att få information om vilka brott som den misstänkte anklagas för samt tid och plats för förhandlingen.

Information till offret när ett ärende hänskjuts till en rannsakningsdomaren

När en rättslig undersökning inleds överlåter den allmänna åklagaren utredningen på en rannsakningsdomaren. Rannsakningsdomaren måste informera dig om att det har inletts en rättslig undersökning och att du har rätt att bli en civilrättslig part, samt hur det går till att utöva den rätten. Om du är minderårig kommer dina rättsliga ombud att få den här informationen.

I meddelandet till offret ska rannsakningsdomaren också informera dig om att du, om du är en civilrättslig part, har rätt att få hjälp av en advokat som du själv väljer eller som utses på din begäran av ordföranden för advokatsamfundet. Du ska också få information om att du själv ansvarar för kostnaderna för detta, om du inte har tillgång till rättshjälp (se villkor) eller en rättsskyddsförsäkring.

Information till offret om den misstänktes situation

Det är inte säkert att du informeras när den påstådda gärningsmannen friges mot borgen eller har frigivits från fängelse.

Å andra sidan får du alltid information om den påstådda gärningsmannen friges under rättslig övervakning före rättegången, om ett besöksförbud har utfärdats för att skydda dig.

Har jag rätt till kostnadsfri tolkning eller översättning (när jag kontaktar polis eller annan myndighet eller under utredningen och rättegången)?

Om du inte talar eller förstår tillräckligt mycket franska kommer den polis- eller gendarmerienhet som du anmäler brottet till att begära en tolk. Tolken kommer att vara närvarande under förhören med dig, men även under alla samtal som du har med en advokat samt under rättegången.

Under utredningen får du begära en översättning av de viktigaste delarna i ärendet från den domare som ansvarar för ärendet. Översättningen ska vara kostnadsfri om den gäller viktiga handlingar, men du kan få betala om den avser andra handlingar.

Vissa dokument om offers rättigheter har redan översatts till de vanligaste språken. Du kommer att få dessa dokument av polisen eller gendarmerna.

Hur ska myndigheten se till att jag förstår och blir förstådd (om jag är ett barn eller har en funktionsnedsättning)?

Om du har en funktionsnedsättning som begränsar din kommunikationsförmåga kommer du att få hjälp av en tolk på begäran av utredarna eller domarna. Tolken kommer att följa med dig under förhör, samtal med en advokat och under rättegången.

Om du inte kan läsa kommer handlingarna att läsas upp för dig.

Om du är minderårig kommer förhöret att anpassas efter din ålder och mognadsgrad och kommer att utföras av särskilt utbildade förhörsledare, ibland tillsammans med en psykolog, Om det behövs flera förhör kommer samma utredare att prata med dig varje gång, i så stor utsträckning som möjligt.

Det finns särskilda rum på vissa polisstationer för att skapa en barnvänlig miljö och göra förhöret mindre formellt.

Vid ett förhör får du alltid be om att en vuxen som du själv väljer ska få vara med.

När det slutligen gäller grova brott, framför allt alla typer av sexualbrott, kommer dina förhör att filmas, eller så görs åtminstone en ljudinspelning.

Stöd till brottsoffer

Vem ger stöd till brottsoffer?

Brottsoffer kan få stöd av organisationer som arbetar med brottsofferstöd. De arbetar för att ge vägledning, socialt och juridiskt bistånd eller psykologiskt stöd till alla brottsoffer, oavsett om de deltar i brottmålsförfaranden eller ej.

Organisationerna har kontor för brottsofferstöd vid varje regional domstol för att ge hjälp och stöd till offer som berörs av pågående förfaranden.

Dessutom kan specialiserade organisationer ge lämpligt stöd till offer för vissa brott (till exempel våld i nära relationer).

Hänvisar polisen mig automatiskt till brottsofferstödet?

Du kommer att få information på lämpligt sätt om din rätt att få hjälp av en enhet som ingår i en offentlig myndighet eller en organisation som arbetar med brottsofferstöd. Du kommer också att få deras kontaktuppgifter. Polis- och gendarmerienheter är inte skyldiga enligt lag att ta kontakt med organisationer som arbetar med brottsofferstöd direkt, men om det finns socialarbetare eller psykologer i lokalerna – oavsett om de är där för att de har blivit ombedda att delta, eller för att de har ett kontor där – kan de hjälpa dig med processen.

Varje departements direktorat för allmän säkerhet har en tjänsteman med ansvar för brottsofferstöd på plats. Deras jobb är att hålla kontakt med organisationerna, förbättra mottagningen av brottsoffer, sammanställa användbar information för brottsoffer och följa upp brottmålsförfaranden, för att lämna information om läget i utredningarna.

Varje departements gendarmeri har en tjänsteman som ansvarar för brottsofferstöd och arbetar enligt devisen ”förebyggande/partnerskap/kontakt”.

När en anmälan görs mot X för grova brott ska polisen automatiskt överlämna en blankett för brottsofferstöd till anmälaren, för att informera om vad det nationella institutet för brottsofferstöd och medling (INAVEM) gör och lämna kontaktuppgifter för organisationer som arbetar med brottsofferstöd eller sociala myndigheter.

Därefter kan den allmänna åklagaren hänvisa ett brottsoffer direkt till en organisation som arbetar med brottsofferstöd.

När det är fråga om en olycka som berör många människor (massolycka eller terroristhandling) kan organisationer som arbetar med brottsofferstöd få tillgång till förteckningen över brottsoffer och kontakta dem direkt.

Hur skyddas min personliga integritet?

Under en utredning har du, med tillstånd från den allmänna åklagaren, rätt att inte avslöja din privata adress utan att i stället uppge adressen för gendarmeribrigaden eller polisstationen eller, med deras uttryckliga samtycke, adressen till en tredje part.

