Tilltalade (brottmål)

Luxemburg

Innehåll inlagt av
Luxemburg

Vilka är stegen i en brottsutredning?

Syftet med utredningen och undersökningen är att samla in bevis kring ett begånget brott och att avgöra om en eller flera misstänkta är förövarna av detta brott.

Den allmänna åklagaren inleder en utredning som anförtros polisen. Polisen förhör möjliga förövare, samlar bevis och beskriver ärendet i ett utredningsprotokoll.

När utredningen är klar beslutar den allmänna åklagaren om ärendet ska avslutas utan påföljd eller om den anklagade ska föras inför domstol.

Om det rör sig om ett grovt brott (crime) eller ett komplicerat brott av normalgraden (délit) utser den allmänna åklagaren en rannsakningsdomare (juge d’instruction), som samlar in och granskar alla fakta och omständigheter som talar både för och emot den misstänkte. Domaren åtalar alla anklagade som misstänks vara inblandade i ärendet och kan, själv eller med polisens hjälp, göra husrannsakan, beslag eller vidta andra åtgärder. Domaren kan också besluta om att den anklagade ska frihetsberövas.

Om en brottsundersökning görs ska rannsakningsdomaren, åtminstone i ärenden som gäller grova brott, rapportera till den allmänna åklagaren om förundersökningsmaterialet. Den allmänna åklagaren begär då antingen att åtalet ska läggas ned eller att den anklagade ska föras inför domstol. Distriktsdomstolens rådsavdelning (chambre du conseil du tribunal d’arrondissement) beslutar om åklagarens begäran ska bifallas eller ej.

Mina rättigheter under utredning och undersökning

Förhör/polisens förundersökning (1)

Vad händer under förundersökningen?

När ett brottsoffer har anmält ett brott, eller polisen har konstaterat att ett brott har begåtts, leder den allmänna åklagaren förundersökningen och försöker utröna vem som begått brottet. Om det gäller ett brott av normalgraden (délit) får åklagaren hänskjuta undersökningen till en rannsakningsdomare som då ska samla allt material i ärendet. Vid svåra brott (crime) ska ärendet hanteras av rannsakningsdomaren. Alla vittnen får höras. Du kan därför kallas av åklagaren, polisen eller rannsakningsdomaren för att höras om din eventuella roll i ärendet.

Vad innebär det att vara åtalad (inculpé)?

Dina rättigheter under utredning och undersökning uppstår när rannsakningsdomaren förklarar dig åtalad (inculpé), vilket innebär att du är anklagad för ett brott. Du betraktas dock alltid som oskyldig tills dess att en domstol funnit att du är skyldig och dömt dig.

Vad får jag för information om vad som händer?

Du har rätt att få information om vad du är anklagad för och varför, dvs. vilka omständigheter som läggs dig till last och på vilka rättsliga grunder. Rätten till information ska göra det möjligt för dig att på bästa sätt förbereda ditt försvar. Informationen ska vara begriplig och fullständig och delges dig antingen av en tjänsteman vid kriminalpolisen eller av rannsakningsdomaren.

Kan jag få hjälp av en tolk om jag inte förstår språket?

Om du inte talar något av de språk som används av de rättsvårdande myndigheterna (polis eller rannsakningsdomare) anlitas en tolk. Tolken kommer att översätta alla frågor som ställs och dina svar.

Arrestering (bland annat europeisk arresteringsorder) (2)

Vad händer om jag grips på bar gärning?

Om du grips på bar eller färsk gärning (crime eller délit flagrant), dvs. medan eller i samband med att ett grovt brott eller ett brott av normalgraden begås, kan du arresteras omedelbart av polisen om du misstänks vara inblandad i brottet. Du kan hållas kvar av polisen i högst 24 timmar. Föremål som kan ha använts vid brottet får beslagtas. Polisen får ta dina fingeravtryck och fotografera dig. Du kan också få lämna DNA-prov. Därefter förs du inför en rannsakningsdomare.

När har jag rätt till advokat och hur går det till?

Om du grips av polis på bar eller färsk gärning, eller förhörs av rannsakningsdomaren, är polisen eller rannsakningsdomaren skyldig att informera dig om din rätt att biträdas av en advokat, och att låta dig kontakta en sådan så du kan få hjälp. Denna information ska du få skriftligt och mot kvittering, på ett språk som du förstår, innan du förhörs.

Får jag kontakta en anhörig eller en vän?

Polisen är skyldig att skriftligt, mot kvittering och på ett språk som du förstår, informera dig om din rätt att kontakta en valfri person och ge dig tillgång till en telefon. Du kan kontakta en anhörig eller en vän, dock med förbehållet att detta inte får strida mot undersökningens intressen.

Får jag kontakta en läkare vid behov?

