Hur kan jag vara delaktig under rättegången?

Vilka är mina rättigheter som vittne till ett brott?

Jag är minderårig. Har jag några särskilda rättigheter?

Kan jag få rättshjälp?

Vilken hjälp kan jag få om jag känner mig hotad?

Hur kräver jag skadestånd från den tilltalade och hur ansöker jag om brottsskadeersättning?

Finns det en möjlighet att nå en överenskommelse eller inleda en medling mellan mig själv och den tilltalade?

Jag är en utlänning. Hur är mina rättigheter och mina intressen bevakade?

Mer information

Hur kan jag som målsägande vara delaktig under rättegången?

Om du inte är en part i målet får du en underrättelse om dag och tid när rättegången äger rum. Underrättelsen får du dock bara om du har begärt det under förundersökningen.

När en åklagare väckt åtal kan du välja att biträda åtalet när som helst under processen. Du kommer då att bli en part i målet och kommer att ha nästan samma processuella ställning som åklagaren (du kan till exempel presentera egna bevis). Om du har ett skadeståndskrav blir du också en part i målet.

Om du är en part målet har du rätt att vara närvarande under hela rättegången även om förhandlingarna inte är offentliga.

Du kan kallas att inställa dig i domstol om åklagaren har begärt att du behöver höras eller om du har lämnat in ett krav om skadestånd. Du får en kallelse om dag och tid för när du ska höras och information om godtagbara skäl för att inte inställa sig i rätten. Om du är sjuk eller om du har någon annan godtagbar orsak att inte inställa dig i rätten måste du underrätta domstolen så snart som möjligt före förhandlingen. Domstolen kommer då att meddela dig om din närvaro krävs. Om du uteblir utan giltigt skäl riskerar du att tvingas betala vite.

Under rättegången har du rätt att begära skadestånd. Du har endast denna rättighet när du är en målsägande. Du kommer också att höras av åklagaren och den tilltalade (eller hans eller hennes försvarare). Du kommer inte att höras under ed. Du eller ditt målsägandebiträde (1) kan om du är en part i målet förhöra den tilltalade, vittnen och sakkunniga.

Om du känner att du behöver stöd för att bättre klara av rättegången har du rätt att åtföljas av en stödperson. Du kan ha både ett målsägandebiträde och en stödperson. Du kan välja någon du redan känner eller vända dig till socialtjänsten eller en brottsoffer- eller kvinnojour – Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS), etc.

Om du har blivit kallad till domstolen på begäran av åklagaren har du rätt till ersättning för kostnader du haft för din inställelse. De typer av kostnader som du kan få ersättning för är resekostnader, logi och inkomstbortfall (högst 700 kr per dag). Du är inte begränsad till en tidsgräns för att ansöka om ersättning. Beslut om ersättning fattas dock vanligtvis under förhandlingen.

Vilka är mina rättigheter som vittne till ett brott?

Som brottsoffer hörs du inte som ett vittne utan som målsägande. Som målsägande har du inte en plikt att svara på frågor eller tala under ed. Detta gäller genom hela brottmålsprocessen.

Jag är minderårig. Har jag några särskilda rättigheter?

Om du som barn är målsägande har du rätt till ett målsägandebiträde (1). Du kan också ha rätt till en särskild företrädare (2) om en person som har vårdnaden om dig, vanligtvis en förälder, är misstänkt för att ha begått ett brott mot dig eller om den misstänkte har en nära relation med den person som har vårdnaden om dig.

Om du som barn har bevittnat ett brott som typiskt sett kan anses ha skadat ditt förtroende och tillit till en person som du har en relation till (till exempel om du har bevittnat att en förälder blivit utsatt för våld eller hot av den andra föräldern eller av någon annan person nära dig) kan du ha rätt till ersättning från staten.

Kan jag få rättshjälp?

Rättsligt biträde kan lämnas i flera olika former.

Juridisk rådgivning kan ges av en advokatbyrå angående alla typer av mål och ärenden. Sådan rådgivning omfattar högst två timmar. Avgiften som du ska betala för rådgivningen är fast och uppgår för närvarande till 1 628 kr per timme. Avgiften för rådgivning kan minskas om dina ekonomiska förhållanden ger anledning till det.

Om du har utsatts för sexualbrott eller våld i en nära relation kan du ha rätt till målsägandebiträde (1) som utses av domstol och är kostnadsfri. Också när det gäller andra brott kan målsägandebiträde under vissa förutsättningar förordnas för dig.

Ett målsägandebiträde ska hjälpa dig med eventuella skadeståndskrav. Om du inte har något målsägandebiträde kan åklagaren i vissa fall hjälpa dig med ett skadeståndskrav.

Om åklagaren inte kan hjälpa dig med skadeståndskrav eller om du behöver hjälp med att förhandla med ett försäkringsbolag, kan du kontakta en advokatbyrå för att anlita ett juridiskt ombud. Om du har en hemförsäkring med rättsskydd ska kostnaden för det juridiska ombudet i första hand täckas av hemförsäkringen. Om du inte har försäkring med rättsskydd, och inte heller borde ha haft det, kan du efter en prövning av dina ekonomiska förhållanden beviljas rättshjälp. I så fall kommer en del av dina kostnader för juridisk hjälp att täckas av staten.

