Tilltalade (brottmål)

Danmark

Innehåll inlagt av
Danmark

Vilka är de olika skedena i en brottsutredning?

Ansvaret att utreda brott ligger hos polisen. En utredning inleds vanligtvis efter att polisen har informerats om att en person har utsatts för våld eller stöld eller efter att polisen eller möjligtvis en medborgare har gripit en person på bar gärning.

Delgivning av misstanke

Först försöker polisen fastställa om ett brott har begåtts och om det finns en eller flera identifierbara misstänkta som kan anklagas för brottet. I samband med detta brukar polisen vanligtvis förhöra den misstänkta personen.

Anhållande

Polisen kan frihetsberöva en misstänkt.

Preliminär lagstadgad förhandling och frihetsberövande före rättegång (inklusive europeisk arresteringsorder)

Om polisen vill frihetsberöva en misstänkt person för att inte äventyra polisutredningarna eller av något annat skäl, måste den misstänkta personen föras inför domstol inom 24 timmar efter anhållandet så att ärendet kan överlämnas till en domare.

Tvångsmedel

Förutom att förhöra den misstänkta personen och eventuella vittnen, kan polisen inhämta information under utredningen med hjälp av tvångsmedel såsom husrannsakningar, övervakning av telekommunikation, telefonavlyssning etc. De flesta av tvångsmedlen måste godkännas av domstolen innan de används.

Beslut om huruvida åtal ska väckas mot den misstänkta personen eller inte

Syftet med polisens utredning är att tillhandahålla information som gör det möjligt för åklagaren att avgöra om åtal ska väckas mot den misstänkta personen eller inte. Om det finns inte finns tillräcklig bevisning som bevisar att en misstänkt har begått ett brott kommer åklagarsidan att avskriva målet.

På lokal nivå befinner sig polisen och åklagarväsendet under samma förvaltning, och därför kommer åklagarväsendet ofta att vara inblandat i målet på ett tidigt stadium – även i planeringen av utredningen.

Försvarets förberedelse av målet

För mer information om rätten att få information om utredningen och att påverka den, se här.

Mina rättigheter under brottsutredningen

Klicka på en av följande länkar för mer information om dina rättigheter i varje skede av målet.

Delgivning av misstanke, inklusive förhör (1)

Varför delges jag misstanke?

Du åtalas eftersom polisen har en stark misstanke om att du har begått ett brott och för att polisutredningen från och med nu kommer att inriktas på dig och inte på någon annan person.

Vad innebär det att delges misstanke?

Det innebär att du kommer att få reda på vilket brott polisen tror att du har begått. Polisen måste informera dig om vilken lagbestämmelse de tror att du har brutit mot. Du har rätt att följa utredningen av ditt mål genom en advokat, och i händelse av allvarliga brott har du rätt att få en advokat som har utsetts av domstolen.

Varför vill polisen förhöra mig?

Polisen vill förhöra dig för att ta reda på om deras misstanke om att du har begått ett brott är korrekt eller inte. Polisen använder din utsaga i sina fortsatta utredningar. Senare kommer åklagaren att använda din utsaga för att avgöra om målet ska prövas som ett mål där den tilltalade har erkänt sig skyldig.

Var och när kan polisen förhöra mig?

Det finns inga särskilda bestämmelser för var och när polisen kan förhöra dig. Förhöret måste utföras så att man inte onödigt åsidosätter dina rättigheter. Polisen får generellt sett inte kontakta dig på din arbetsplats. Polisen brukar börja ställa frågor till dig på brottsplatsen. I många fall ber polisen dig följa med till polisstationen för ett mer ingående förhör.

Vad händer om jag inte talar språket?

Om du inte talar det lokala språket, har du rätt att få en tolk som kan tolka till och från ditt eget språk. Polisen ordnar en tolk och du behöver inte säga någonting förrän tolken har kommit.

Måste jag göra en utsaga till polisen?

Du måste uppge ditt namn, din adress och ditt födelsedatum till polisen. Du behöver inte säga mer. Du behöver inte tala sanning. Polisen måste informera dig om dessa rättigheter före förhöret. Om det är fördelaktigt för dig att göra en utsaga till polisen eller inte, beror på ditt mål och på hur allvarliga åtalspunkterna är. Om du inte vet om du ska besvara frågorna eller inte, bör du fråga din advokat.

Kommer jag att få tala med en advokat?