Vid gripandet får du skriftlig information, mot kvittering och på ett språk som du förstår, om din rätt att snarast undersökas av läkare. Den allmänna åklagaren kan dessutom på eget initiativ eller på begäran av en av dina anhöriga, utse en läkare som kan undersöka dig.

Får jag kontakta min ambassad om jag är medborgare i ett annat land?

Du får kontakta en person som du själv väljer, dvs. ditt lands ambassad om du så vill.

Kan en kroppsvisitation göras?

Om du vid gripandet misstänks ha gömt något som kan bidra till att uppdaga sanningen eller något som kan vara farligt för dig själv eller för andra får en person av samma kön som du själv göra en kroppsvisitation.

Kan en husrannsakan göras i mitt hem, företagslokaler, bil osv?

Inom ramen för förundersökningen kan husrannsakan hos dig bara göras med ditt uttryckliga och egenhändigt skrivna samtycke. Vid utredning av färsk gärning (crime eller délit flagrant) krävs inte något sådant samtycke och husrannsakan kan ske när som helst på dygnet. Husrannsakan kan även göras av din bil om det finns indicier som tyder på att du har begått ett svårare brott.

Inom ramen för rannsakningsdomarens undersökning får husrannsakan bara göras mellan kl. 6.30 och 20.00. Du har rätt att få kopior på de dokument som beslagtas och begära att få tillbaka föremål som beslagtagits. Staten lämnar tillbaka föremålet om det inte behövs för att uppdaga sanningen eller för att garantera parternas rättigheter och om det inte innebär en fara för människors liv eller egendom. Begäran om återlämnande kan avslås om föremålet enligt lag får konfiskeras.

Kommer jag att bli ombedd att lämna fingeravtryck, DNA-prov eller andra kroppsvätskor?

På den allmänna åklagarens eller rannsakningsdomarens begäran och med ditt föregående och skriftliga samtycke kan en tjänsteman vid kriminalpolisen ta cellprov från dig för att upprätta en DNA-profil.

Du kan tvingas lämna DNA-prov om det verkar finnas ett direkt samband mellan dig och den brottsliga handlingen och om brottet har ett straffvärde på minst två års fängelse.

Du kan inte tvingas lämna blodprov.

Den allmänna åklagaren kan kräva att du lämnar fingeravtryck om du grips på bar eller färsk gärning vid ett grovt brott och under förundersökningen. Fingeravtrycken kan användas av polisen för framtida förebyggande, utredning och konstaterande av brott.

Om det krävs för att fastställa din identitet kan du, med den allmänna åklagarens eller rannsakningsdomarens godkännande, bli ombedd att lämna fingeravtryck inom ramen för en utredning av ett svårare brott på bar eller färsk gärning (procédure de flagrant crime ou délit), eller en förundersökning, eller en framställan om bevisupptagning, eller verkställandet av en efterlysning som utfärdats av en rättslig myndighet. Fingeravtrycken kan användas av polisen för framtida förebyggande, utredning och konstaterande av brott, utom i det fall du inte blir föremål för någon utredning eller genomförandeåtgärd.

Hur kan rannsakningsdomaren kalla mig till förhör?

Om du inte är frihetsberövad kan rannsakningsdomaren kalla dig skriftligt, med en uppmaning att inställa dig inför rätta (mandat de comparution). Det är helt enkelt en kallelse där du ombeds komma till angiven plats på ett angivet klockslag, för att bli förhörd av rannsakningsdomaren.

Du kan också bli hämtad av polis med en hämtningsorder (mandat d'amener), om rannsakningsdomaren bedömer att det finns risk för att du håller dig undan, för att bevis förstörs eller för att du inte inställer dig på uppmaningen. Om det är frågan om ett grovt brott finns en presumtiv flyktrisk om brottet faller under straffrätten.

En arresteringsorder (mandat d'arrêt) kan utfärdas om den åtalade är på flykt eller bosatt i utlandet och om det aktuella brottet straffas med fängelse.

Om jag är medborgare i ett annat land, måste jag då närvara under utredningen, och kan jag delta genom videolänk?

Du måste närvara under förhören. Det finns inget utrymme i lagen för deltagande genom videolänk.

Förhör av rannsakningsdomaren och häktning (3)

Vad är syftet med rannsakningsdomarens förhör?

Rannsakningsdomaren fastställer din identitet och informerar dig om alla åtgärder under förfarandet. Han eller hon informerar dig om att du är åtalad, dvs. att du officiellt är anklagad för att ha begått ett visst brott och förhör dig om omständigheterna kring det du anklagas för.

Vad har jag för rättigheter under rannsakningsdomarens förhör?

Du har rätt att få information om alla omständigheter kring det som du anklagas för, och om de åtgärder som vidtas under utredning av ett svårare brott på bar eller färsk gärning eller under förundersökningen.

