A) Har jag rätt att överklaga domen?

Ja, i regel – med förbehåll för de undantag som föreskrivs i lag (se artikel 593 i straffprocesslagen) – kan fällande domar överklagas. Mot domar i första instans får överklagandet inges direkt till kassationsdomstolen.

B) Vilka andra rättsmedel har jag?

Ett kassationsöverklagande på de grunder som anges i lag (se artikel 606 i straffprocesslagen) – utöver de fall som föreskrivs i särskilda bestämmelser – kan inges mot domar som meddelats efter överklagande eller domar som inte kan överklagas.

C) Om jag döms, vad får det för konsekvenser?

i. Belastningsregister

I allmänhet registreras slutliga brottmålsdomar bland annat i den berörda personens belastningsregister.

v. Verkställighet av domen, överföring av frihetsberövade personer, villkorlig dom och alternativa påföljder

Villkorlig dom: Vid ett fängelsestraff eller en frihetsberövande påföljd i högst två år, eller ett bötesstraff som ensamt eller tillsammans med motsvarande frihetsberövande påföljd enligt lagen totalt motsvarar en frihetsberövande påföljd i högst två år, får domstolen i stället för fängelsestraff besluta om en prövotid på fem år om domen avser ett grovt brott och på två år om domen avser ett mindre allvarligt brott. Högre straffgränser föreskrivs för minderåriga och vuxna under 21 år (tre respektive två och ett halvt år).

Alternativa påföljder: Enligt artikel 53 i lag nr 689 av den 24 november 1981 får domstolen, när den avkunnar en fällande dom, delvis ersätta ett frihetsberövande med en annan påföljd, om den anser att frihetsberövandet inte får överstiga två år. Om den anser att frihetsberövandet inte får överstiga ett år får den ersätta påföljden med domstolsövervakning (libertà controllata). Om den anser att frihetsberövandet inte får överstiga sex månader får den ersätta påföljden med motsvarande böter.

Verkställighet av dom: Utom när det gäller en person som redan är frihetsberövad för gärningen då den slutliga domen avkunnas, kan i allmänhet verkställigheten av ett fängelsestraff – däribland eventuell återstående tid av ett längre straff – som inte är längre än fyra år och som inte har utdömts för vissa grova brott (enligt artikel 656.9 a i straffprocesslagen och artikel 4a i lag nr 354/1975) upphävas av åklagarmyndigheten genom ett förordnande som delges den dömda personen och dennes advokat. Förordnandet ska bland annat innehålla uppgift om att en ansökan om ett alternativ till ordinarie fängelsestraff får inges inom de lagstadgade tidsfristerna. De domare som övervakar verkställigheten av domar (Magistratura di Sorveglianza) fattar beslut om sådana ansökningar.

Överföring av frihetsberövade personer: Bestämmelserna i lagdekret nr 16 av den 7 september 2010, som antogs i enlighet med delegerad lag nr 88 av den 7 juli 2009 (gemenskapslag 2008) för att anpassa italiensk nationell lagstiftning till rådets rambeslut 2008/909/RIF av den 27 november 2008 (om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på brottmålsdomar avseende fängelse eller andra frihetsberövande åtgärder i syfte att verkställa dessa inom Europeiska unionen) eller bestämmelserna i bilaterala internationella fördrag som Italien är part i på detta område ska tillämpas.