Slutligen kan du begära en rättegång inom stängda dörrar, vilket domaren inte får säga nej till om du har utsatts för våldtäkt, tortyr eller grymhet samt sexuella övergrepp. I andra fall kommer rättegången enbart att hållas bakom stängda dörrar om du eller någon annan civilrättslig part inte invänder mot detta.

Under alla omständigheter kommer din identitet inte att röjas för medierna, om inte du själv har givit tillstånd för detta.

Dessutom är de tjänster som tillhandahålls av organisationer som arbetar med brottsofferstöd och de uppgifter som dessa organisationer samlar in fullständigt sekretessbelagda.

Måste jag anmäla ett brott innan jag kan kontakta brottsofferstödet?

Du är inte tvungen att anmäla ett brott för att få hjälp av en organisation som arbetar med brottsofferstöd.

Personligt skydd om jag är i fara

Vilka typer av skydd finns?

Om du har upplevt våld i nära relationer kan gärningsmannen tvingas att lämna familjens hem, hindras från att bege sig till vissa platser eller tvingas att genomgå medicinsk eller psykologisk behandling.

Om du har utsatts för våld av din (före detta) make/maka eller (före detta) sambo och om det finns ett allvarligt hot mot dig kan den allmänna åklagaren tilldela dig ett larm (SOS-telefon). Ett offer för våld i nära relationer kan också ansöka hos familjedomstolen om ett besöksförbud som innebär vissa begränsningar för gärningsmannen om det finns goda skäl att anta att det påstådda våldet har ägt rum och att offret är i fara.

Domstolen kan också skydda dig och din familj mot eventuella hot eller påtryckningar från den påstådda gärningsmannen genom att vidta åtgärder för att förhindra all kontakt, till exempel genom att ta den påstådda gärningsmannen i förvar i väntan på rättegång, använda rättslig övervakning eller införa andra rättsliga restriktioner.

Vem kan ge mig skydd?

Det är den rättsliga myndigheten som ansvarar för att skydda offret och som tar hänsyn till de risker och behov som finns för offret, för att fatta vissa beslut, till exempel kontaktförbud eller förbud mot att vistas på vissa platser, till exempel offrets hem. Beslut om dessa förbud vidarebefordras till polisstationer och gendarmeribrigader som sedan ansvarar för att de efterlevs. Om den person som anklagas eller har befunnits skyldig bryter mot förbudet kan hon eller han gripas, eftersom överträdelsen kan leda till att personen sätts i fängelse eller åtalas för ett nytt brott.

Om du har fått ett larm (SOS-telefon) kan du enkelt kontakta en telefontjänst som omedelbart meddelar närmaste polis- eller gendarmeristation så att de kan rycka ut och hjälpa dig när du är i fara.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas igen av gärningsmannen?

Den polisutredare som genomför förhör med dig har ansvar för att samla in den första information som krävs för att bedöma just ditt fall och ditt skyddsbehov. Utredaren överlämnar denna information till den rättsliga myndighet som ansvarar för förfarandet och som avgör om det är lämpligt att låta en organisation som arbetar med brottsofferstöd göra en mer ingående utvärdering. Denna personliga bedömning syftar bland annat till att avgöra risken för hot eller vedergällning från gärningsmannen.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas genom det straffrättsliga systemet (under utredningen och rättegången)?

Den utvärdering som beskrivs ovan är också avsedd att avgöra risken för sekundär viktimisering på grund av din delaktighet i brottmålsförfarandet.

Vilket skydd finns för mycket utsatta brottsoffer?

En organisation som arbetar med brottsofferstöd gör en bedömning av och ger stöd till mycket utsatta brottsoffer.

Dessutom vidtas olika skyddsåtgärder beroende på offrets behov, till exempel

  • att antalet förhör och läkarundersökningar begränsas till vad som är absolut nödvändigt för utredningen,
  • att det ska finnas möjlighet att förhöras av en utredare av samma kön när det är fråga om sexuellt våld eller könsbaserat våld,
  • att bli förhörd i en lämplig lokal av utbildade utredare och, i så stor utsträckning som möjligt, av samma utredare vid varje förhör.

Finns det särskilda rättigheter för minderåriga?

Ett minderårigt offer har inte bara samma rättigheter som vuxna utan även särskilda rättigheter beroende på ålder. Om föräldrarna (eller de rättsliga företrädarna) inte har möjlighet att skydda en minderårigs intressen ska den rättsliga myndigheten utse en tillfällig företrädare (en släkting till barnet eller en bemyndigad person) som ska ansvara för att företräda den minderåriga och utöva hennes eller hans rättigheter.

En advokat utses också automatiskt för att försvara barnets intressen och måste närvara vid varje förhör med den minderåriga.

För vissa brott, särskilt av sexuell karaktär, kan den minderåriga behöva genomgå en läkarundersökning eller psykologisk undersökning under utredningsskedet, för att bedöma arten och omfattningen av den skada som barnet har lidit och för att avgöra om barnet behöver behandling eller vård. Förhör med en minderårig som är offer för vissa brott, särskilt av sexuell karaktär, måste filmas, för att undvika förhör med barnet vid ett flertal tillfällen.

Vid varje förhör har den minderåriga slutligen, oavsett vilken typ av brott det gäller, rätt att ledsagas av en person som barnet själv väljer (en nära familjemedlem, ett rättsligt ombud, en läkare eller psykolog).

En av mina familjemedlemmar har avlidit på grund av brottet – vilka rättigheter har jag?

En person som inte är ett direkt offer för ett brott kan ändå betraktas som ett indirekt brottsoffer och kan ha vissa rättigheter.

Ett indirekt brottsoffer som anser att hon eller han har lidit skada, även om den inte är materiell, får bli civilrättslig part i utredningsskedet eller när ärendet ligger hos rannsakningsdomaren, eller under förhandlingen, om en påstådd gärningsman prövas i domstol.

