Summary of the criminal process

The normal stages in the criminal process are as follows:

• The police investigate whether a crime was committed and by whom. They collect evidence.
• Having identified a suspect, the police, if they think it necessary, can arrest the person and question them on the offence.
• If the police think that the suspect may have committed a crime they consult the Crown Prosecution Service (CPS) about whether to charge him – that is, make a formal accusation to be tried in court.
• The CPS decides on suitable charges and serves a formal document on the suspect describing the allegation.
• Before the trial, court hearings find out how the accused intends to plead, and check the case is ready for trial.
• The prosecutor presents the evidence at trial. The accused may also present evidence in his defence. Serious cases will be decided by a jury and less serious cases by magistrates.
• After all the evidence is heard, the magistrates or jury declare a verdict.
• If the accused is found guilty, the judge determines the sentence.
• The decision can be appealed

The factsheets give details about these stages in the process and about your rights. This information is not a substitute for legal advice and is intended to be for guidance only.

Role of the European Commission

Please note that the European Commission has no role in criminal proceedings in Member States and cannot assist you. Information is provided in these factsheets about how to complain and to whom.

Click on the links below to find the information that you need

1 - Getting legal advice

2 - My rights during the investigation of a crime

• Investigation and arrest
• Interview and charge
• Court appearances before trial
• Preparation of the case before trial

3 - My rights during the trial

4 - My rights after the trial

• More information about appeal hearings

5 - Road traffic offences

Related links

Crown Prosecution Service

Liberty Guide to Human Rights

På polisstationen

Om du frågas ut på polisstationen har du rätt att kostnadsfritt begära juridisk rådgivning, även om du inte har anhållits. Du kan be polisen att kontakta en särskild juristbyrå som du själv väljer eller be polisen att kontakta jourhavande advokat (duty solicitor) som är tillgänglig dygnet runt och är en juridisk rådgivare som har en oberoende ställning i förhållande till polisen. Vid vissa brott kommer rådgivning att lämnas per telefon av oberoende rådgivare. Vid allvarligare brott kan en juridisk rådgivare bistå dig på polisstationen.

Om du vill ha en annan advokat kan du hitta en genom Law Society, Bar Council, Citizens Advice Bureau eller Civil Legal Advice. Om du väljer att inte anlita jourhavande advokat kan du behöva betala vissa kostnader.

Om du ber om juridisk rådgivning måste polisen vänta tills advokaten har talat med dig innan de frågar ut dig. Om du inte vill ha en advokat men ändrar dig, kan du när som helst be om en, kostnadsfritt.

Om du inte kvarhålls hos polisen

Om du inte kvarhålls hos polisen, men anklagas för ett brott bör du kontakta en advokat så snart som möjligt. Om du inte känner till någon advokat kan du hitta en genom Law Society, Bar Council, Citizens Advice Bureau eller Civil Legal Advice. Du kan ha rätt till kostnadsfri juridisk rådgivning, beroende på din ekonomiska situation. En advokat kan tala om för dig om du har rätt till det, men du måste lämna uppgifter om din ekonomi (t.ex. ett lönebesked).

Kostnadsfria tjänster ges endast av advokater som arbetar inom systemet Legal Aid Agency eller av allmänna försvarsadvokater (Public Defender Service) på de orter där sådana finns. Du kan få reda på vilka advokater som är med i systemet genom att kontakta Civil Legal Advice.

I domstolen

Om ditt mål går till domstol har du rätt till juridiskt ombud. Criminal Legal Aid tillhandahåller juridisk rådgivning och ombud till personer i rättegångar. Om det är kostnadsfritt eller inte beror på hur allvarligt målet är och på din ekonomiska situation. Om du inte har en advokat, be att få träffa jourhavande advokat omedelbart när du kommer till domstolen.

I tingsrätten, Magistrates’ Court, är juridisk rådgivning och ombud kostnadsfria om målet är allvarligt. Om inte måste du betala en del av kostnaderna beroende på ditt mål, din ålder och inkomst. Du kan få ett juridiskt ombud kostnadsfritt om du är under 18 år eller mottar vissa statliga bidrag. Den jourhavande advokaten vid domstolen eller en domstolstjänsteman kan förklara detta för dig.

Om ditt mål prövas i brottmålsdomstolen Crown Court har du rätt till juridisk rådgivning och ombud. Om ditt hushålls årliga disponibla inkomst motsvarar 37 500 brittiska pund eller mer, har du inte rätt till rättshjälp. Det är möjligt att du även behöver betala inkomst- och kapitalbaserade avgifter till ditt juridiska ombud beroende på din ekonomiska situation.

Om du förklaras oskyldig i brottmålsdomstolen kan du få ersättning för dina kostnader. Om du förklaras skyldig kan du få betala en del av kostnaderna.

Länkar

Legal Aid Agency

Law Society guidance

Citizen's Advice Bureau Guides (UK)

Criminal Legal Aid

General Council of the Bar

Vilka är stegen i en brottsutredning?

En brottsutredning börjar när polisen misstänker att ett brott har begåtts.  Polisen genomför utredningen och samlar bevis.  När polisen anser sig ha tillräckliga bevis för att väcka åtal kontaktar de i allvarliga mål åklagarmyndigheten Crown Prosecution Service (CPS), som beslutar om lämpliga åtalspunkter.  Myndigheten kan också kräva ytterligare utredning.