Du har rätt att tala med en advokat som du själv väljer innan du beslutar dig för att samtycka till polisförhöret eller inte. Känner du inte till någon advokat, kan polisen välja en åt dig.

Din advokat har rätt att vara närvarande under förhöret, men får inte ge dig råd om hur du ska besvara specifika frågor.

Kan jag kontrollera att polisen har förstått min utsaga korrekt?

Polisen måste skriva ner din utsaga. Du får läsa rapporten eller få den uppläst och sedan kommentera den. Du avgör själv om du vill skriva under rapporten. Många advokater kommer att råda dig att inte skriva under den om du inte förstår språket.

Vad händer om jag säger något som skadar min sak?

Om du har sagt någonting som kan vara till skada för din sak, får polisen använda denna information i sina utredningar. Enligt huvudregeln är polisrapporten ingen bevisning i egentlig mening och kan inte åberopas mot dig vid rättegången utan stöd av annan bevisning. Åklagaren kan ställa frågor om uppgifterna i rapporten. Om du ändrar din utsaga kan du skada din trovärdighet.

Anhållande (2)

Varför har jag anhållits?

Du kan anhållas när polisen har skäl att misstänka att du har begått ett brott, om anhållandet är nödvändigt för att hindra dig från att begå andra brott och för att se till att du är närvarande eller se till att du inte talar med andra. Du kan även anhållas med hjälp av en europeisk arresteringsorder som har utfärdats av en annan EU-medlemsstat.

Kan polisen anhålla mig i alla typer av mål?

Du anhålls inte om anhållandet inte står i proportion till hur allvarligt brottet är som du anklagas för. Exempelvis är det högst osannolikt att du skulle anhållas om du misstänks för att ha begått ett brott vars högsta påföljd är en mindre böter.

Var görs anhållandet?

Anhållandet görs normalt sett på den lokala polisstationen. Du placeras normalt sett i en väntecell tills polisen kan förhöra dig (se preliminärt åtal, inklusive förhör (1)).

Kan jag få träffa en läkare om jag behöver det?

Om du är sjuk, skadad eller allvarligt påverkad av alkohol eller narkotika, har du rätt att träffa en läkare. Du bör tala om för polisen att du behöver träffa en läkare och också nämna om du behöver särskild medicin.

Kan jag kontakta en advokat?

Om du har anhållits, har du rätt att kontakta en advokat som du själv väljer innan du beslutar dig för att samtycka till polisförhöret eller inte. I vissa fall kan polisen vägra att låta dig få en viss advokat. Du kan överklaga detta till domstolen.

Både polisen och din advokat måste förklara för dig att domstolen kan utse en advokat åt dig och vem som ska betala för honom eller henne.

Kan jag kontakta min ambassad om jag kommer från ett annat land?

Om du är utländsk medborgare, har du rätt att kontakta ditt lands ambassad. Polisen kan hjälpa dig att kontakta ambassaden.

Kan jag kontakta min familj?

Du har rätt att låta din familj eller arbetsgivare veta att du har anhållits. Polisen kan vägra att gå med på din begäran om att få kontakta dem, om man tror att en sådan kontakt kan störa målet. Polisen kan välja att informera din familj på dina vägnar.

Hur länge kan jag vara anhållen?

Du måste försättas på fri fot så snart det inte längre finns några skäl för anhållandet. Om du inte har försatts på fri fot inom 24 timmar, måste du dras inför domstol (preliminär lagstadgad förhandling) så att en domare kan avgöra om du ska försättas på fri fot, om anhållandet ska förlängas (vilket är möjligt i upp till 3 x 24 timmar) eller om du ska häktas (preliminär lagstadgad förhandling och häktning (3)).

När kan ett anhållande förlängas i längre än 24 timmar?

Om domaren som prövar målet vid den preliminära lagstadgade förhandlingen konstaterar att den bevisning som har tagits fram inte är tillräckligt för att avgöra om du ska häktas, kan ditt anhållande förlängas i 3 x 24 timmar från den tidpunkt då den första förhandlingen avslutades.

Preliminär lagstadgad förhandling och häktning (3)

Varför har jag häktats?

Du har häktats, eftersom polisen tror att det är nödvändigt att frihetsberöva dig ett tag eller så länge utredningen pågår. Du kan också häktas så att du är tillgänglig för utlämning till en annan medlemsstat med hjälp av en europeisk arresteringsorder.

Vem bestämmer om jag måste häktas?