Till skillnad från direkta brottsoffer är det dock inte säkert att indirekta brottsoffer kallas till eller informeras om förhandlingarna, om de inte har begärt detta i förväg.

Slutligen måste brottsoffret ange vilken typ av skada det är fråga om, så att domaren kan avgöra om han eller hon kan godtas som civilrättslig part, det vill säga anses vara legitim.

En av mina familjemedlemmar har utsatts för ett brott – vilka rättigheter har jag?

En person som inte är ett direkt offer för ett brott kan ändå betraktas som ett indirekt brottsoffer och kan ha vissa rättigheter.

Ett indirekt brottsoffer som anser att hon eller han har lidit skada, även om den inte är materiell, får bli civilrättslig part i utredningsskedet eller när ärendet ligger hos rannsakningsdomaren, eller under förhandlingen, om en påstådd gärningsman prövas i domstol.

Till skillnad från direkta brottsoffer är det dock inte säkert att indirekta brottsoffer kallas till eller informeras om förhandlingarna, om de inte har begärt detta i förväg.

Slutligen måste offret ange vilken typ av skada det är fråga om, så att domaren kan avgöra om hennes eller hans ställning som civilrättslig part kan godtas, det vill säga anses vara legitim.

Kan jag få tillgång till medlingstjänster? På vilka villkor? Är jag säker under medling?

Medling kan tillgripas om det är sannolikt att den ger upprättelse för den skada som ett offer har lidit, avslutar den störning som brottet har orsakat eller bidrar till gärningsmannens rehabilitering.

Den allmänna åklagaren kan besluta om medling med offrets samtycke eller på offrets begäran.

När brottsoffret har utsatts för våld av sin make/maka eller före detta make/maka, partner eller före detta partner, sambo eller före detta sambo, genomförs medling endast om offret uttryckligen har begärt det. I sådana fall kommer gärningsmannen också att få en varning.

Om brottsoffrets make/maka eller före detta make/maka, partner eller före detta partner, sambo eller före detta sambo använder våld igen efter medlingen, går det inte att använda medling ytterligare en gång.

Medlingen, som kan genomföras av en brottsutredare, en tjänsteman vid åklagarmyndigheten eller en medlare, innebär att brottsoffret sätts i kontakt med gärningsmannen, samtidigt som brottsoffrets säkerhet garanteras. Brottsoffret måste godta principen och tillvägagångssättet för detta. Brottsoffret får inte konfronteras med gärningsmannen mot sin vilja och får inte under några omständigheter lämnas ensam med honom eller henne.

Denna åtgärd ska inte heller användas om det kan medföra risk för offret att ha kontakt med gärningsmannen.

Var hittar jag lagstiftning om mina rättigheter?

All fransk lagstiftning hittar du på Länken öppnas i ett nytt fönsterwebbplatsen. Brottsoffers rättigheter anges i lagen om reglerna för rättegång i brottmål, särskilt artiklarna 10-2–10-5 och D1-2–D1-12.

Senaste uppdatering: 04/10/2018

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

2 - Brottsanmälan och Mina rättigheter under förundersökningen

Hur anmäler jag ett brott?

Du kan lämna in anmälan till polisen eller gendarmeriet, som kommer att vidarebefordra den till den allmänna åklagaren för den ort där brottet begicks, eller till gärningsmannens hemort eller orten där gärningsmannen greps.

Du kan också vända dig direkt till den allmänna åklagaren genom att skriva ett brev där du beskriver den skada du har lidit och anger datum och plats för brottet. Glöm inte att ange ditt namn och adress.

Personer som inte är offer får också anmäla brott på samma sätt.

Hur kan jag ta reda på vad som händer i ärendet?

Information till brottsoffret om utredningens gång

Ett offer kan fråga polisen eller gendarmeriet, åklagaren eller rannsakningsdomaren (juge d’instruction) (om ärendet har hänskjutits till en sådan) om framstegen i den utredning som påverkar honom eller henne.

I fråga om brott eller vissa överträdelser kommer ett offer som också är civilrättslig part i förfarandet att få en lägesrapport från rannsakningsdomaren en gång i halvåret.

Information till brottsoffret om utredningens resultat

När utredningen är klar ska brottsoffret få information om vilket beslut som har fattats: avskrivning av ärendet, alternativ till åtal, inledande av en rättslig undersökning, kallelse till den tilltalade om att infinna sig i domstol. Om en rättegång ska hållas kommer brottsoffret att få information om vilka brott som den misstänkte åtalas för samt tid och plats för förhandlingen.

Information till anmälaren

Alla som har anmält ett brott ska informeras av den allmänna åklagaren om uppföljningen.

Har jag rätt till rättshjälp (under utredningen eller rättegången)? På vilka villkor?

Om du inte har någon advokat kan du få information om dina rättigheter och skyldigheter genom att vända dig till en domstol, ett rättscentrum (maisons de la justice et du droit), ett juridiskt informationskontor (points d’accès au droit), kommunen och medborgarcentrum där organisationer som arbetar med brottsofferstöd anordnar drop-in-möten. Där kan du också få kostnadsfri juridisk rådgivning, oavsett din ålder, nationalitet eller ekonomiska situation, av jurister, däribland advokater.

Du kan få rättshjälp om du uppfyller följande villkor:

  • Du är fransk medborgare eller medborgare i ett EU-land eller i ett land som har undertecknat en internationell konvention med Frankrike, eller om du vanligtvis är bosatt i Frankrike och befinner dig lagligt i landet (detta villkor tillämpas inte på minderåriga eller är civilrättsliga parter).
  • Dina ekonomiska resurser [1] överskrider inte ett högsta tröskelvärde som fastställs i finanslagen. Detta villkor tillämpas inte om du är offer för ett särskilt grovt brott (avsiktligt mordförsök på dig, tortyr eller grymhet, terrorism, våldtäkt och så vidare), om du får aktivt solidaritetsstöd (RSA) eller solidaritetsbidrag för äldre och inte har några andra inkomster, eller om din situation verkar särskilt beaktansvärd med tanke på föremålet för tvisten eller de sannolika kostnaderna för förfarandet.