Om polisen anser att du är misstänkt är det första steget ett beslut om att anhålla dig.

Efter en period av kvarhållande för utfrågning är nästa steg beslut om åtal. Om polisen måste göra ytterligare utredningar och du inte behöver kvarhållas måste polisen släppa dig, antingen utan åtal eller mot borgen där de ber dig att komma tillbaka till polisstationen en annan dag.

Om du däremot ska åtalas för brott och polisen beslutar att du bör kvarhållas kommer du att tas till en domstol som beslutar om du ska släppas mot borgen eller inte före rättegången.

Om du utreds för påstådda terroristbrott är dina rättigheter och polisens befogenheter inte samma som de som anges nedan (se terroristlagen Terrorism Act 2000 som inte berörs i dessa faktablad).

Om du är under 18 år finns det ytterligare skyddsåtgärder. Be din advokat förklara dem.

Klicka på länkarna nedan för mer information om dina rättigheter innan målet går till domstol.

• Utredning och arrestering (1)
• Utfrågning och åtal (2)
• Inställelser vid domstol före rättegång (3)
• Förberedelse av målet före rättegång (4)

Utredning och arrestering (1)

Kommer polisen att ställa frågor till mig?

Om polisen misstänker att du har begått ett brott eller har information om ett brott kan de ställa frågor till dig.

Måste jag gå till en polisstation?

Polisen kan stoppa dig, kroppsvisitera dig och ställa begränsade frågor till dig på gatan eller annan offentlig plats. På fråga ska du uppge ditt namn och din adress för polisen. Om polisen misstänker dig för ett brott kan de be dig att frivilligt följa med till en polisstation. De har också befogenhet att arrestera dig och föra dig till en polisstation mot din vilja. De måste tala om för dig varför de gör detta.

Kan jag fritt lämna polisstationen?

Om du är på en polisstation, antingen som misstänkt eller som möjligt vittne, men inte är anhållen, är du fri att gå när som helst.

Vad händer när jag är arresterad?

Om polisen vill kvarhålla dig på polisstationen måste de anhålla dig. De måste tala om för dig varför och anhållandet måste vara nödvändigt. Polisen kan kroppsvisitera dig, ta dina fingeravtryck och DNA-prov och utföra andra fysiska undersökningar som förklaras här.

Vad händer om jag inte talar språket?

Om du inte förstår engelska måste polisen skaffa en tolk till dig utan kostnad.  Du kan inte frågas ut utan att en tolk är närvarande.

Kan jag få en advokat?

Om du arresteras har du rätt att rådfråga en advokat  Om du inte känner till någon advokat kontaktar polisen jourhavande advokat. Se faktablad 1.

Vad gäller om jag är under 17 år eller en sårbar vuxen?

Om du är under 17 år eller en sårbar vuxen kan du inte frågas ut utan närvaro av en lämplig vuxen, vilket polisen ordnar med.

Denna person ger dig stöd och råd i samtalet med polisen.  Personen är ingen advokat och ger ingen juridisk rådgivning. En lämplig vuxen kan vara en familjemedlem, vän eller frivillig eller socialarbetare/vårdpersonal.

Kan polisen kroppsvisitera mig?

Även om du inte är arresterad kan polisen stoppa och kroppsvisitera dig eller genomsöka ditt fordon, men bara om de har rimliga skäl att misstänka att du har stulna eller förbjudna föremål eller har begått ett brott.

Kan polisen ta mina fingeravtryck eller DNA?

Om du inte är arresterad måste du inte lämna fingeravtryck eller andra prov och polisen får inte ta dem utan samtycke.  Om du däremot är arresterad har polisen rätt att ta prover som blod, saliv och andra kroppsvävnader utan samtycke.

Måste jag delta i en vittneskonfrontation?

Om du är arresterad kan polisen be dig att delta i en vittneskonfrontation. Om du vägrar kan det vara till nackdel för dig i en rättegång. Normalt består den bara av videoupptagningar som visas för brottsoffret eller vittnen.  Jourhavande advokat kan ge dig råd.

Kan polisen genomsöka min bil eller mina lokaler?

Om du är arresterad kan polisen med tillstånd från ett polisbefäl genomsöka din bil och dina lokaler och föra bort din egendom om så krävs för utredningen.

Kan jag kontakta en vän eller familjemedlem?

Ja, för att berätta för dem var du är.

Kan jag träffa en läkare om jag behöver?

Om du behöver medicinsk hjälp har du rätt att träffa en läkare.

Jag är från en annan medlemsstat.  Kan jag kontakta min ambassad?

Ja.  En representant från ambassaden kommer till polisstationen eller kontaktar dig för att se om du behöver hjälp. Polisen är skyldig att kontakta konsulatet för följande EU-länder om du har arresterats och kvarhållits: Österrike, Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Italien, Polen, Rumänien, Slovakien, Spanien och Sverige.

Vad händer om jag arresteras utifrån en europeisk arresteringsorder?

Om en europeisk arresteringsorder utfärdas av en medlemsstat kan du anhållas i en annan medlemsstat och sändas tillbaka till det aktuella landet efter förhandling inför en domare. Du har rätt till en advokat och en tolk om du behöver.  Se faktablad 1.

