Hur och var kan jag polisanmäla?

Hur kan jag ta reda på vad som sker med min polisanmälan?

Hur kan jag vara delaktig i förundersökningen?

Vilka är mina rättigheter som vittne till ett brott?

Jag är minderårig. Har jag några särskilda rättigheter?

Vilken information kan jag under förundersökningen få från polisen eller från brottsofferstödjande organisationer?

Kan jag få rättshjälp?

Vilken hjälp kan jag få om jag känner mig hotad?

Vilken hjälp och vilket stöd kan jag få under förundersökningen?

Finns det en möjlighet att nå en överenskommelse eller inleda en medling mellan mig och den misstänkte?

Vad händer med mitt mål efter att förundersökningen avslutats?

Kan jag begära omprövning av ett beslut att lägga ned förundersökningen eller att inte åtala?

Jag är utlänning. Hur tillgodoses mina rättigheter och intressen?

Mer information

Hur och var kan jag polisanmäla?

Du kan anmäla ett brott:

• till Polisen via telefonnummer 114 14 (+46 77 114 14 00 från utlandet);
• till Polisen via Internet endast avseende brotten: stöld, inbrott, förlorade eller borttappade tillhörigheter (enbart på svenska språket);
• genom att besöka närmaste polisstation;
• vid akut situation eller pågående brott ring SOS Alarm via telefonnummer 112.

Det finns svensk och engelsk information om hur du gör en polisanmälan på polisens webbplats.

Om du inte talar svenska, om du har talsvårigheter eller nedsatt hörsel, har du rätt till gratis assistans från en tolk.

Någon annan än du kan anmäla ett brott till polisen, även om det bara är du som har drabbats.

Det finns inget sista datum för att polisanmäla, men beroende på brottets allvarlighet och när brottet skett, kan brottet preskriberas i vissa fall, vilket innebär att ingen förundersökning kommer att genomföras i dessa fall.

Polisanmälan bör innehålla:

• ditt namn;
• ditt personnummer, samordningsnummer eller födelsedatum om du inte har något personnummer eller samordningsnummer;
• kontaktuppgifter (bostadsadress, eventuell annan postadress, telefonnummer och e-postadress;
• vad du utsatts för samt tid och plats för brottet så exakt som möjligt;
• tolkbehov och vilket språk;
• uppgift om den egendom som du har förlorat eller fått stulen (t.ex. tillverkningsnummer, ramnummer, IMEI-nummer etc.);
• uppgift om dina eventuella försäkringar;

Du kan polisanmäla på vilket språk du vill. Det krävs inte att polisanmälan görs på en blankett.

Hur kan jag ta reda på vad som sker med min polisanmälan?

När du har gjort en polisanmälan kommer ditt ärende att få ett referensnummer. Du kan fråga polisen vad som sker i ditt ärende genom att kontakta polisen via telefon, via e-post till din lokala polisstation eller genom att besöka närmaste polisstation. Om du vill tala med den polis som är ansvarig för ditt ärende kan du använda polisens nationella telefonnummer 114 14. Växeln kan hänvisa dig till den polis som är ansvarig för ditt ärende.

Hur kan jag vara delaktig i förundersökningen?

När du gör en polisanmälan brukar du samtidigt bli hörd om vad som har hänt. Du hörs av en polis eller i vissa fall av en åklagare.

Om polisen vill förhöra dig under förundersökningen måste du gå med på det. Om du uteblir från förhöret utan giltigt skäl riskerar du att bli tvungen att betala vite. I samband med förhöret kan du få ersättning för kostnader (som resekostnader, logi och inkomstbortfall upp till 700 kronor per dag). Det finns inga tidsfrister för att begära och ta emot ersättningar och du ska kompenseras av polisen så snart som möjligt. Du kan också få ersättning för kostnader i förväg.

Du kan inte bli en part i målet förrän åklagaren väcker åtal. Du kan bli en part i målet:

• om du har ett yrkande om skadestånd, eller
• om du biträder åtalet.

Du kan biträda åtalet när som helst under rättegången och då får du nästan samma processuella ställning som åklagaren och kan till exempel presentera egna bevis för domstolen. Men du behöver inte bevisa något avseende brottet.

Du har rätt att väcka enskilt åtal på eget initiativ om åklagaren har beslutat att inte göra det. Då behöver du bevisa för domstolen att brottet har ägt rum.

Om du inte talar svenska, om du har talsvårigheter eller allvarligt nedsatt hörsel, har du rätt till en kostnadsfri tolk under förhöret. Du har också rätt att få vissa handlingar översatta gratis.

Vilka är mina rättigheter som vittne till ett brott?

