Var kommer rättegången att hållas?
Målet kommer att prövas av en distrikts- eller stadsdomstol eller – om det rör sig om ett mycket allvarligt brott – av en regiondomstol. Oftast beror platsen för rättegången på var brottet begicks. Du får en skriftlig kallelse.
Målet prövas offentligt, med vissa undantag (sexualbrott, behov av att skydda statshemligheter osv.).
I första instans är det normalt en ensam domare som prövar målet, men domstolens ordförande kan bestämma att målet ska prövas av tre yrkesdomare. Det är domaren/domarna som avgör målet.
Kan åtalspunkterna ändras under rättegången?
Allmänna åklagaren kan under rättegången ändra åtalspunkterna till allvarligare eller mindre allvarliga åtalspunkter.
Om allmänna åklagaren ändrar åtalspunkterna till mindre allvarliga åtalspunkter men bevisningen är oförändrad, noteras de nya åtalspunkterna i rättegångsprotokollet.
Om åtalspunkterna ändras till mindre allvarliga åtalspunkter och bevisningen har förändrats, eller om åtalspunkterna ändras till allvarligare åtalspunkter men bevisningen är oförändrad, ska de nya åtalspunkterna noteras i rättegångsprotokollet. Du kan begära att de ska utfärdas skriftligen.
Om allmänna åklagaren ändrar åtalspunkterna till allvarligare åtalspunkter därför att ny bevisning har påträffats med koppling till brottet, kan domstolen meddela att den gör ett uppehåll i rättegången. Då måste åklagaren redovisa de nya åtalspunkterna för domstolen inom en månad.
Information om de nya åtalspunkterna skickas till dig, din advokat, brottsoffret och brottsoffrets ombud. Även datum för rättegången anges.
Vad händer om jag förklarar mig skyldig till vissa eller alla åtalspunkter?
Om den tilltalade förklarar sig skyldig kan detta medföra att påföljden blir mindre sträng. Detta gäller även om den tilltalade bara förklarar sig skyldig till vissa av åtalspunkterna.
Om du förklarar dig skyldig till alla åtalspunkterna kan målet behandlas utan att bevisningen behöver prövas. Då bedöms bara den bevisning som avser dig personligen eller som har samband med ersättning i form av skadestånd. I ett sådant fall är möjligheterna att överklaga domstolens avgörande begränsade.
Måste jag närvara under rättegången?
Du måste vara närvarande vid alla domstolsförhandlingar till dess att domen meddelas. Du kan begära att målet ska prövas utan att du är där, men då bör ditt ombud vara närvarande.
Om du befinner dig i ett annat land eller på okänd ort, eller om du inte kan vara närvarande i domstolen, kan målet prövas i din frånvaro.
Du har inte rätt att delta i rättegången via videolänk från en annan medlemsstat.
Kommer jag att ha tolk under rättegången?
Domstolen ordnar en tolk åt dig.
Kommer jag att ha advokat under rättegången?
Du bestämmer själv om du tycker att du behöver en advokat. I vissa fall är det dock obligatoriskt att ha advokat:
- om du är minderårig, omyndigförklarad eller har inlärningssvårigheter
- om det har beslutats om medicinska tvångsåtgärder
- om du på grund av fysisk eller mental oförmåga inte kan utöva dina rättigheter i processen
- om du inte är läs- och skrivkunnig eller har en så låg utbildningsnivå att du inte kan utöva dina rättigheter i processen
- om det har inletts förhandlingar med åklagarsidan om en överenskommelse
- om målet prövas i din frånvaro.
I dessa fall utses det en advokat åt dig. Du kan vägra att godkänna den utsedda advokaten utom när det är fråga om medicinska tvångsåtgärder. Du har rätt att begära att få en annan advokat.
Får jag yttra mig under rättegången?
Du har rätt att vittna och uttrycka din åsikt i domstolen. Du har ingen skyldighet att vittna – om du avstår kan detta inte betraktas som att du vägrar att samarbeta med domstolen. Du har rätt att lägga fram ditt vittnesmål i skriftlig form för domstolen, som då läser upp det. Du har ingen skyldighet att ange dig själv, utan det är allmänna åklagarens uppgift att bevisa att du är skyldig.