En domare avgör om villkoren för häktningen är uppfyllda. Innan domaren beslutar om du ska häktas såsom polisen begär hålls en förhandling (preliminär lagstadgad förhandling). Under denna förhandling presenterar åklagaren polisens tolkning av målet, och du kommer också att få möjlighet att lägga fram din ståndpunkt. Domaren avgör om du ska häktas, men inte om du är skyldig till anklagelserna.

Kan jag häktas för alla typer av mål?

Du kan häktas under följande omständigheter:

  • Polisen måste kunna förklara varför de misstänker att du har begått ett brott för vilket du kan dömas till fängelse i minst 18 månader.
  • Det möjliga straffet måste vara mer än 30 dagars fängelse.
  • Polisen måste kunna övertyga domaren om att det är viktigt att du inte försätts på fri fot så länge polisutredningen pågår av ett av följande skäl:
  • Polisen tror att du kommer att avvika från straffet.
  • Det finns anledning att tro att du kommer att fortsätta begå samma typ av brott.
  • Det finns anledning att tro att du kommer att försvåra utredningen om du försätts på fri fot.
  • Brottet är så allvarligt att det vore kränkande mot andra om du sattes på fri fot i väntan på rättegång.

I sällsynta fall kan du undvika häktning även om villkoren för häktning är uppfyllda. Detta gäller om frihetsberövandet skulle vara extremt betungande för dig av personliga skäl. Det är viktigt att du informerar din advokat om sådana skäl.

Var hålls den preliminära lagstadgade förhandlingen?

Den preliminära lagstadgade förhandlingen hålls i den lokala domstolen. Du får normalt sett sitta i en väntecell till du ska in i rättssalen.

Måste jag vittna under den preliminära lagstadgade förhandlingen?

Du behöver inte göra en utsaga eller tala sanning. Det beror på målets karaktär och på hur allvarliga åtalspunkterna är om det är fördelaktigt för dig att göra en utsaga i domstolen. Du bör rådfråga din advokat för att avgöra om det är bäst om du vittnar eller inte.

Kommer jag att få tala med en advokat?

Domstolen utser en advokat som företräder dig i domstolen. Om du inte begär en speciell advokat, kommer domstolen att utse den advokat som är i tjänst just den dagen. För mer information, se faktablad 1.

Du har rätt att diskutera målet med din advokat före förhandlingen. Om du och advokaten inte talar samma språk har du rätt att få hjälp av en tolk. Din advokat tillvaratar dina intressen under förhandlingen och kan också ställa frågor till dig.

Kan jag kontrollera att domstolen har förstått mitt vittnesmål korrekt?

Domaren noterar de viktigaste delarna av ditt vittnesmål i protokollet. Din utsaga kommer att läsas upp högt för att se till att man har förstått den korrekt.

Vad händer om jag säger något som är dåligt för mitt mål?

Din utsaga i domstolen kan användas som bevisning i målet.

Hur länge kan jag vara häktad?

Domaren avgör under förhandlingen om du ska försättas på fri fot eller vara kvar i häktet. I vissa fall bestämmer domaren att tiden för frihetsberövandet måste förlängas med 3 x 24 timmar (se anhållande (2)).

Om du sitter i fängelse fastställer domaren en längsta tidsfrist på fyra veckor. Det innebär att du antingen måste försättas på fri fot innan den tiden har löpt ut eller att ditt mål måste prövas av en domare igen för att se till att villkoren för fortsatt fängelsevistelse är uppfyllda. Det finns ingen maximal gräns för hur länge du kan hållas häktad. Detta beror på målets karaktär.

Du måste försättas på fri fot så snart det inte längre finns några skäl för anhållandet.

Vad innebär isolering?

Ibland begär polisen att du placeras i isolering så att du inte har någon kontakt med andra fångar. Du får endast skriva eller ringa till andra under polisövervakning. Det är domaren som avgör om du ska placeras i isolering.

Kan jag överklaga beslutet om häktning och isolering?

Du kan överklaga beslutet om häktning eller isolering till överrätten. Det vanligaste sättet att göra det på är att säga att du vill överklaga vid förhandlingen där ditt mål prövas.

Kan jag undvika häktning om jag lämnar in mitt pass eller betalar borgen?

Enligt strafflagen kan du slippa frihetsberövande om du lämnar in ditt pass eller betalar borgen. Men detta händer dock sällan i praktiken.

Tvångsmedel (4)

Under utredningen kan polisen hämta information med hjälp av olika tvångsmedel varav några beskrivs nedan.