När kommer polisen att åtala mig?

Om polisen beslutar att det finns tillräckligt med bevis mot dig kan de åtala dig för ett brott.  I åtalet anges vilket brott polisen tror att du har begått.  När du väl är åtalad kan inte polisen fråga ut dig mer om det brottet.

Hur länge kan polisen kvarhålla mig efter arresteringen?

När du är arresterad kan polisen kvarhålla dig på en polisstation i högst 24 timmar. Ett polisbefäl kan förlänga perioden till 36 timmar om denne har rimliga skäl att tro att det är nödvändigt för att samla bevis, om brottet är allvarligt och för att utredningen ska genomföras korrekt. Efter den perioden måste du antingen åtalas för ett brott eller släppas ur polisförvaret. Om polisen vill kvarhålla dig längre måste de ha tillstånd från en tingsrätt (Magistrates' Court). Rätten kan förlänga kvarhållningsperioden till högst 96 timmar.

Klagomål mot polisen

Om du tycker att polisen behandlar dig olämpligt kan du klaga, antingen till polisen eller till det oberoende utskottet för polisklagomål, Independent Police Complaints Commission.

Utfrågning och åtal (2)

När kan jag frågas ut?

Om du är anhållen och kvarhålls på en polisstation måste den poliskonstapel som kvarhåller dig se till att du är mentalt och fysiskt i skick att frågas ut. Under en period på 24 timmar måste du ha en sammanhängande period på minst 8 timmars vila utan utfrågning. Under utfrågningen ska du få 15 minuters rast varannan timme. Normalt har du rätt att en advokat närvarar under utfrågningen.

Måste jag svara på polisens frågor?

Du måste inte besvara frågorna.  Om polisen misstänker att du har begått ett brott måste de ge dig en formell varning (om försiktighet) innan de ställer frågor.  De varnar dig att du inte behöver besvara frågor, men om du säger något kan det du säger användas som bevis i rätten. Du måste också få veta att om du underlåter att säga något som du senare vill åberopa i rätten, kan det faktum att du inte nämnde det för polisen vara till nackdel för dig i en rättegång.

Hur genomförs polisiära utfrågningar?

Utfrågningar på polisstationen hålls i ett utfrågningsrum och en ljudupptagning görs alltid. Du måste få förklarat för dig hur inspelningen går till före utfrågningen.

När kommer polisen att åtala mig?

Om polisen anser att de har tillräckligt med bevis mot dig kan de åtala dig för ett brott.  Då kan polisen inte fråga ut dig mer om det brottet Åtalspunkterna kan ändras senare under rättsprocessen.

Inställelser vid domstol före rättegång (3)

När ska jag först inställa mig vid domstolen?

Om du har kvarhållits på polisstationen måste du tas till domstolen nästa dag den sammanträder. Normalt hålls den första förhandlingen i tingsrätten (Magistrates’ Court).

Har jag rätt till en advokat?

Du har rätt till en advokat i domstolen.  Om du inte har en egen advokat kommer jourhavande advokat, duty solicitor, att företräda dig. Se faktablad 1.

Kommer det att finnas en tolk om jag inte talar språket?

Om du inte talar engelska kommer det att finnas en tolk som kostnadsfritt översätter alla domstolsförfarandena.

Kan jag släppas ur förvaret?

Om du kvarhålls kan du ansöka till domstolen om att släppas mot borgen. Om borgen beviljas måste du inte alltid betala någon deposition.

Vanligen släpps du fri om du tidigare är ostraffad och domstolen anser att du inte är samhällsfarlig, inte kommer att påverka vittnen och kommer att inställa dig vid domstolen på uppmaning.  Frisläppandet kan vara villkorat, som att stanna på en viss adress, lämna ditt pass till polisen eller bära en elektronisk boja.

Om domstolen vägrar att släppa dig får du sitta i fängelse fram till rättegången.

Kan jag överklaga beslutet att hålla mig i fängelse fram till rättegången?

Ja. Be din advokat om råd.

Kommer jag att inställa mig vid domstolen igen före rättegången?

Ja. Din advokat ger dig råd.

Hur länge kan jag hållas i fängelse före rättegången?

Om du hålls i fängelse måste din rättegång äga rum inom vissa tidsgränser.

Vanligen ska en rättegång i en brottmålsdomstol (Crown Court) starta inom 182 dagar efter att du satts i fängelse.  Om den inte gör det kan du be att släppas fri mot borgen. I mindre allvarliga fall måste rättegången äga rum inom 56 dagar.  Om den inte gör det släpps du fri mot borgen.

Förberedelse av målet före rättegång (4)

Vad händer före rättegången?

Under perioden före din rättegång fortsätter åklagarmyndigheten Crown Prosecution Service (CPS) att granska om målet håller för att motivera åtal. Åklagaren underrättar din advokat om vilka bevis som kommer att användas mot dig i rättegången. Om till exempel vittnen ska avlägga vittnesbörd får du ta del av deras skriftliga yttranden. Åklagarsidan måste också tala om för dig vilket bevismaterial som kan försvaga deras argument eller stärka dina argument. Åklagaren måste kontinuerligt granska bevisen och informera dig om allt bevismaterial som ingår i granskningen.