Rannsakningsdomaren måste informera dig om din rätt att biträdas av en advokat som du själv väljer. Denna information ska du få innan du förhörs, skriftligt och mot kvittering, på ett språk som du förstår. Om du inte själv väljer någon advokat ska rannsakningsdomaren på din begäran utse en åt dig.

Du får endast förhöras i närvaro av din advokat, om du inte uttryckligen avböjer att biträdas.

Du har rätt att vägra svara på frågor, men du måste närvara vid förhör. Du ska informeras om denna rättighet.

Du har alltid rätt att ta tillbaka det du har sagt. Ett erkännande kan bara användas emot dig om det görs självmant och av fri vilja.

Du har rätt att ställa frågor till vittnena.

Du får inte kommunicera med din advokat förrän efter det första förhöret. Domaren kan med ett motiverat beslut förbjuda dig att kommunicera (skriftligt) med dina anhöriga under högst tio dagar.

Kan jag få hjälp av en tolk om jag inte förstår språket?

Rannsakningsdomaren ska tillkalla en tolk för förhöret, som ska översätta alla frågor och svar och översätta din deklaration vid genomläsningen.

Kan jag bli tillbakaskickad till mitt hemland?

Nej, om inte myndigheterna i ditt hemland söker dig för samma brott och myndigheterna i Luxemburg godtar att undersökningen eller brottsutredningen sker i ditt hemland måste du stanna i Luxemburg, vid behov i häkte.

Kommer man att begära information ur belastningsregistret om mig?

I praktiken kontrollerar de rättsliga myndigheterna din bakgrund inom ramen för undersökningen och därmed också informationen om dig i belastningsregistret.

Kommer jag att få information om vittnen mot mig och om andra bevis mot mig?

Inom ramen för din rätt att läsa utredningsmaterialet, normalt med din advokat som mellanhand, kan du få reda på vittnesmål mot dig och andra bevis mot dig. Du har tillgång till utredningsmaterialet efter det första förhöret. Du kan också när som helst be rannsakningsdomaren att få se delar av utredningsmaterialet.

Kommer jag att häktas eller släppas fri?

Efter att ha åtalat dig och förhört dig kan rannsakningsdomaren besluta att du ska släppas fri. Han eller hon kan också besluta att du ska häktas och utfärdar då en häktningsorder (mandat de dépôt). Polisen tar dig då till häktet. Rannsakningsdomaren kan förbjuda dig att kommunicera med omvärlden om det krävs av utredningsskäl. Om förbudet hävs får du ringa närstående från häktet, om du följer häktets regler.

Du har under hela förfarandet rätt att begära att frisläppas preliminärt. Frisläppandet kan villkoras av en borgenssumma och det krävs att du anger en adress i Luxemburg.

Kan jag lämna landet under utredningen?

Generellt sett kan du lämna landet under pågående utredning, om du inte är frihetsberövad. Om du däremot riskerar ett fängelsestraff för brott av normalgraden eller grovt brott (med ett maxstraff på minst två år om du är bosatt i Luxemburg), kan rannsakningsdomaren eller domstolens rådsavdelning besluta om att du ska placeras under rättslig övervakning (sous contrôle judiciaire), vilket exempelvis kan innebära att du inte får förflytta dig utanför ett geografiskt område som fastställs av rannsakningsdomaren.

Jag har redan åtalats för samma brott i en annan medlemsstat. Vad händer då?

Du kan bara straffas en gång för samma brott, men dubbel lagföring är möjlig så länge det inte finns någon lagakraftvunnen dom i något land. Om det pågår en utredning i den andra medlemsstaten kan du överlämnas dit för att lagföras och dömas där och inte i Luxemburg.

Rådsavdelningens överläggningar för att besluta om frisläppande (4)

Till vem och hur ansöker jag om preliminärt frisläppande om jag häktas?

Du kan alltid begära att bli frisläppt, när som helst under utredningen och hur många gånger som helst. Det görs genom en enkel framställan till distriktsdomstolens rådsavdelning (chambre du conseil du tribunal d’arrondissement).

Om du är häktad och frihetsberövad kan du också ansöka om att bli frisläppt med en enkel skriftlig framställan om detta som du lämnar till häktets personal.

Hur ser förfarandet ut och vilka tidsfrister gäller?

Beslutet ska fattas skyndsamt och senast tre dagar efter inlämnadet av ansökan om att bli frisläppt. Som åtalad måste du höras, och i förekommande fall även din advokat. Distriktsdomstolens rådsavdelning fattar sitt beslut på grundval av ett skriftligt och motiverat yttrande av rannsakningsdomaren.

Kan jag frisläppas preliminärt om jag betalar pengar (borgen)?