Rättshjälpen täcker

  • advokatarvoden,
  • eventuella avgifter för delgivningsman/exekutionstjänsteman,
  • avgifter för sakkunnigutlåtanden och så vidare,
  • eventuell handpenning som du måste betala.

Rättshjälpen kan vara heltäckande eller partiell. Det är viktigt att ansöka om rättshjälp redan i början av förfarandet eftersom du inte kan få ersättning för kostnader som uppstått innan ansökan lämnades in.

Du kan få information och hämta ansökningsblanketten för rättshjälp hos din advokat, vid ett rättscentrum, hos kommunen, vid domstolen där du bor eller vid den domstol som hanterar ärendet. Du kan också ladda ned blanketten via denna länk: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://www.service-public.fr/particuliers/vosdroits/R1444.



[1] Villkor för ekonomiska resurser för att få rättshjälp:
För att bedöma ditt behov av rättshjälp tar myndigheterna hänsyn till dina inkomster mellan den 1 januari och den 31 december året före din ansökan. I dessa resurser räknas alla typer av inkomster in, utom familjeförmåner och vissa sociala förmåner. Även resurser som tillhör din make/maka, partner, minderåriga barn och alla andra som brukar bo i ditt hushåll räknas in.

Kan jag få ersättning (för att delta i undersökningen/rättegången)? På vilka villkor?

Kostnader som rör specifika förfaranden kan på vissa villkor täckas av din rättsskyddsförsäkring, om denna täcker vissa eller alla rättsliga avgifter, avgifter för delgivningsman/exekutionstjänsteman, kostnader för förfaranden eller transaktioner eller avgifter för utlåtanden från sakkunniga.

I annat fall kan den dömda parten på din begäran åläggas att betala sådana kostnader när domen tillkännages och när domstolen fastställer skadestånd.

Kan jag överklaga om ärendet läggs ner före rättegång?

Om den allmänna åklagaren beslutar att lägga ner ärendet när utredningen är klar kan du överklaga genom att ansöka hos den allmänna åklagaren vid appellationsdomstolen för det distrikt där den domstol som lade ner ärendet ligger.

Om den allmänna åklagaren anser att det krävs en rättsprocess kan hon eller han beordra åklagaren att väcka åtal. Om den allmänna åklagaren anser att din begäran inte är motiverad kommer du att informeras om att inga ytterligare åtgärder kommer att vidtas i fråga om din överklagan.

Om anmälan som har lämnats in till den allmänna åklagaren har avvisats eller om det har gått tre månader sedan anmälan lämnades in har du också rätt att göra en anmälan direkt till rannsakningsdomaren genom att bli civilrättslig part.

Slutligen kan du stämma den påstådda gärningsmannen inför domstol direkt genom att be en delgivningsman/exekutionstjänsteman att delge vederbörande en kallelse till domstol. I sådant fall måste du betala en handpenning till ett belopp som domstolen fastställer beroende på dina inkomster.

Kan jag behöva medverka i rättegången?

Du kommer att informeras om datum för rättegången och får närvara vid förhandlingen. I vissa fall är rättegången inte öppen. I så fall kommer du bara att få vistas i rummet när du själv avlägger vittnesmål. Du kommer inte att få vara närvarande under hela rättegången om den inte är öppen (det vill säga om den hålls inom stängda dörrar), om du inte är en civilrättslig part i förfarandet.

Du har villkorslös rätt att få bistånd under hela rättegången av en organisation som arbetar med brottsofferstöd. Medlemmarna i dessa organisationer kan hjälpa dig när du lämnar in en ansökan om att bli civilrättslig part, de kan vara närvarande under olika förhandlingar och kan hjälpa dig att förstå domarnas handlingar och beslut.

En tolk kommer att kallas in för att hjälpa dig om du har svårt att förstå och uttrycka dig på franska.

Efter förhandlingen får den civilrättsliga parten kalla in vittnen eller invända mot att vissa vittnen hörs.

Brottsoffret eller en civilrättslig part får ställa frågor till vittnena och den tilltalade via rättens ordförande.

Slutligen kan du lämna in slutsatser (skriftliga anmärkningar) om de tekniska aspekterna på förfarandet, lagen och/eller sakförhållandena i ärendet, och domaren måste besvara dessa.

Vilken är min officiella roll i rättssystemet? Kan jag vara eller välja att vara något av följande: brottsoffer, vittne, civilrättslig part eller privat åklagare?

Så snart rättsväsendet eller polisen och gendarmeriet har gjorts uppmärksamma på sakförhållandena, kommer brottsoffret att kontaktas för förhör.

Offret har inte ansvar för att hitta den tilltalade eller bevisa dennes skuld: det är den allmänna åklagarens uppgift. Offret kan dock uppmanas att lägga fram alla uppgifter eller bevis som kan bidra till att fastställa sanningen (läkarintyg, vittnens identitet osv.).

Offret kan välja att bli civilrättslig part, vilket ger honom eller henne rätt att begära ekonomisk ersättning för den skada som hon eller han har lidit och att få hjälp av en advokat.

Vilka rättigheter och skyldigheter har jag i denna roll?