Jag är från en annan medlemsstat. Måste jag befinna mig i England/Wales före rättegången?

Om du inte har suttit i förvar eller släppts fri mot borgen är du fri att åka tillbaka till ditt eget land.  Du kanske inte släpps fri om åklagaren kräver att du stannar i England eller Wales medan utredningen pågår. Domstolen kan släppa dig fri på villkor att du stannar i England.  Det är ett brott att bryta mot detta villkor.  Om du släpps fri måste du uppge en adress i Förenade kungariket där du kan nås. Det kan vara adressen till din advokat.

Om jag har åkt tillbaka till min egen medlemsstat, måste jag åka till England/Wales före rättegången?

Troligen. För vissa förundersökningar kan din advokat be om att du inte behöver närvara, eller det kan vara möjligt för dig att delta genom videolänk.

Kommer mitt mål alltid att gå till domstol?

Ditt mål behöver inte nödvändigtvis gå till domstol.  Åklagarmyndigheten kan besluta att lägga ned målet eller föreslå ett villkorligt föreläggande, som kan inbegripa böter. Om du går med på det erkänner du att du har begått brottet.  Det kommer att införas i straffregistret om dig och du kan inte överklaga.

Vilken slags bevis samlar åklagarsidan in?

Polisen frågar ut vittnen och kan också samla in fysiska och kriminaltekniska bevis. De kan till exempel samla in handlingar från ditt hem eller din arbetsplats, de kan genomsöka din bil eller samla prover på din DNA (t.ex. hår och saliv).

Kan jag hindra åklagarsidan från att samla in vissa bevis?

Ibland måste polisen skaffa en husrannsakningsorder , som kan överklagas. Vanligen måste husrannsakningsordrar vara specifika i fråga om vad som kan genomsökas och varför.  Om polisen inte följer husrannsakningsordern kan de bevis som samlas in underkännas i rättegången.

Kommer det att krävas uppgifter om mig från straffregistret?

Åklagarsidan samlar in uppgifter från straffregistret, även om fällande domar utanför Förenade kungariket.

Kan åtalspunkterna mot mig ändras före rättegången?

Ja. Det beror på åklagarsidans bedömning av bevisen. Din advokat kan be om att åtalspunkter ändras.

Vad händer om jag redan prövats för samma brott i en annan medlemsstat?

Om ett slutgiltigt beslut har fattats av en domstol i en medlemsstat kan du inte prövas igen för samma sak i en annan medlemsstat.

Kan jag erkänna mig skyldig före rättegången?

I de flesta fall kan du erkänna dig skyldig till åtalspunkten/erna före rättegången om du vill.  Om du erkänner dig skyldig får du normalt ett mycket lägre straff än om du förlorar en rättegång. Om du beslutar att erkänna dig skyldig kan du vanligen inte överklaga den fällande domen och det förs in i straffregistret om dig.

Länkar

Criminal Procedure and Investigations Act 1996 (med ändringar)

Criminal Justice Act 2003 (med ändringar)

Police and Criminal Evidence Act 1984

Tillämpningsregler

Bail Act 1976 (med ändringar)

Prosecution of Offences Act 1985, section 22 (med ändringar)

Serious Organised Crime and Police Act 2005

Terrorism Act 2000

Var hålls rättegången?

Alla brottmål börjar i Magistrates' Court. Därefter finns det tre olika sätt som en mål kan fortsätta på.

För ringa brott måste hela rättegången hållas i Magistrates' Court, antingen av tre fredsdomare (lekmän) eller av en distriktsdomare.

För grövre brott kan rättegången hållas i Magistrates' Court eller i Crown Court, av en domare och en jury på 12 personer.

Fredsdomarna eller distriktsdomaren bedömer vilken typ av rättegång som är lämpligast för ditt mål, efter att ha hört din advokat yttra sig för din räkning. Om det är lämpligt prövas målet i Magistrates' Court. Om det inte är lämpligt eller om du insisterar på rättegång i Crown Court överförs målet till den domstolen. Alla rättegångar med vuxna inblandade är offentliga.

Om du är under 18 år, och om det brott du anklagas för inte bedöms som grovt, kommer rättegången att hållas i en ungdomsdomstol, youth court, av en domare eller tre specialutbildade fredsdomare. Allmänheten har inte tillträde.

Kan åtalspunkterna ändras under rättegången?

Åtalspunkterna kan ändras under en förundersökning, men vanligen inte sedan domstolen har börjat gå igenom bevisen. För mindre grova åtalspunkter måste åtal väckas inom sex månader efter brottet. Du kan erkänna dig skyldig till några eller alla åtalspunkter.  Åklagaren kan godkänna att du erkänner dig skyldig till ett mindre grovt brott än det du åtalades för.

Måste jag närvara under rättegången?

Det är ett brott att inte komma till domstolen när så krävs.  Dessutom kan målet drivas vidare i din frånvaro. För ringa brott är det ofta möjligt att närvara genom en advokat, eller att erkänna sig skyldig per post, eller att låta rättegången gå vidare i din frånvaro.  I brottmålsdomstolen kan rättegången vanligen inte hållas utan din närvaro. Om du däremot avbryter förfarandet eller avviker kan rättegången fortsätta utan dig. Att utebli (utan goda skäl) är ett brott.