Både rättsskyddet och rättshjälpen kan också ersätta kostnader för din bevisning i målet samt för resa, uppehälle och andra kostnader. Information om hur du ansöker om rättshjälp kan du få från en advokatbyrå, en domstol eller Rättshjälpsmyndigheten.

Om du inte är nöjd med handläggningen av ett mål kan du anmäla detta till Justitieombudsmannen som har till uppgift att se till att myndigheter och deras anställda följer lagar och andra författningar som reglerar deras verksamheter.

Vilken hjälp kan jag få om jag känner mig hotad?

Domstolsförhandlingar är vanligtvis öppna för allmänheten. Om du däremot tror att du inte vågar säga det du vet i närvaro av den tilltalade måste du, helst i god tid före domstolsförhandlingen, underrätta domstolen, åklagaren eller ditt målsägandebiträde. Domstolen kan då besluta att den tilltalade måste sitta i ett annat rum medan du hörs. Den tilltalade har dock rätt att lyssna på ditt förhör via en högtalare. Domstolen kan också besluta att du inte behöver vara fysiskt närvarande i förhandlingssalen när du hörs. Du kan i sådant fall lämna din berättelse via telefon eller genom videokonferens. Om du befinner dig utomlands vid tidpunkten för domstolsförhandlingen kan du under vissa förhållanden få höras genom telefon- eller videokonferens vid en myndighet i det landet. Om du är rädd för en person som sitter bland åhörarna kan domstolen besluta att han/hon måste gå ut medan du hörs.

Om ditt mål är av mycket känslig art (t.ex. ett sexualbrott eller ett brott begånget av en ung person), kan domstolen besluta att förhandlingen ska hållas utan att åhörare får vara närvarande och endast vissa personer kommer då att få vistas i rättssalen.

Om du och/eller dina anhöriga hotas finns ett antal åtgärder för din och deras säkerhet:

• kontaktförbud (3);
• skyddade personuppgifter (4);
• byte av namn (namnbyte till en förälders efternamn kan ske genom en ansökan till Skatteverket. Ett byte till någon annans efternamn kräver tillstånd från Patent- och registreringsverket);
• trygghetspaket (paketet består av en mobiltelefon och ett larmsystem och kan lånas från den lokala polismyndigheten efter särskild prövning);
• andra åtgärder (i mycket allvarliga fall kan du få en personlig livvakt och/eller beviljas tillstånd att använda fingerade personuppgifter).

Polisen och Skatteverket kan också ge praktiska råd om hur du kan öka tryggheten i din vardag.

Hur kräver jag skadestånd från den tilltalade och hur ansöker jag om brottsskadeersättning?

Du kan begära skadestånd från den tilltalade för alla skador som uppkommit i samband med brottet. Krav på skadestånd prövas oftast samtidigt som domstolen tar ställning till om den tilltalade är skyldig till brottet.

Det är du som brottsoffer som ska kräva skadestånd av den som begått brottet och orsakat skadan. För att underlätta det ska åklagaren förbereda och föra din skadeståndstalan vid rättegången, om du begärt det. Undantag gäller bara för skadestånd som kräver omfattande utredning eller om kravet är uppenbart obefogat (t.ex. det antingen inte har samband med brottet eller är mycket högre än normalt i liknande situationer).

Om du vill ha ersättning för skador som drabbat dig till följd av ett brott bör du meddela det redan när du hörs av polisen. Du bör då också säga till om du vill att åklagaren ska hjälpa dig med skadeståndet. Om du har ett målsägandebiträde (1) kan han/hon hjälpa dig med dina krav. Om åklagaren inte kan föra din skadeståndstalan och om du inte har ett målsägandebiträde kan du föra din talan själv.

Om det inte är möjligt att få det skadestånd du har rätt till om du har drabbats av brott och om du inte har en försäkring som täcker alla skador kan du ibland få en ersättning av staten som kallas för brottsskadeersättning. Mer information om denna ersättning finns i faktabladet om ersättning till offer för brott i Sverige (finns på engelska, svenska och andra språk) utformat av Europeiskt Rättsligt Nätverk. Du kan också vända dig direkt till Brottsoffermyndigheten, vilken är den myndighet som handlägger ansökningar om brottsskadeersättning.

Finns det en möjlighet att nå en överenskommelse eller inleda en medling mellan mig själv och den tilltalade?

Det finns inga möjligheter för dig att nå en överenskommelse mellan dig själv och den tilltalade om ett allmänt åtal. Ni kan dock nå en uppgörelse om ditt skadeståndskrav.

Om du når en uppgörelse med den tilltalade om en viss summa som annars, enligt etablerad praxis, skulle anses för låg, kan du inte få den överskjutande delen från ett försäkringsbolag eller Brottsoffermyndigheten som ersättning av staten.

Det finns också en möjlighet till medling om:

• brottet har polisanmälts;
• den tilltalade har erkänt sin skuld innan medlingen inletts;
• båda parter går med på det.