Så snart utredningen har överlämnats till polisen eller gendarmeriet förhör de brottsoffret. Vid förhöret ska de alltid upplysa brottsoffret om dennes rätt till följande:

  • Att få skadestånd eller annan lämplig ersättning för sin förlust, inklusive en åtgärd för reparativ rättvisa när så är lämpligt.
  • Att bli en civilrättslig part, antingen i samband med en talan som väcks av den allmänna åklagaren eller en direkt stämning av gärningsmannen inför en behörig domstol eller genom en anmälan som lämnas in till rannsakningsdomaren.
  • Om brottsoffret vill bli civilrättslig part har hon eller han rätt att bistås av en advokat som vederbörande väljer själv eller som på dennes begäran utses av ordföranden för advokatsamfundet för den behöriga domstolen. Kostnaderna för detta ska bäras av brottsoffret, om hon eller han inte uppfyller villkoren för att få rättshjälp eller har en rättsskyddsförsäkring.
  • Att få stöd av en tjänst som tillhör en eller flera offentliga myndigheter eller av en godkänd organisation som arbetar med brottsofferstöd.
  • Att i förekommande fall lämna in en ansökan till nämnden för ersättning till brottsoffer, i fråga om vissa brott.
  • Att få information om de skyddsåtgärder som de har tillgång till, däribland skyddsorder. Offer får också information om de påföljder som utdöms för dem som har begått våldsbrott och hur domar kommer att verkställas.
  • Offer som inte förstår franska har rätt till tolk och att få en översättning av den information som krävs för att de ska kunna utöva sina rättigheter.
  • Varje offer har rätt att på egen begäran ledsagas under alla faser i förfarandet av sitt rättsliga ombud eller av en vuxen person som de själva väljer, förutsatt att de behöriga rättsliga myndigheterna inte beslutar något annat på grundval av rimliga skäl.
  • Att uppge en tredje parts adress som sin egen, förutsatt att den tredje parten uttryckligen har gett sitt tillstånd till detta.

Offret måste framträda i domstol och vittna om hon eller han kallas som vittne.

En civilrättslig part behöver inte närvara personligen om hon eller han företräds av en advokat. Om en civilrättslig part är frånvarande och inte har någon företrädare förutsätts hon eller han emellertid ha gett upp sitt anspråk, såvida de inte har skrivit till domstolen för att bekräfta sitt anspråk.

En civilrättslig part och ett offer som kallas för att vittna inför domstolen kan begära ersättning för kostnaderna för att närvara vid förhandlingen om de begär detta under rättegången.

Kan jag göra ett uttalande under rättegången eller vittna? På vilka villkor?

Du kan göra uttalanden vid förhandlingen och lägga fram bevis, men du måste respektera den kontradiktoriska principen och överlämna dem till försvaret i förväg (den påstådda gärningsmannen och/eller dennes advokat) samt till den allmänna åklagaren.

Du kan bli civilrättslig part på egen hand eller med hjälp av en advokat.

Du måste kvantifiera ditt anspråk på skadestånd/ränta (det penningbelopp som är avsett att reparera materiell skada, lidande, förlorad tid på grund av de handlingar som du har utsatts för). En organisation som arbetar med brottsofferstöd kan hjälpa dig genom denna process.

Vilken information ska jag få under rättegången?

Under rättegången får brottsoffret information om sin rättighet att bli civilrättslig part, att få bistånd av en advokat och att under vissa omständigheter få rättshjälp, samt möjligheten att ledsagas av en organisation som arbetar med brottsofferstöd.

Ett offer som är fastställd civilrättslig part kommer att informeras om att hon eller han i vissa fall kan ansöka hos nämnden för ersättning till brottsoffer (CIVI) för att få skadestånd och ränta, om domstolen har beslutat detta.

Har jag rätt att få tillgång till handlingarna i rättegången?

Vid lägre brottmålsdomstolen (tribunal correctionnel) och polisdomstolen (tribunal de police) kommer du inte att kunna få tillgång till handlingarna direkt. Du måste först få åklagarens samtycke.

Om du är civilrättslig part kan du dock i förekommande fall få tillgång till handlingarna direkt eller via din advokat, eller begära en kopia av dem.

Vid brottmålsdomstolen (cour d’assises) kan du kostnadsfritt få kopior av polisrapporterna om brottet, skriftliga vittnesmål och expertutlåtanden. Du kan också få kopior av andra handlingar som rör förfarandet.

Senaste uppdatering: 04/10/2018

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

3 - Mina rättigheter efter rättegången

Kan jag överklaga domen?

Du kan inte överklaga domstolens dom om du inte har ansökt om att få ansluta dig till brottmålsförfarandet som civilrättslig part med skadeståndsanspråk, eftersom det faktum att du är ett brottsoffer i sig inte gör dig till part i målet.

Om du har ansökt om att ansluta dig till brottmålsförfarandet som civilrättslig part och domstolen har godkänt din ansökan kommer du inte att kunna överklaga domen som skyldig eller icke skyldig, eller den utdömda påföljden. Du kan enbart överklaga de delar av domen som berör dig.

Vilka är mina rättigheter efter domen?

Du har alltid rätt

  • att informeras om alla beslut som förbjuder gärningsmannen att ha kontakt med dig,
  • att informeras om domens verkställighet (frigivning av den dömde, förkortning av straffet, adress där den dömde bor och så vidare) genom en organisation för brottsofferstöd (association d’aide aux victimes) eller direkt av kriminalvården (Länken öppnas i ett nytt fönsterService Pénitentiaire d’Insertion et de Probation – SPIP),
  • att be domaren att förbjuda gärningsmannen att träffa eller ta kontakt med dig, om hon eller han friges tillfälligt eller får permission, eller om straffet kortas eller ändras,
  • att informeras om gärningsmannen rymmer efter domen och det finns risk för dig eller människor i din närhet,
  • att få hjälp av en organisation som arbetar med brottsofferstöd,
  • att få dina intressen beaktade innan ett beslut fattas om att den dömde ska friges, samt att skriftligen få lämna synpunkter innan ett beslut fattas, inom två veckor efter att ha uppmanats att göra detta.