Kan jag delta i rättegången genom videolänk?

Normalt är det inte möjligt, men vissa förhandlingar kan du delta i från ett fängelse eller en polisstation genom en videolänk. Fredsdomarna eller domaren och åklagaren befinner sig i domstolen. Ditt juridiska ombud kan antingen befinna sig på polisstationen eller i domstolen och kan se och höra dig över videolänken.

Kommer jag att få en tolk om jag inte förstår vad som händer?

Om du inte förstår engelska skaffar domstolen en tolk till dig.

Kommer jag att få en advokat?

I allmänhet måste du inte ha en advokat med dig i domstolen, men det rekommenderas starkt att du har en. I vissa rättegångar måste du ha en advokat, som våldtäktsfall eller med unga vittnen.

Kan jag byta advokat?

Ja, se faktablad 1.

Måste jag avlägga vittnesmål under rättegången?

Du kan avlägga vittnesmål under rättegången, men kan inte tvingas till det. Din advokat ger dig råd om du bör göra det eller inte.  Om du inte avlägger vittnesmål utan goda skäl kan det vara till nackdel för dig, men du kan inte fällas enbart på grund av att du har tigit under rättegången.

Vilka är mina rättigheter i förhållande till vittnesmålen emot mig?

Om du samtycker kan vittnesmålet läsas upp eller sammanfattas. Om du överklagar vittnesmålet krävs det normalt att vittnet närvarar i domstolen för att avlägga vittnesmålet, så att du kan ifrågasätta det genom att ställa frågor. Om åklagaren använder handlingar som vittnesmål mot dig måste denne meddela din advokat före rättegången.  Din advokat kan ifrågasätta handlingen. Vittnen som avlägger vittnesmål mot dig kan frågas ut av din advokat för att ifrågasätta deras redogörelse.

Kan jag ta fram vittnesmål för min räkning?

Ja.  Vittnesmålen kan vara handlingar eller fysiska vittnesmål.  Du kan också be vittnen att avlägga vittnesmål för dig, och domaren kan ålägga dem att komma till domstolen. Din advokat och åklagaren kommer att ställa frågor till dem.

Kommer hänsyn att tas till uppgifter om mig från straffregistret?

Före rättegången samlar åklagaren in uppgifter om dig från straffregistret. De kan omfatta fällande domar i andra länder. I vissa fall röjs dessa uppgifter för domstolen, men din advokat kan ifrågasätta om så bör ske. Även om domstolen tar hänsyn till dina uppgifter från straffregistret kommer du inte att fällas enbart för att du är med i straffregistret.

Vad händer i slutet av rättegången?

Efter att alla vittnesmål har avlagts fattas beslut ("en dom") om du är skyldig eller icke skyldig. I tingsrätten fastställs domen av fredsdomarna. I brottmålsdomstolen fastställs domen enbart av juryn.  Om domen är icke skyldig (du "frikänns") avslutas målet. Om det inte finns några andra åtalspunkter är du fri att lämna domstolen. Om domen är skyldig (du "fälls") yttrar sig advokaterna om straffet. Det kan bli en separat domstolsförhandling om straffet.

Vilket straff kommer jag att få?

Straffet beror på hur grovt brottet är.  Domstolen följer de nationella riktlinjerna.  För varje brott finns det ett högsta straff, för vissa finns det också ett lägsta straff.

Mer information om möjliga straff finns här. De omfattar:

• Fängelse.  Det kan vara på obestämd eller bestämd tid.  Domstolen förklarar för dig hur mycket av den som du troligen kommer att avtjäna i fängelset. Straff på under 12 månader kan omvandlas (avtjänas som samhällstjänst, under vissa villkor).  Den tid du redan har tillbringat i fängelset i väntan på rättegång avräknas vanligen från straffet.
• samhällstjänst (som kan omfatta flera villkor, som obetalt arbete i lokalsamhället)
• böter (ekonomiskt straff)
• ersättning (pengar betalas till brottsoffret)
• landsförvisning (du återsänds till ditt hemland, endast vid grova brott)
• avstängning (till exempel från att köra bil).
• Vilken roll spelar brottsoffret under rättegången?

Brottsoffret är inte en part i förfarandena, men kan avlägga vittnesmål under din rättegång.  När domaren fastställer straffet mot dig tar denne hänsyn till brottsoffrets vittnesmål om effekterna av brottet.  Domaren kan inte döma dig till skadestånd, men kan avkunna ett straff om ersättning. Brottsoffret kan väcka ett eget åtal mot dig.

Länkar

Going to Court

The court process

Appearing via live link

Sentencing guidelines

Prisoners’ Families helpline

Life in prison

Children and Young Persons Act 1933 (med ändringar)

Magistrates Courts Act 1980 (med ändringar)

Criminal Justice and Public Order Act 1994 (med ändringar)

Criminal Procedure and Investigations Act 1996 (med ändringar)

Crime and Disorder Act 1998 (med ändringar)

Powers of Criminal Courts (Sentencing ) Act 2000 (med ändringar)

Criminal Justice Act 2003 (med ändringar)

UK Borders Act 2007 (med ändringar)

Criminal Justice and Immigration Act 2008 (med ändringar)

Coroners and Justice Act 2009 (med ändringar)

Kan jag överklaga?