Som brottsoffer hörs du inte som vittne utan som målsägande. Som målsägande är du inte tvungen att svara på frågor eller tala under ed. Det gäller genom hela brottmålsprocessen.

Jag är minderårig. Har jag några särskilda rättigheter?

Om du är minderårig bör din förälder anmäla brottet till polisen, antingen via telefon, genom att besöka närmaste polisstation eller på Internet.

Var och en som får kännedom om något, som kan innebära att socialnämnden (de flesta kommuner har en socialnämnd) behöver ingripa för att skydda dig som barn, bör anmäla det till nämnden.

Som barn har du många fall rätt till ett målsägandebiträde (1). Du kan också ha rätt till en särskild företrädare (2) om en person som har vårdnaden om dig, vanligen en förälder, är misstänkt för att ha begått ett brott mot dig eller om den misstänkte har en nära relation med den person som har vårdnaden om dig.

Om du är under 18 år kommer någon med särskild kompetens att förhöra dig. Förhöret bör genomföras i en barnvänlig miljö och på ett sätt så att du inte utsätts för ytterligare onödiga påfrestningar.

Om du som barn har bevittnat ett brott som typiskt sett kan anses ha skadat ditt förtroende och tillit till en person som du har en nära relation till (till exempel om du har bevittnat att en förälder blivit utsatt för våld eller hot av den andra föräldern eller av någon annan person nära dig) kan du ha rätt till ersättning från staten.

Olika former av psykologiskt och socialt stöd men även ekonomiskt och praktiskt stöd kan ges till dig av socialnämnden i din kommun, om du har bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot dina vuxna närstående.

Vilken information kan jag under förundersökningen få från polisen eller från brottsofferstödjande organisationer?

Polisen och åklagaren är skyldiga att informera dig om:

• dina möjligheter att få skadestånd från den misstänkte eller ersättning från staten;
• att åklagaren, om du begär det, oftast är skyldig att förbereda och framföra ditt skadeståndskrav i domstol;
• bestämmelserna om kontaktförbud, målsägandebiträde och stödperson;
• hur du ansöker om rättshjälp och juridisk rådgivning;
• myndigheter och organisationer som erbjuder stöd och hjälp;
• förundersökningen inte inletts eller lagts ned;
• åtal väckts eller inte;
• om en gripen eller arresterad person avviker.

Ovanstående information kan ges till dig muntligen och i broschyrer som ofta finns på många olika språk. Information finns också på Internet på olika webbsidor som till exempel Brottsoffermyndighetens.

Eftersom du inte betraktas som en part i målet under detta skede av utredningen, kommer du inte att få aktuell information om förundersökningen. Du har inte heller rätt att ta del av förundersökningens innehåll under pågående utredning eftersom undersökningen är sekretessbelagd gentemot dig.

Kan jag få rättshjälp?

Rättsligt biträde kan lämnas i flera olika former.

Juridisk rådgivning kan ges av en advokatbyrå angående alla typer av mål och ärenden. Sådan rådgivning omfattar högst två timmar. Avgiften som du ska betala för rådgivningen är fast och uppgår för närvarande till 1 628 kr per timme. Avgiften för rådgivning kan minskas om dina ekonomiska förhållanden ger anledning till det.

Om du har utsatts för sexualbrott eller våld i en nära relation kan du ha rätt till målsägandebiträde (1) som utses av domstol och är kostnadsfri. Också när det gäller andra brott kan målsägandebiträde under vissa förutsättningar förordnas för dig.

Ett målsägandebiträde ska hjälpa dig med eventuella skadeståndskrav. Om du inte har något målsägandebiträde kan åklagaren i vissa fall hjälpa dig med ett skadeståndskrav.

Om åklagaren inte kan hjälpa dig med skadeståndskrav eller om du behöver hjälp med att förhandla med ett försäkringsbolag, kan du kontakta en advokatbyrå för att anlita ett juridiskt ombud. Om du har en hemförsäkring med rättsskydd ska kostnaden för det juridiska ombudet i första hand täckas av hemförsäkringen. Om du inte har försäkring med rättsskydd, och inte heller borde ha haft det, kan du efter en prövning av dina ekonomiska förhållanden beviljas rättshjälp. I så fall kommer en del av dina kostnader för juridisk hjälp att täckas av staten.

Både rättsskyddet och rättshjälpen kan också ersätta kostnader för din bevisning i målet samt för resa, uppehälle och andra kostnader. Information om hur du ansöker om rättshjälp kan du få från en advokatbyrå, en domstol eller Rättshjälpsmyndigheten.

Vilken hjälp kan jag få om jag känner mig hotad?