Om du har anslutit dig till förfarandet som civilrättslig part har du också rätt

  • att informeras av domstolen om din rätt att ansöka hos nämnden för ersättning till brottsoffer (Länken öppnas i ett nytt fönstercommission d’indemnisation des victimes d’infractions – CIVI),
  • att företrädas av en advokat och/eller få rättshjälp,
  • att informeras om domen (en kopia kommer att skickas till dig).

Medan gärningsmannen avtjänar sitt straff har du rätt

1. att hänvisa alla åtgärder som skadar dina intressen till den rättsliga myndigheten (autorité judiciaire, vilket även omfattar den allmänna åklagaren),

2. att få ersättning för dina förluster i form av skadestånd eller annan lämplig ersättning; i förekommande fall kan du tillfrågas om du går med på en åtgärd för reparativ rättvisa,

3. att om du så önskar få information om att ett fängelsestraff har avslutats, under de omständigheter och villkor som fastställs i lagen om reglerna för rättegång i brottmål (Code de procédure pénale – CPP),

4. när så krävs, att hänsyn tas till behovet att garantera din sinnesfrid och säkerhet.

Den rättsliga myndigheten är skyldig att garantera alla dessa rättigheter under domens verkställighet, oavsett vilken form verkställigheten tar.

Har jag rätt till stöd eller skydd efter rättegången? Hur länge?

Efter rättegången kan du få stöd av en advokat som kan ge dig råd om huruvida det är lämpligt att överklaga, eller hur du anlitar en delgivningsman/exekutionstjänsteman.

Det är också möjligt att du kan få hjälp av en organisation som arbetar med brottsofferstöd, utan någon tidsbegränsning.

Vilken information får jag om gärningsmannen döms?

Om gärningsmannen döms kommer du att informeras om domen om den innehåller bestämmelser om att gärningsmannen inte får kontakta dig eller närma sig ditt hem.

Om du har anslutit dig till förfarandet som civilrättslig part kommer du att få en kopia av domen där straffet utdöms.

Om gärningsmannen sitter i fängelse kan du informeras om eventuella förslag till villkorlig frigivning och uppmanas att lämna synpunkter.

Vad får jag veta om gärningsmännen friges (också vid förtida eller villkorlig frigivning) eller rymmer?

Om en person har dömts för vissa brott (våldtäkt, mord eller mordförsök, och de flesta typer av sexualbrott) och om du som brottsoffer eller civilrättslig part har begärt detta, kommer du att informeras direkt eller via din advokat om att gärningsmannen har frigivits eller att straffet har löpt ut.

Om det sker en rymning informeras du av den allmänna åklagaren.

Kommer jag att bli delaktig i beslut om frigivning eller villkorlig frigivning? Kan jag göra ett uttalande eller överklaga?

Om det finns risk för att en dömd person kommer i kontakt med brottsoffret eller den civilrättsliga parten och sådan kontakt bör undvikas ska den domstol som hanterar verkställandet av domar, om den beslutar att den dömda personen ska friges tillfälligt eller för gott, förbjuda den dömda personen att ta kontakt med offret eller den civilrättsliga parten och vid behov förbjuda personen att befinna sig i närheten av den personens hem eller arbetsplats (artikel 712-16-2, första stycket, CPP).

Ett sådant förbud måste införas – om det inte finns angivna skäl till att ett annat beslut fattas – om personen har dömts för något av de brott som avses i artikel 706-47 CPP (vilket omfattar de flesta sexualbrott, artikel 712-16-2, andra stycket, CPP).

I sådana fall ska offret eller den civilrättsliga parten informeras om åtgärden och om vilka påföljder som väntar gärningsmannen om vederbörande bryter mot förbudet (artikel 712-16-2, tredje stycket, CPP, se nedan).

Om en civilrättslig part så begär får en advokat som agerar för hans eller hennes räkning – men inte för ett brottsoffer som inte är en civilrättslig part – framträda och göra framställningar i förfarandet inför en domstol som behandlar en ansökan om villkorlig frigivning från en person som har dömts till ett fängelsestraff (emprisonnement eller réclusion) på minst fem år.

Domstolar som hanterar verkställighet av domar får dessutom innan de fattar beslut informera offret eller den civilrättsliga parten direkt eller via deras advokat om att de skriftligen får lämna in synpunkter inom två veckor från att de har informerats. Brottsoffret eller den civilrättsliga parten kan skicka in sina synpunkter till domstolen på det sätt som de föredrar.

Ett brottsoffer kan inte överklaga beslut som rör verkställandet av den dömda personens dom. Offret kan göra en ny anmälan om gärningsmannen begår nya brott. Om den dömda personen bryter mot sina skyldigheter eller förbud, till exempel genom att inte följa förbudet mot att ta kontakt med brottsoffret, får offret rapportera detta till den domare som övervakar villkoren för frigivningen eller till den allmänna åklagaren.

Senaste uppdatering: 04/10/2018

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

4 - Ersättning

Vilket förfarande finns för att yrka skadestånd från gärningsmannen (t.ex. rättegång, civilrättsligt krav)?

Enligt gällande lagstiftning får varje person som anser sig vara ett offer

  • ansöka hos den ansvariga utredningsdomaren om att erkännas som civilrättslig part med skadeståndsanspråk (constitution de partie civile),
  • väcka talan om interimistiska åtgärder (action en référé), eller väcka talan om ett avgörande i saken vid en civilrättslig domstol (action devant le juge civil au fond).

1) Enskilda anspråk kan läggas fram på flera olika sätt inför brottmålsdomstolarna:

-            Ett åtal (action) kan väckas när den allmänna åklagaren inte har väckt allmänt åtal (detta utlöser ett allmänt åtal).

Det finns två metoder:

  • en direkt stämning (citation directe) för ringa brott (contraventions) eller brott av normalgraden (délits),
  • en ansökan om att erkännas som civilrättslig part i brottmålsförfarandet för brott av normalgraden eller grova brott (crimes).