Om du fälls eller döms till straff i Magistrates’ Court (tingsrätten), kan du överklaga till den lokala brottmålsdomstolen, Crown Court. Du kan också överklaga till förvaltningsdomstolen, Administrative Court, i London om du tror att fredsdomarna har feltolkat lagen.

Om du har fällts eller dömts till straff i Crown Court kan du endast överklaga om du fått tillstånd till det, t.ex. om domaren har gjort ett misstag. Du kan då överklaga till appellationsdomstolen (Court of Appeal) i London.

Hur överklagar jag?

Om rättegången hölls i Magistrates’ Court måste du överklaga inom 21 dagar. Om rättegången hölls i Crown Court måste du överklaga inom 28 dagar. Din advokat ger dig råd om du ska överklaga eller inte, och hur.

Vilka skäl finns det att överklaga?

Du har rätt att överklaga alla beslut som fattas i Magistrates’ Court, men du måste fylla i och skicka in en blankett som fås hos domstolen.

Överklaganden till Crown Court kräver ett mer formellt förfarande. När du överklagar måste du lämna en detaljerad redogörelse för dina skäl. Skäl att överklaga omfattar följande:

• Domaren gav felaktiga instruktioner till juryn.
• Ett misstag eller en oegentlighet skedde under rättegången.
• Bevis godkändes eller underkändes felaktigt.

Skäl att överklaga straff omfattar följande:

• Domaren har misstagit sig om gällande rätt.
• Den utdömda påföljden var oproportionerligt sträng.

Vad händer under förhandlingen vid överklagande?

Ett överklagande av Magistrates’ Courts beslut prövas normalt av en domare som bisitts av två fredsdomare (inte samma som de som först prövade målet). Det är en ny förhandling och nya eller annorlunda bevis och fakta kan åberopas. Om överklagandet endast avser påföljden kan Crown Court sänka straffet, bekräfta det eller höja det.

Om du överklagar fredsdomarnas tolkning av lagen i förvaltningsdomstolen och denna domstol fastslår att fredsdomarna gjort fel hävs domen. Under vissa omständigheter kan den återförvisas till tingsrätten för en ny förhandling.

Ett överklagande mot en fällande dom i Crown Court (brottmålsdomstolen) prövas av appellationsdomstolen. Din advokat och åklagaren lägger fram argument om grunderna för ditt överklagande. Domstolen kan begära mer bevis. I allmänhet kan du inte åberopa bevis som var tillgängliga under den första rättegången, men som du valde att inte använda i rättegången.  Överklaganden är offentliga.

Om du inte sitter i fängelse har du rätt att närvara vid förhandlingen om överklagandet. Om du sitter i fängelse har du rätt att närvara om inte överklagandet endast rör juridiska frågor. Domstolen kan tillåta dig att delta genom videolänk.

Vad händer om jag sitter i fängelse när jag överklagar?

När du har ansökt om att överklaga kan du ansöka om att släppas ur fängelset tills överklagandeförhandlingen har ägt rum, även om ett sådant frisläppande är sällsynt. Om du släpps mot borgen kan det vara på vissa villkor.

Hur lång tid tar det innan överklagandet prövas?

Överklaganden från tingsrätten mot straff prövas normalt snabbt om du sitter i förvar, annars inom 3 till 6 månader. Du behöver tillstånd från en chefsdomare för att överklaga ett beslut från brottmålsdomstolen till appellationsdomstolen.  I genomsnitt prövas överklaganden mot fällande domar inom 8 månader och överklaganden mot straff inom 5 månader.  Du kan när som helst avsluta ett överklagande genom att skriva till byrån för straffrättsliga överklaganden, Criminal Appeal Office.

Vad händer om överklagandet mot den fällande domen godtas/avslås?

Om överklagandet godtas häver domstolen din fällande dom och den tas bort från det allmänna registret.  Under vissa omständigheter kan domstolen hävs den fällande domen, men tillåta att åklagaren inleder en ny rättegång mot dig.

Om överklagandet avslås görs normalt ingen ändring av domen, men i vissa fall kan appellationsdomstolen ersätta en fällande dom för ett ringa brott (det kan normalt inte ske efter överklagande av tingsrättens beslut).

Vad händer om överklagandet mot straffet godtas/avslås?

Om överklagandet godtas beslutar domstolen om ett nytt straff.  Om överklagandet avslås kan domstolen bekräfta det ursprungliga straffet och kan även höja det.

Har jag rätt att överklaga igen till en högre/annan instans?

Om du har överklagat ett beslut från tingsrätten och överklagandet avslogs av brottmålsdomstolen kan du överklaga till granskningsnämnden för brottmål, Criminal Cases Review Commission (CCRC), och be dem att appellationsdomstolen tar upp ditt mål igen. Detta är sällsynt.

Om du överklagade till förvaltningsdomstolen eller appellationsdomstolen kan du ha rätt att överklaga igen till Förenade kungarikets högsta domstol, Supreme Court , om ditt överklagande innehåller något av allmän juridisk vikt.

Om mitt överklagande godtas, får jag någon ersättning?