Medling kan ske när som helst under utredningen och anordnas av kommunen. Medling innebär att den tilltalade och brottsoffret möts inför en medlare för att tala om brottet och följderna av detta. Medling innefattar dock inte någon möjlighet för parterna att komma överens om åtalet.

Jag är en utlänning. Hur är mina rättigheter och mina intressen bevakade?

Om du är en utlänning och har drabbats av ett brott i Sverige har du alla de rättigheter som anges ovan. Om du inte talar svenska har du dessutom rätt till kostnadsfri tolk under polisförhöret och under rättegången. Du har också rätt att få vissa handlingar översatta gratis.

Mer information:

• Rättegångsbalk – på engelska och svenska
• Förundersökningskungörelse – på svenska
• Offentlighets- och sekretesslag – på engelska och svenska
• Tryckfrihetsförordning – svenska
• Brottsskadelag – på svenska
• Brottsskadeförordning – på svenska
• Lag 2002:445 om medling med anledning av brott – på svenska
• Lag 1988:688 om kontakförbud – på svenska
• Folkbokföringslag – på svenska
• Namnlag – på svenska
• Lag 1991:483 om fingerade personuppgifter – på svenska
• Lag 1999:997 om särskild företrädare för barn – på svenska
• Lag 1988:609 om målsägandebiträde – på svenska
• Föräldrabalk – på svenska
• Förvaltningslag – på svenska
• Socialtjänstlag - svenska
• Rättshjälpslag – på svenska
• Kungörelse 1973:261 om utbetalning av vissa ersättningar I mål eller ärende vid domstol m.m. – på svenska
• Förordning 1982:805 om ersättning av allmänna medel till vittnen m.m. – på svenska

1. Målsägandebiträde

Målsägandebiträdet är vanligtvis en advokat eller en biträdande jurist på en advokatbyrå men kan också vara en annan lämplig person med juridisk kompetens. Biträdet kommer att se efter dina intressen och ge dig vägledning och stöd under utredningen.

Ett målsägandebiträde kan utses så snart förundersökningen har inletts. Om du känner att du behöver ett biträde, ska du ta upp frågan så fort som möjligt med polisen eller den åklagare som ansvarar för förundersökningen. Du kan också vända dig direkt till tingsrätten med din begäran om ett biträde. Det är tingsrätten som avgör om du har rätt till ett målsägandebiträde och domstolen kommer även att utse biträdet. Du får dock lämna förslag på vem domstolen ska utse. Biträdet kan också hjälpa dig genom att föra din talan om skadestånd. Biträdet är kostnadsfritt för dig.

2. Särskild företrädare för barn

Om du är minderårig och en av dina föräldrar eller en person som har vårdnaden om dig är misstänkt för att ha begått ett brott mot dig, ska en särskild företrädare utses för att skydda dina rättigheter under förundersökningen och vid rättegången. Om dina föräldrar bor tillsammans kan en advokat eller en biträdande jurist på en advokatbyrå utses till särskild företrädare. Om dina föräldrar inte bor tillsammans kan den förälder som inte misstänks för ett brott mot dig utses till särskild företrädare. Den person som väljs måste vara erfaren, ha en god kunskap om barns rättigheter och ha personliga egenskaper som gör honom/henne speciellt lämpad för denna uppgift. Den särskilda företrädaren är kostnadsfri för dig.

3. Kontaktförbud

Ett kontaktförbud innebär att en person förbjuds att besöka eller förfölja dig eller på annat sätt ta kontakt med dig, t.ex. genom brev, sms och telefonsamtal. Ett grundläggande kontaktförbud kan meddelas om det finns risk för att en person kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt allvarligt trakassera dig. Om det kan antas att ett grundläggande kontaktförbud inte är tillräckligt kan förbudet utvidgas till att avse förbud att uppehålla sig i närheten av din bostad eller arbetsplats (utvidgat kontaktförbud). För det fall att ett utvidgat kontaktförbud överträds får ett nytt förbud meddelas som innebär att det geografiska området kan utsträckas ytterligare (särskilt utvidgat kontaktförbud). Ett särskilt utvidgat förbud ska som huvudregel förenas med villkor om elektronisk övervakning. Ett kontaktförbud avseende gemensam bostad kan också åläggas en person som bor tillsammans med dig men bara om det finns en påtaglig risk för brott mot ditt liv, din hälsa, frihet eller frid . Det är åklagaren som beslutar om att meddela någon ett kontaktförbud. Om åklagaren beslutar att inte meddela ett förbud kan du begära att frågan prövas av tingsrätten. Den som bryter mot ett kontaktförbud kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

4. Skyddade personuppgifter

Om du behöver hemlighålla din adress för att undvika hot och trakasserier kan du hos Skatteverket begära att andras tillgång till dina personuppgifter som lagras i folkbokföringsdatabasen begränsas, liksom i alla andra officiella register som uppdateras via folkbokföringen (fordonsregistret, körkortsregistret, etc.) Om du flyttar kan du hos Skatteverket ansöka om att vara folkbokförd på din gamla folkbokföringsort, kvarskrivning. Det är viktigt att du själv anger att du har skyddade personuppgifter vid kontakt med myndigheter.