Om du och/eller dina anhöriga hotas finns ett antal åtgärder för din och deras säkerhet:

• kontakförbud;
• skyddade personuppgifter (4);
• byte av namn (namnbyte till en förälders efternamn kan ske genom en ansökan till Skatteverket. Ett byte till någon annans efternamn kräver tillstånd från Patent- och registreringsverket);
• trygghetspaket (paketet består av en mobiltelefon och ett larmsystem och kan lånas från den lokala polismyndigheten efter särskild prövning);
• andra åtgärder (i mycket allvarliga fall kan du få en personlig livvakt och/eller beviljas tillstånd att använda fingerade personuppgifter).

Polisen och Skatteverket kan också ge praktiska råd om hur du kan öka tryggheten i din vardag.

Vilken hjälp och vilket stöd kan jag få under förundersökningen?

Om du känner att du behöver stöd vid ett förhör eller för att bättre klara den kommande huvudförhandlingen har du rätt att åtföljas av en stödperson. Du kan ha både ett målsägandebiträde (1) och en stödperson. Du kan välja någon du redan känner eller vända dig till socialtjänsten eller en brottsoffer- eller kvinnojour.

Du kan få medicinsk hjälp, men du kan bli tvungen att betala för det. Medborgare i EU: s 27 medlemsstater samt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz kan dra nytta av det europeiska sjukförsäkringskortet. Om du behöver medicinsk och/eller psykologisk vård kan du kontakta närmaste sjukhus eller vårdcentral för hjälp. Socialnämnden i varje kommun bör hjälpa dig med olika former av psykologiskt och socialt stöd och också ekonomiskt och praktiskt stöd.

Finns det en möjlighet att nå en överenskommelse eller inleda en medling mellan mig och den misstänkte?

Det finns inga möjligheter för dig att nå en överenskommelse mellan dig själv och den misstänkte om ett allmänt åtal. Ni kan dock nå en uppgörelse om ditt skadeståndskrav.

Om du når en uppgörelse med den misstänkte om en viss summa som annars, enligt etablerad praxis, skulle anses för låg, kan du inte få den överskjutande delen från ett försäkringsbolag eller Brottsoffermyndigheten som ersättning av staten.

Det finns också en möjlighet till medling om:

• brottet har polisanmälts;
• den misstänkte har erkänt sin skuld innan medlingen inletts;
• båda parter går med på det.

Medling kan ske när som helst under utredningen och anordnas av kommunen. Medling innebär att den misstänkte och brottsoffret möts inför en medlare för att tala om brottet och följderna av detta. Medling innefattar dock inte någon möjlighet för parterna att komma överens om åtalet.

Vad händer med mitt mål efter att förundersökningen avslutats?

När förundersökningen är avslutad beslutar åklagaren om åtal ska väckas eller inte.

När åtal väcks ska åklagaren till domstolen ge in protokollet från förundersökningen. Åklagaren ska också lämna in de skriftliga handlingar som åklagaren avser att åberopa som bevis.

Efter att åtal väckts kommer du att kallas till tingsrätten.

Om du har biträtt åtalet eller har ett skadeståndskrav har du rätt att av åklagaren få en kopia av protokollet. Var och en kan få tillgång till dessa uppgifter och handlingar om de inte omfattas av sekretess.

Om åklagaren beslutar att inte väcka åtal är det inte säkert att du kan få del av hela förundersökningsprotokollet eftersom det kan omfattas av sekretess. Som brottsoffer har du dock rätt att få tillgång till sådana uppgifter som är nödvändiga för att du ska kunna föra en skadeståndstalan mot gärningspersonen utanför brottmålsprocessen. En prövning görs av varje begäran att få ut uppgifter från en nedlagd förundersökning. Utomstående personer har inte samma tillgång till uppgifter eller handlingar som rör målet.

Kan jag begära omprövning av ett beslut att lägga ned förundersökningen eller att inte åtala?

Du kan begära omprövning av åklagarens beslut att lägga ned förundersökningen eller att inte åtala genom en s.k. överprövning av åklagarens beslut. Din begäran prövas antingen av en överåklagare eller vice överåklagare på något av Åklagarmyndighetens utvecklingscentra eller av Riksåklagaren.

Du kan driva ett enskilt åtal om åklagaren har beslutat att inte väcka åtal.

Jag är utlänning. Hur tillgodoses mina rättigheter och intressen?

Om du är en utlänning och har drabbats av ett brott i Sverige har du alla de rättigheter som anges ovan. Om du inte talar svenska har du dessutom rätt till kostnadsfri tolk under polisförhöret. Du har också rätt att få vissa handlingar översatta gratis.