Du kan ansöka om ersättning inom 2 år genom att fylla i denna blankett. Regeringen fattar beslut. Din advokat kan förklara hur systemet fungerar. 

Går det att överklaga igen om det första överklagandet avslås?

I undantagsfall kan du överklaga igen om det framkommer ett nytt skäl att överklaga.  Om du vill lägga fram nya bevis måste du förklara varför de inte togs upp i rättegången.

Finns det andra sätt för mig att överklaga?

Du kan överklaga till granskningsnämnden för brottmål, CCRC, och be dem att utreda om det har skett ett justitiemord. Nämnden kan hänvisa ditt mål till rätt appellationsdomstol. Om de gör så prövas ditt fall som ett vanligt överklagande.

Jag är från en annan medlemsstat.  Kan jag sändas tillbaka dit efter rättegången?

Om du fälls och döms till fängelse kan du dömas till att utvisas när du släpps. Om du inte är brittisk medborgare och straffet är 12 månader eller längre, eller om du döms för vissa grova brott beslutar regeringen normalt om utvisning när ditt fängelsestraff är slut.

I andra fall där fängelse är en möjlig påföljd och om du är över 17 år kan domaren rekommendera att du utvisas när straffet har avtjänats. Detta gäller oavsett om du sätts i fängelse eller inte. Regeringen beslutar utifrån domarens rekommendation. Domarens rekommendation är en del av domslutet och kan överklagas enligt ovan. Regeringen kan vilja utvisa dig även utan domstolens rekommendation, om det är "för allmänhetens bästa".

Om du är medborgare i en annan medlemsstat kan du utvisas endast utifrån motiv om allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsan.  Att ha fällts för ett brott motiverar inte utvisning i sig.  Du har rätt att överklaga ett beslut att utvisa dig till en särskild domstol.

Om jag fälls, kan jag prövas igen för samma brott?

Om du har fällts eller frikänts för ett brott efter rättegång i någon del av Förenade kungariket kan du inte prövas igen för samma brott i England, med undantag för särskilda omständigheter.  Samma regel gäller när en dom har avkunnats efter rättegång om rättegången hölls i en annan medlemsstat.

Uppgifter om fällande domar

Fällande domar och förelägganden registreras i det nationella polisregistret (PNC) fram till din 100^e födelsedag. Om du anser att uppgifterna om dig i registret är felaktiga kan du ifrågasätta dem. Din advokat berättar för dig hur du kan göra detta. Du kan också be polismästaren i området där brottet utfördes att ändra eller radera uppgifterna.

Förelägganden, prickningar och slutliga varningar behandlas som fällande domar.

Även efter att du har avtjänat ditt straff måste du berätta om en fällande dom eller ett föreläggande när så krävs (t.ex. vid jobbansökningar) tills domen preskriberats. Hur lång tid det tar beror på typ av brott och straff.

Om du har fått slutgiltigt sanktionsbeslut eller sanktionsbeslut för ordningsbrott förs det inte in om dig i straffregistret.

Länkar

Court of Appeal

A Guide to Commencing Proceedings in the Court of Appeal

Supreme Court of the United Kingdom

Criminal Cases Review Commission

Criminal Records Bureau

Rehabilitation of offenders

Criminal Appeal Act 1968 (med ändringar)

Rehabilitation of Offenders Act 1974(med ändringar)

Bail Act 1976 (med ändringar)

Magistrates Court Act 1980 (med ändringar)

Senior Courts Act 1981 (med ändringar)

Criminal Appeal Act 1995 (med ändringar)

Police Act 1997 (med ändringar)

Human Rights Act 1998 (med ändringar)

Police and Justice Act 2006 (med ändringar)

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

5 - Ringa trafikbrott

Hur hanteras t.ex. parkeringsöverträdelser?

Om du parkerar där du inte får på allmän väg kan du få en parkeringsbot. Olika organisationer övervakar parkeringsregler och utfärdar parkeringsböter på olika platser. De omfattar kommunala myndigheter, polisen, privata företag och Londons transportsystem,  Transport for London. Gatuparkeringen övervakas till största delen av kommunala parkeringsvakter (parking attendants), som utfärdar s.k. Penalty Charge Notices (PCN) inom ramen för det civilrättsliga systemet. Polisanställda trafikvakter (Traffic Wardens) verkar inom områden där parkeringsövervakningen fortfarande är en polisiär fråga. De utfärdar s.k. Fixed Penalty Notices (FPN) inom ramen för det straffrättsliga systemet.

PCN lämnas vanligen på fordonets vindruta eller överlämnas till den som verkar ansvara för fordonet. De kan också skickas per post. Du har vanligen 28 dagar på dig att betala eller ifrågasätta PCN-beslutet och bötessumman kan minskas om du betalar snabbt. Informella överklaganden kan vara skriftliga: Om du vill överklaga ska du inte betala parkeringsboten i detta skede, för när du väl har betalat är det nästan omöjligt att få återbetalning.

Hjullås

Kommunala myndigheter i England och Wales kan under vissa omständigheter bogsera bort eller sätta hjullås på ett fordon. Du bör inte få hjullås förrän 30 minuter efter att ett PCN har utfärdats. Om du anser att din bil felaktigt har fått hjullås kan du överklaga. Du måste betala för att få loss din bil och överklagar därefter. Om du överklagar skriftligen och kommunen inte svarar inom 56 dagar från mottagandet måste den häva parkeringsboten och betala tillbaka den avgift du betalat för att lösa ut bilen.