Ja, i lagen föreskrivs möjligheten att frisläppas mot en ekonomisk garanti. Domstolen kan frisläppa dig preliminärt mot att du betalar en summa som domstolen fritt bestämmer. Summan ska garantera att du kommer att inställa dig hos rannsakningsdomaren och i domstolen och eventuellt avtjäna ditt straff, samt betala böter och rättegångskostnader.

Kommer jag att övervakas om jag frisläpps preliminärt?

Om du frisläpps kan du placeras under rättslig övervakning. Myndigheten kan ålägga dig vissa restriktioner, som att du inte får träffa vissa personer eller inte resa bort.

Finns det rättsmedel mot domstolens beslut?

Beslutet om ditt frisläppande kan överklagas av den allmänna åklagaren inom ett dygn från beslutets delgivning. I sådana fall förblir du frihetsberövad fram till dess att appellationsdomstolen fattat beslut om överklagandet.

Om domstolen beslutar att avslå din ansökan om frisläppande kan du överklaga det beslutet till appellationsdomstolen.

Allmänna åklagarens/rannsakningsdomarens utredning och rätten till försvar (5)

Vilka åtgärder kan rannsakningsdomaren vidta?

Under undersökningsförfarandet kan rannsakningsdomaren använda sig av en mängd olika medel för att fastställa sanningen om de handlingar som ligger till grund för brottet.

Domaren kan anordna husrannsakan, höra vittnen, anordna vittneskonfrontation, anlita experter, avlyssna och spåra telefonsamtal och eventuellt organisera en infiltration.

Kan jag överklaga någon åtgärd under undersökningsförfarandet?

Du har rätt att begära ogiltigförklaring av de åtgärder som vidtas under undersökningen. Detta gör du vid distriktsdomstolens rådsavdelning.

Begäran om ogiltigförklaring ska göras medan undersökningen fortfarande pågår, inom fem dagar från det att du fått kännedom om åtgärden. Om du inte begär ogiltigförklaring medan undersökningen pågår kan du inte begära det under själva rättegången.

Vilka andra rättsmedel har jag?

Utöver ovanstående begäran om ogiltigförklaring har du också rätt att under den tid som undersökningen pågår kräva att få utöva de möjligheter eller rättigheter som du har enligt lagen. Om man har underlåtit eller vägrat fatta beslut om din begäran kan du åberopa detta senare vid en annan instans och hävda att processen inte varit rättvis.

Vilka åtgärder kan jag begära att rannsakningsdomaren vidtar?

Du kan genom din advokat begära att rannsakningsdomaren vidtar åtgärder som kan bevisa din oskuld. Du kan exempelvis begära husrannsakan, nya förhör, förhör med vittnen som kan tala till din fördel, vittneskonfrontationer eller anlitande av experter.

Du kan också ge rannsakningsdomaren alla handlingar som kan visa din oskuld eller begära hävning av de beslag som domaren gjort av dokument, föremål eller bankkonton.

Utredningens avslutande och hänskjutande till domstol (6)

Vad händer när utredningen är klar?

Rannsakningsdomaren beslutar om att utredningen ska avslutas. Han eller hon anser sig då ha gjort allt som krävs för att klargöra sanningen och för att de anklagade förövarna ska kunna dömas.

Vad har jag för rättigheter efter beslutet om att utredningen avslutas?

Utredningsmaterialet med rannsakningsdomarens eventuella yttrande ställs till ditt och din advokats förfogande minst åtta dagar innan det datum då distriktsdomstolens rådsavdelning ska granska den. Du har rätt att få ta del av all information som framkommit under utredningen.

Du har rätt att göra en inlaga, i praktiken genom din advokat, innan rådsavdelningen fattar sitt beslut om att antingen lägga ned åtalet (åtalsnedläggning i brist på tillräckliga bevis) eller hänskjuta åtalet till en domstol (för att döma den eller de åtalade).

Du förfogar över rättsmedel mot både rannsakningsdomarens och rådsavdelningens beslut: du kan överklaga rannsakningsdomarens beslut eller det beslut som fattats av distriktsdomstolens rådsavdelning. Överklagan görs till appellationsdomstolens rådsavdelning.

Kan jag erkänna alla eller en del av misstankarna före rättegången?

Det finns för närvarande inget särskilt förfarande för att förklara sig skyldig i Luxemburg.

Kan åtalspunkterna ändras före rättegången?

Åtalspunkterna kan ändras före rättegången om nya omständigheter uppdagas under utredningen och förundersökningen.

Länkar

Luxemburgs strafflag (Code Pénal)

Luxemburgs lag om förundersökning (Code d'instruction criminelle)

Senaste uppdatering: 05/04/2016

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Feedback

Använd formuläret nedan för att skicka in dina synpunkter på vår nya webbplats