Mer information:

• Rättegångsbalk – på engelska och svenska
• Förvaltningslag – på svenska
• Offentlighets- och sekretesslag – på engelska och svenska
• Socialtjänstlag - på engelska och svenska
• Brottsbalk – på engelska och svenska
• Förundersökningskungörelse – på svenska
• Lag 1988:609 om målsägandebiträde – på svenska
• Lag 1999:997 om särskild företrädare för barn – på svenska
• Rättshjälpslag – på svenska
• Lag 1988:688 om kontaktförbud – på svenska
• Folkbokföringslag – på svenska
• Namnlag – på svenska
• Lag 1991:483 om fingerade personuppgifter – på svenska
• Föräldrabalk – på svenska
• Tryckfrihetsförordning – på svenska
• Brottsskadelag – på svenska
• Lag 2002:445 om medling med anledning av brott – på svenska
• Kungörelse 1969:590 om ersättning vid förundersökning I brottmål – på svenska
• Förordning 1982:805 om ersättning av allmänna medel till vittnen m.m. – på svenska
• Kungörelse 1973:261 om utbetalning av vissa ersättningar I mål eller ärende vid domstol m.m. – på svenska

1. Målsägandebiträde

Målsägandebiträdet är vanligtvis en advokat eller en biträdande jurist på en advokatbyrå men kan också vara en annan lämplig person med juridisk kompetens. Biträdet kommer att se efter dina intressen och ge dig vägledning och stöd under utredningen.

Ett målsägandebiträde kan utses så snart förundersökningen har inletts. Om du känner att du behöver ett biträde, ska du ta upp frågan så fort som möjligt med polisen eller den åklagare som ansvarar för förundersökningen. Du kan också vända dig direkt till tingsrätten med din begäran om ett biträde. Det är tingsrätten som avgör om du har rätt till ett målsägandebiträde och domstolen kommer även att utse biträdet. Du får dock lämna förslag på vem domstolen ska utse. Biträdet kan också hjälpa dig genom att föra din talan om skadestånd. Biträdet är kostnadsfritt för dig.

2. Särskild företrädare för barn

Om du är minderårig och en av dina föräldrar eller en person som har vårdnaden om dig är misstänkt för att ha begått ett brott mot dig, ska en särskild företrädare utses för att skydda dina rättigheter under förundersökningen och vid rättegången. Om dina föräldrar bor tillsammans kan en advokat eller en biträdande jurist på en advokatbyrå utses till särskild företrädare. Om dina föräldrar inte bor tillsammans kan den förälder som inte misstänks för ett brott mot dig utses till särskild företrädare. Den person som väljs måste vara erfaren, ha en god kunskap om barns rättigheter och ha personliga egenskaper som gör honom/henne speciellt lämpad för denna uppgift. Den särskilda företrädaren är kostnadsfri för dig.

3. Kontaktförbud

Ett kontaktförbud innebär att en person förbjuds att besöka eller förfölja dig eller på annat sätt ta kontakt med dig, t.ex. genom brev, sms och telefon. Ett grundläggande kontaktförbud kan meddelas om det finns risk för att en person kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt allvarligt trakassera dig. Om det kan antas att ett grundläggande kontaktförbud inte är tillräckligt kan förbudet utvidgas till att avse förbud att uppehålla sig i närheten av din bostad eller arbetsplats (utvidgat kontaktförbud). För det fall att ett utvidgat kontaktförbud överträds får ett nytt förbud meddelas som innebär att det geografiska området kan utsträckas ytterligare (särskilt utvidgat kontaktförbud). Ett särskilt utvidgat förbud ska som huvudregel förenas med villkor om elektronisk övervakning. Ett kontaktförbud avseende gemensam bostad kan också åläggas en person som bor tillsammans med dig men bara om det finns en påtaglig risk för brott mot ditt liv, din hälsa, frihet eller frid. Det är åklagaren som beslutar om att meddela någon ett kontaktförbud. Om åklagaren beslutar att inte meddela ett förbud kan du begära att frågan prövas av tingsrätten. Den som bryter mot ett kontaktförbud kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

4. Skyddade personuppgifter

Om du behöver hemlighålla din adress för att undvika hot och trakasserier kan du hos Skatteverket begära att andras tillgång till dina personuppgifter som lagras i folkbokföringsdatabasen begränsas, liksom i alla andra officiella register som uppdateras via folkbokföringen (fordonsregistret, körkortsregistret, etc.) Om du flyttar kan du hos Skatteverket ansöka om att vara folkbokförd på din gamla folkbokföringsort, kvarskrivning. Det är viktigt att du själv anger att du har skyddade personuppgifter vid kontakt med myndigheter.