Rättigheter för brottsoffer per land

Kan jag överklaga domen?

Du kan inte överklaga domstolens dom om du inte har ansökt om att få ansluta dig till brottmålsförfarandet som civilrättslig part med skadeståndsanspråk, eftersom det faktum att du är ett brottsoffer i sig inte gör dig till part i målet.

Om du har ansökt om att ansluta dig till brottmålsförfarandet som civilrättslig part och domstolen har godkänt din ansökan kommer du inte att kunna överklaga domen som skyldig eller icke skyldig, eller den utdömda påföljden. Du kan enbart överklaga de delar av domen som berör dig.

Vilka är mina rättigheter efter domen?

Du har alltid rätt

• att informeras om alla beslut som förbjuder gärningsmannen att ha kontakt med dig,
• att informeras om domens verkställighet (frigivning av den dömde, förkortning av straffet, adress där den dömde bor och så vidare) genom en organisation för brottsofferstöd (association d’aide aux victimes) eller direkt av kriminalvården (Service Pénitentiaire d’Insertion et de Probation – SPIP),
• att be domaren att förbjuda gärningsmannen att träffa eller ta kontakt med dig, om hon eller han friges tillfälligt eller får permission, eller om straffet kortas eller ändras,
• att informeras om gärningsmannen rymmer efter domen och det finns risk för dig eller människor i din närhet,
• att få hjälp av en organisation som arbetar med brottsofferstöd,
• att få dina intressen beaktade innan ett beslut fattas om att den dömde ska friges, samt att skriftligen få lämna synpunkter innan ett beslut fattas, inom två veckor efter att ha uppmanats att göra detta.

Om du har anslutit dig till förfarandet som civilrättslig part har du också rätt

• att informeras av domstolen om din rätt att ansöka hos nämnden för ersättning till brottsoffer (commission d’indemnisation des victimes d’infractions – CIVI),
• att företrädas av en advokat och/eller få rättshjälp,
• att informeras om domen (en kopia kommer att skickas till dig).

Medan gärningsmannen avtjänar sitt straff har du rätt

1. att hänvisa alla åtgärder som skadar dina intressen till den rättsliga myndigheten (autorité judiciaire, vilket även omfattar den allmänna åklagaren),

2. att få ersättning för dina förluster i form av skadestånd eller annan lämplig ersättning; i förekommande fall kan du tillfrågas om du går med på en åtgärd för reparativ rättvisa,

3. att om du så önskar få information om att ett fängelsestraff har avslutats, under de omständigheter och villkor som fastställs i lagen om reglerna för rättegång i brottmål (Code de procédure pénale – CPP),

4. när så krävs, att hänsyn tas till behovet att garantera din sinnesfrid och säkerhet.

Den rättsliga myndigheten är skyldig att garantera alla dessa rättigheter under domens verkställighet, oavsett vilken form verkställigheten tar.

Har jag rätt till stöd eller skydd efter rättegången? Hur länge?

Efter rättegången kan du få stöd av en advokat som kan ge dig råd om huruvida det är lämpligt att överklaga, eller hur du anlitar en delgivningsman/exekutionstjänsteman.

Det är också möjligt att du kan få hjälp av en organisation som arbetar med brottsofferstöd, utan någon tidsbegränsning.

Vilken information får jag om gärningsmannen döms?

Om gärningsmannen döms kommer du att informeras om domen om den innehåller bestämmelser om att gärningsmannen inte får kontakta dig eller närma sig ditt hem.

Om du har anslutit dig till förfarandet som civilrättslig part kommer du att få en kopia av domen där straffet utdöms.

Om gärningsmannen sitter i fängelse kan du informeras om eventuella förslag till villkorlig frigivning och uppmanas att lämna synpunkter.

Vad får jag veta om gärningsmännen friges (också vid förtida eller villkorlig frigivning) eller rymmer?

Om en person har dömts för vissa brott (våldtäkt, mord eller mordförsök, och de flesta typer av sexualbrott) och om du som brottsoffer eller civilrättslig part har begärt detta, kommer du att informeras direkt eller via din advokat om att gärningsmannen har frigivits eller att straffet har löpt ut.

Om det sker en rymning informeras du av den allmänna åklagaren.

Kommer jag att bli delaktig i beslut om frigivning eller villkorlig frigivning? Kan jag göra ett uttalande eller överklaga?

Om det finns risk för att en dömd person kommer i kontakt med brottsoffret eller den civilrättsliga parten och sådan kontakt bör undvikas ska den domstol som hanterar verkställandet av domar, om den beslutar att den dömda personen ska friges tillfälligt eller för gott, förbjuda den dömda personen att ta kontakt med offret eller den civilrättsliga parten och vid behov förbjuda personen att befinna sig i närheten av den personens hem eller arbetsplats (artikel 712-16-2, första stycket, CPP).

Ett sådant förbud måste införas – om det inte finns angivna skäl till att ett annat beslut fattas – om personen har dömts för något av de brott som avses i artikel 706-47 CPP (vilket omfattar de flesta sexualbrott, artikel 712-16-2, andra stycket, CPP).

I sådana fall ska offret eller den civilrättsliga parten informeras om åtgärden och om vilka påföljder som väntar gärningsmannen om vederbörande bryter mot förbudet (artikel 712-16-2, tredje stycket, CPP, se nedan).

Om en civilrättslig part så begär får en advokat som agerar för hans eller hennes räkning – men inte för ett brottsoffer som inte är en civilrättslig part – framträda och göra framställningar i förfarandet inför en domstol som behandlar en ansökan om villkorlig frigivning från en person som har dömts till ett fängelsestraff (emprisonnement eller réclusion) på minst fem år.

Domstolar som hanterar verkställighet av domar får dessutom innan de fattar beslut informera offret eller den civilrättsliga parten direkt eller via deras advokat om att de skriftligen får lämna in synpunkter inom två veckor från att de har informerats. Brottsoffret eller den civilrättsliga parten kan skicka in sina synpunkter till domstolen på det sätt som de föredrar.

Ett brottsoffer kan inte överklaga beslut som rör verkställandet av den dömda personens dom. Offret kan göra en ny anmälan om gärningsmannen begår nya brott. Om den dömda personen bryter mot sina skyldigheter eller förbud, till exempel genom att inte följa förbudet mot att ta kontakt med brottsoffret, får offret rapportera detta till den domare som övervakar villkoren för frigivningen eller till den allmänna åklagaren.