-            Intervention (intervention), när allmänt åtal redan har väckts.

-            Ansökan om erkännande som civilrättslig part i brottmålsförfarandet.

Ett brottsoffer kan ansöka om att få ansluta sig till förfarandet som civilrättslig part vid förhandlingen, men kan också skicka in en ansökan till rättens ordförande per rekommenderat brev med mottagningsbevis, eller per fax, och ange att den sökande vill ansluta sig till förfarandet som civilrättslig part med skadeståndsanspråk och med angivande av beloppet för det skadestånd som krävs. Det kan man också göra genom en advokat.

2) Ett enskilt anspråk kan läggas fram vid en civilrättslig domstol enligt den vanliga lagen om civilrättsligt ansvar.

Om ett brottsoffer väcker talan om skadestånd i civilrättslig domstol kan hon eller han inte gå vidare i en straffrättslig domstol. Men om ett brottsoffer begär att behandlas som civilrättslig part i brottmålsförfarandet hindrar detta inte att hon eller han kan väcka talan inför en civilrättslig domstol.

Domstolen förpliktade gärningsmannen att betala skadestånd eller ersättning till mig. Hur kan jag vara säker på att gärningsmannen betalar?

Om ett offer har svårt att få ut skadeståndet kan hon eller han inleda civila utmätningsförfaranden genom att anlita ett delgivningsman/exekutionstjänsteman (huissier de justice). Ansökan måste skickas in med post till rättens domare vid den övre underrätten för tvistemål (tribunal de grande instance) där den dömde har sin hemvist (domicile) eller, om hon eller han sitter i fängelse, den övre underrätten för tvistemål för den ort där fängelset ligger. Följande går att utmäta:

– en andel av den dömda personens återstående disponibla inkomst,

– medel på personens bankkonto,

– vissa tillgångar som tillhör henne eller honom.

Om gärningsmannen inte betalar, kan då staten betala ut ett förskott? På vilka villkor?

Om den dömda personen inte frivilligt betalar offret ersättning kan offret hänskjuta ärendet till tjänsten för stöd för återvinning för brottsoffer (Service d’Aide au Recouvrement des Victimes d’Infractions – SARVI). Det räcker att offret kan visa att hon eller han har rätt till skadestånd enligt en fastställd brottmålsdom (som inte går att överklaga ytterligare).

SARVI går in i den betalningsskyldiga personens ställe och betalar ut skadestånd upp till 1 000 euro till offret. För skadestånd över det tröskelvärdet betalar SARVI ut ett förskott på 30 %, upp till högst 3 000 euro. Efter att ha betalat ut förskottet betalar SARVI återstoden av skulden om och när man får in pengar från den dömde.

För att ansöka om hjälp från SARVI behöver offret en ansökningsblankett för återvinningsstöd (formulaire de demande d’aide au recouvrement). Blanketten finns att få från den övre underrätten för tvistemål (till exempel från domstolens gemensamma registreringsavdelning (guichet unique de greffe), registreringsenheten för den domare som har delegerats för kontakt med brottsoffer (greffe du juge délégué aux victimes), verkställandeenheten (bureau d’execution) eller avdelningen för brottsofferstöd (bureau d’aide aux victimes)) eller från ett rättscentrum (maison de la justice et du droit), ett juridiskt informationskontor (point d’accès au droit), kommunen eller liknande, som även vidarebefordrar den ifyllda ansökan till SARVI.

Ansökan till SARVI måste göras minst två månader och högst ett år från och med att domen om ersättning har fastställts.

Har jag rätt att få ersättning från staten?

Garantifonden för offer för terrorism och andra brott (Fonds de garantie des victimes d’actes de terrorisme et d’autres infractions – FGTI) ersätter offer för terroristhandlingar enligt ett särskilt förfarande. Den ger också ersättning till

– offer för våldtäkt, sexuella övergrepp, stöld, bedrägeri, trolöshet mot huvudman, utpressning eller förstörelse eller skada av egendom,

– offer för ett brott som leder till permanent funktionsnedsättning eller total förlust av arbetsförmåga,

– anhöriga till offer för mord eller dråp.

För att få ersättning från fonden måste ett offer som uppfyller vissa villkor ansöka direkt hos nämnden för ersättning till brottsoffer (CIVI) vid den övre underrätten för tvistemål för den sökandes hemort eller den ort där den brottmålsdomstol som prövar ärendet ligger.

Ansökan måste lämnas in till nämnden inom tre år från den dag då brottet begicks. Denna period förlängs med ett år från och med dagen för den sista brottmålsdomen.

Om brottet begicks i Frankrike kan ersättning beviljas

– franska medborgare,

– medborgare i ett EU-land.

Om brottet begicks utomlands kan enbart franska medborgare få ersättning.

1) Vid allvarlig personskada:

Offret kan få full ersättning för skada till följd av personlig skada där brottet ledde till dödsfall, stympning eller permanent funktionsnedsättning eller total arbetsoförmåga under minst en månad, eller om brottet var våldtäkt, sexuellt övergrepp eller människohandel.

Nämnden tar hänsyn till förmåner som har betalats ut av sociala omsorgsmyndigheter, sjuk- och hälsovårdsförsäkringar, försäkringsbolag och så vidare. Skador på kläder eller materiella skador ersätts inte.

2) Om det är fråga om en mindre personlig och materiell skada till följd av stöld, bedrägeri, trolöshet mot huvudman, utpressning eller förstörelse av eller skador på egendom:

Om offret har fått fysiska skador som lett till total arbetsoförmåga under mindre än en månad eller materiella förluster till följd av något av dessa brott omfattas ersättningen av stränga villkor och begränsas av ett tak.