Du är inte skyldig att tala sanning. Det går inte att inleda en ny process mot dig på grund av att du har vittnat falskt med avsikt eller vägrat att vittna. Ditt uppförande kan beaktas vid valet av påföljd, men det kan inte ses som en försvårande omständighet.
Vilka rättigheter har jag i förhållande till bevisen mot mig?
Du får lägga fram ny bevisning under rättegången för att ge stöd åt ditt alibi, utesluta att du har begått brott eller få din skuld att framstå som mindre, och du får också ifrågasätta åklagarsidans bevisning.
Du har rätt att ställa frågor till vittnena och brottsoffret, du har rätt att kalla vittnen, även sådana som inte tidigare har hörts, du har rätt att lägga fram handlingar och fysisk/elektronisk bevisning, och du har rätt att be domstolen att begära in föremål/handlingar.
Du har rätt att lägga fram bevisning under hela rättegången – fram till dess att domstolen meddelar att domstolsutredningen är avslutad.
Du får anlita en privatdetektiv. Domstolen tar all bevisning i beaktande när den avgör målet.
Domstolen beslutar om du ska få kalla dina vittnen efter att ha hört övriga parter i rättegången. Om du får avslag på din begäran kan du lämna in samma begäran på nytt.
Du och din advokat har rätt att ställa frågor till alla vittnen i målet. Deras vittnesmål analyseras sedan i det svaromål som du eller din advokat avger.
Kommer information ur belastningsregistret om mig att tas i beaktande?
Uppgifter om icke-preskriberade fällande domar mot dig kommer att beaktas. Fällande domar som har strukits från belastningsregistret på grund av preskription kan betraktas som omständigheter som ger information om din karaktär. Sådana fällande domar beaktas vid fastställandet av påföljden, även när det gäller frihetsberövande.
Uppgifter ur belastningsregistret begärs fram under förundersökningen och på åtalsstadiet. Sådana uppgifter kan läggas fram under rättegången. Domstolen tar dina tidigare domar i beaktande när den fattar beslut om domen.
Lagen medger att lettiska myndigheter tar kontakt med de behöriga myndigheterna i andra medlemsstater och begär information om dina tidigare fällande domar där.
Vad händer efter det att rättegången avslutats?
Domstolen beslutar att fria eller fälla dig eller att avsluta brottmålsförfarandet om det finns omständigheter som tyder på att rättegången inte bör fortsätta. Detta kan ske om det inte finns tillräcklig bevisning för att motivera åtalspunkterna eller om allmänna åklagaren lägger ner åtalet.
Möjliga påföljder:
- fängelse (3 månader till 15 år samt för allvarliga brott upp till 20 år eller livstid)
- samhällstjänst (40 till 280 timmar)
- böter (3 till 200 gånger minimimånadslönen)
- konfiskering av egendom (staten beslagtar egendomen utan ersättning)
- utvisning från Lettland (tilläggspåföljd: förbud mot inresa under 3 till 10 år)
- begränsning av rättigheter (tilläggspåföljd: förbud mot att utöva vissa eller alla yrken, förbud mot att utföra vissa yrkesspecifika eller andra verksamheter, förbud mot att inneha vissa ämbeten, förbud mot att erhålla vissa lagstadgade tillstånd/licenser; 1 till 5 år)
- villkorlig dom (1 till 3 år).
Vad är målsägandens (offrets) roll under rättegången?
En person erkänns som målsägande genom beslut av brottsutredaren eller åklagaren om den personen skriftligen har begärt detta. Domstolen kan erkänna en person som målsägande ända fram till dess att utredningsförfarandet vid domstolen inleds.
Målsäganden kan yrka skadestånd, lägga fram bevisning och påverka målets utveckling (förlikas med den tilltalade, godta åklagarens överenskommelse om påföljd osv.).
Målsäganden redogör för sin åsikt om domen och det yrkade skadeståndet under rättegången. Målsäganden kan överklaga domen i både första och andra instans.
Länkar
Straffprocesslag
Strafflag
Lag om belastningsregister
Lag om häktning
Lag om detektivers verksamhet
Lettiska domstolar