Råd om vad du ska göras om din bil förses med hjullås på privat mark finns här.

Kan jag överklaga?

Om kommunen avslår ditt informella överklagande av en parkeringsbot kan du göra ett formellt överklagande. Kommunen berättar för dig hur du ska göra. Om kommunen avslår ditt överklagande får du ett beslut till ägaren (NTO) där du föreläggs att betala den ursprungliga boten. Där står det också hur du kan överklaga ytterligare till oberoende parkeringsövervakare. Det finns olika parkeringsövervakningsorgan: PATAS verkar i London,  Traffic Penalty Tribunal verkar i övriga England och Wales.

Du har 28 dagar på dig från den dag NTO-beslutet utfärdas att antingen betala parkeringsboten eller lämna in ett formellt överklagande mot parkeringsboten. Om du inte gör någotdera har kommunen rätt att höja boten med 50 %. Om du fortfarande inte betalar kan kommunen vidta mer formella civilrättsliga förfaranden för att driva in den.

FPN-böter utfärdas av poliser eller polisanställda trafikvakter och hanteras inom det straffrättsliga systemet. Det enda officiella systemet för att överklaga en FPN-bot är att ta ditt fall till domstol och hävda att du är oskyldig. Vissa polisdistrikt tillåter informella överklaganden av en parkeringsbot där du kan skriva och förklara varför du anser att du inte bör behöva betala boten. Om detta är möjligt i ditt område finns närmare uppgifter på FPN-boten.

Hur hanteras t.ex. hastighetsöverträdelser?

Om du överskrider hastighetsbegränsningen och upptäcks av polisen eller en hastighetskamera kan polisen:

• ge dig en muntlig varning,
• erbjuda dig en kurs i hastighetsmedvetenhet (som du måste betala för),
• utfärda ett slutgiltigt sanktionsbeslut (FPN) med böter på £60 och tre straffprickar. Detta är det troligaste alternativet.
• Åtala dig för fortkörning. Detta innebär att du ställs inför rätta och kan få böter på upp till £1 000 (£2 500 om du körde för fort på motorvägen), mellan tre och sex straffprickar på ditt körkort och eventuellt indraget körkort.

Vad händer om du blir stoppad?

Polisen har befogenhet att stoppa vilken förare som helst och att inte stanna är i sig ett brott. När du stoppas av polisen kan du ombes att visa körkortet, försäkring och fordonets registreringsbevis.  Om du inte har dessa med dig får du 7 dagar på dig att visa upp dem på en polisstation.

Om du stoppas och har begått ett trafikbrott kan polisen utfärda ett slutgiltigt sanktionsbeslut (FPN) mot dig eller ett beslut om att åtgärda fel på fordonet (vehicle defect rectification notice).

Om du har begått ett ringa trafikbrott, som att inte ha säkerhetsbälte på dig eller köra med en trasig strålkastare kan polisen utfärda ett sanktionsbeslut FPN mot dig. Polisen har inte befogenhet att se till att du betalar omedelbart. Du har 28 dagar på dig att betala det slutgiltiga sanktionsbeslutet eller begära omprövning, annars ökas boten med 50 %. Du åtalas om du inte betalar ett slutgiltigt sanktionsbeslut för en överträdelse som registrerats av en automatisk kamera inom 28 dagar.

Ett beslut om att åtgärda fel på fordonet kan utfärdas om det är fel på ditt fordon, om till exempel en körriktningsvisare är trasig. 

Polisen kan göra blåstest på dig (be dig göra utandningsprov) om de misstänker att du har druckit.  Om du inte godkänns i blåstestet tar polisen med dig till polisstationen där du anklagas för en överträdelse och beviset (resultatet från blåstestet) sparas. Du måste lämna din bil tills du är nykter nog att köra den eller en annan förare kan köra den med ditt samtycke. Om du ligger precis över gränsen kan du behöva lämna ett blodprov. Att inte göra ett blåstest är ett brott. Rattonykterhet leder alltid till indragning av körkortet.

• Om du får 12 prickar på ditt körkort under en treårsperiod förlorar du vanligen körkortet under minst 6 månader.
• Polisen har befogenhet att beslagta ett fordon om det används på ett för allmänheten störande sätt (orsakar oväsen, trakasserier eller nödsituationer).
• Polisen kan beslagta fordon om föraren inte har rätt körkort eller försäkring.
• Grova trafikbrott (t.ex. vållande av annans död genom vårdslös körning) kan leda till fängelse.

Kommer dessa brott att föras in om mig i straffregistret?

Straffregister sköts av straffregisterbyrån, Criminal Records Bureau (CRB). Alla fällande domar i domstol förs in i ett straffregister. Om du inte fälls i domstol kommer du inte med i registret: alltså finns slutgiltiga sanktionsbeslut endast med i ditt register om du har fällts i domstol.

Länkar

Parkeringsböter och dina rättigheter

Mer information om parkering

Polisens befogenheter inom vägtrafiken

Fortkörningsböter och dina rättigheter