För att ha rätt till sådan ersättning måste offret uppfylla följande ytterligare villkor:

– offrets resurser får inte vara mer än 1,5 gånger det tak som fastställts för partiell rättshjälp (justerat för familjeutgifter),

– offret får inte vara i stånd att få verklig och tillräcklig ersättning för skadan av ett försäkringsbolag, en social omsorgsmyndighet eller någon annan organisation som kan vara betalningsskyldig,

– när det enbart gäller materiell förlust måste offret befinna sig i en svår materiell och psykisk situation till följd av brottet.

Om dessa villkor är uppfyllda kan offret ha rätt till ersättning på högst 4 500 euro.

Har jag rätt att få ersättning om gärningsmannen inte dömts?

Om den anklagade inte döms kan du göra ett enskilt anspråk och kräva ersättning för din förlust i en civilrättslig domstol. Du måste då kunna visa att gärningsmannen är ansvarig för den skada som du har lidit.

Förfaranden i nämnden för ersättning till brottsoffer (CIVI) är oberoende av eventuella förfaranden i brottmålsdomstolar, och offret får ansöka hos nämnden även om det inte finns någon dom eller något avgörande från en brottmålsdomstol, eller till och med om den anklagade har frikänts.

Har jag rätt till ersättning i förväg om jag väntar på beslut om min ansökan om ersättning?

I förfaranden i nämnden för ersättning till brottsoffer kan du ansöka om att få en preliminär utbetalning om din rätt till ersättning inte bestrids och om det inte går att slutligt fastställa din förlust på grund av att du inte kan beräkna det totala beloppet eller för att de sociala omsorgsmyndigheterna ännu inte har talat om för dig hur mycket de kommer att betala ut. Om du inte uppfyller dessa villkor kan nämndens ordförande ändå besluta sig för att bevilja en preliminär utbetalning.

Senaste uppdatering: 04/10/2018

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

5 - Min rätt till stöd och bistånd

Vem ska jag kontakta för stöd och hjälp?

Du hittar information om brottsofferstödets utformning i en katalog över organisationer som arbetar med brottsofferstöd: Länken öppnas i ett nytt fönsterAnnuaire des associations d’aide aux victimes.

Du kan ta kontakt med det brottsofferstöd som finns närmast din bostad.

Telefonjour för stöd till brottsoffer

Särskilt brottsofferstöd:

  • Barn i fara: 119 – dygnet runt, alla dagar i veckan
  • Försvunna barn: 116 000 – dygnet runt, alla dagar i veckan
  • Våld mot kvinnor: 3919 – alla dagar i veckan, måndag–fredag kl. 9.00–22.00, lördag, söndag och helgdag kl. 9.00–18.00
  • Våldtäkt och sexuella övergrepp: 0 800 05 95 95 – måndag–fredag kl. 10.00–19.00
  • Rasistiska handlingar: 01 40 35 36 55 – tisdag, torsdag och fredag kl. 10.30–13.30
  • Homofobiska handlingar: 01 48 06 42 41 – måndag–fredag kl. 18.00–22.00, lördag kl. 14.00–16.00 och söndag kl. 18.00–20.00
  • Länken öppnas i ett nytt fönsterMobbning i skolan: 3020 – måndag–fredag kl. 9.00–20.00 och lördag kl. 9.00–18.00

Är stöd till brottsoffer gratis?

Ja, det är helt kostnadsfritt att få brottsofferstöd.

Vilka typer av stöd kan jag få från statliga myndigheter eller staten?

Medicinsk hjälp:

Som offer kan du få besöka sjukhus och träffa en läkare för att få intyg som dokumenterar dina skador.

Våld i nära relationer:

Oavsett civilstånd kan ett offer som är i fara göra en nödansökan till en familjerättsdomare (juge aux affaires familiales) vid den övre underrätten för tvistemål (tribunal de grande instance) för att få en skyddsorder som tillfälligt ger henne eller honom rätt att vistas i familjens bostad, medan en våldsam partner förbjuds att göra det.

Rättshjälp:

Varje övre underrätt för tvistemål har en avdelning för brottsofferstöd (bureau d’aide aux victimes) som drivs av en förening för brottsofferstöd. Dessa avdelningar ger brottsoffer information, vägledning och ledsagning och förklarar hur domstolen och eventuella pågående rättsprocesser fungerar. Det hjälper offret att hålla sig à jour med

  • eventuella akuta åtgärder som vidtas, till exempel ett omedelbart framträdande i domstol (comparution immédiate),
  • rättsprocessens utveckling.

Offret får alltid information om vilka möjligheter vederbörande har att få ersättning.

Stödet ges kostnadsfritt och omfattas av tystnadsplikt.

Vilka typer av stöd kan jag få från icke-statliga organisationer?

Organisationer för brottsofferstöd hjälper offret under förfarandena genom att ge kostnadsfri juridisk information, information om socialhjälp och psykologiskt stöd. Deras företrädare kan hjälpa offer att lämna in en anmälan eller ansöka om att behandlas som civilrättslig part i brottmålsförfarandet. De kan också delta i brottmålsförhandlingar och hjälpa offret att förstå de olika aktörernas åtgärder och beslut.

Organisationerna för brottsofferstöd finns ibland tillgängliga vid gendarmeri- och polisstationer, sjukhus, domstolar, socialkontor och så vidare. Deras kontaktuppgifter går att få från domstolarna och från gendarmerier- och polisstationerna, och även från katalogen via denna Länken öppnas i ett nytt fönsterlänk.

Vid sidan av dessa vanliga organisationer för brottsofferstöd finns det en mängd andra icke-erkända organisationer som arbetar inom vissa områden, till exempel personlig skada, våld i nära relationer, trafikolyckor, felbehandling i vården och så vidare. Vissa organisationer som är specialiserade på att hjälpa kvinnliga brottsoffer kan ge kvinnor och deras barn tillfälligt boende.

Senaste uppdatering: 04/10/2018

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.