Är det tillåtet för polisen att ta mina fingeravtryck och ta bilder av mig?

Polisen kan ta dina fingeravtryck och ta bilder av dig under följande omständigheter:

  • Du är misstänkt för att ha begått ett brott och åtgärden är nödvändig för polisutredningen.
  • Polisen har goda skäl att misstänka att du har begått ett brott, för vilket du kan dömas till fängelse i minst 18 månader.

Är det tillåtet för polisen att ta DNA-prov eller blodprov från mig?

Polisen kan ta DNA-prov eller blodprov från dig på följande villkor:

  • Om det finns rimliga skäl att misstänka att du har begått ett brott, för vilket du kan dömas till fängelse i mer än 18 månader, och om åtgärden anses vara mycket viktig för utredningen.
  • Ett blodprov kan tas om alkohol- eller narkotikaintaget är en del av brottet du misstänks för.

Är det tillåtet för polisen att genomsöka mig och mina kläder?

Polisen får genomsöka dina ytterkläder enligt samma villkor som gäller för att ta bilder.

Är det tillåtet för polisen att kontrollera min mobiltelefon och genomsöka min bil?

Polisen kan kontrollera din mobiltelefon för att ta reda på ditt telefonnummer och telefonens IMEI-nummer och kan även genomsöka din bil på följande villkor:

  • Om polisen har goda skäl att misstänka att du har begått ett brott som kan åtalas.
  • Om genomsökningen antas vara mycket viktig för utredningen.

Är det tillåtet för polisen att göra en husrannsakan i mitt hem?

Polisen får göra en husrannsakan i ditt hem på följande villkor:

  • Om polisen har goda skäl att misstänka att du har begått ett brott som kan åtalas.
  • Om husrannsakan antas vara mycket viktig för utredningen.
  • Om brottet kan leda till fängelse.
  • Om polisen kan bevisa att de sannolikt kommer att finna bevisning som rör brottet eller föremål som polisen bör ta i beslag av andra skäl.

Vem bestämmer vilket tvångsmedel som ska användas?

Domstolen avgör om man ska göra en husrannsakan i ditt hem. Om det finns skäl att befara att bevisning kan försvinna om husrannsakan inte genomförs direkt, kan polisen utföra husrannsakan utan att ha fått ett beslut om husrannsakan. Husrannsakan måste presenteras för domstolen inom 24 timmar efter att den har utförts. Om du har gett ditt skriftliga medgivande till en husrannsakan av ditt hem, kan polisen fatta beslut att genomsöka ditt hem.

Polisen avgör om man ska ta dina fingeravtryck, DNA-prov och blodprov och ett foto av dig. Polisen har också rätt att kontrollera din mobiltelefon, genomsöka din bil etc.

Kan jag framföra klagomål?

Om du vill klaga över den utredning som polisen har utfört kan du lämna in ett sådant klagomål till domstolen.

Domstolsbeslut som rör husrannsakan och planering av utredningen kan överklagas till överrätten inom två veckor efter domstolens beslut.

Kan jag kräva att polisen förstör fingeravtryck, foton, DNA-spår och resultat från blodprov?

Om åklagarsidan avskriver målet eller om du frikänns måste polisen förstöra fotot av dig. Polisen kan behålla dina fingeravtryck och DNA-prov, men måste förstöra dem efter en viss tid.

Kan jag begära ersättning?

Om du har frihetsberövats, fängslats eller utsatts för tvångsmedel och det senare visar sig att frihetsberövandet, fängslandet eller tvångsmedlet var oberättigat, har du generellt sett rätt till ersättning. Chefsåklagaren utfärdar ett meddelande en gång om året om de belopp som ska användas för att fastställa summan på en sådan ersättning.

Beslut om åtal ska väckas mot dig eller inte (5)

När polisen har avslutat sin utredning överlämnas ditt mål till åklagarväsendet som avgör hur man ska fortsätta.

Kan jag jag erkänna mig skyldig till alla eller vissa åtalspunkter före rättegången?

Om du under polisutredningen har erkänt att du är skyldig till de allvarligaste åtalspunkterna mot dig, kommer åklagarsidan vanligtvis att försöka göra så att målet behandlas som ett erkännande.

Vad är ett åtal?

Åtalet ligger till grund för handläggningen av målet i domstol. Åtalet måste innehålla de lagstadgade bestämmelser som du anklagas för att ha brutit mot och det måste innehålla en beskrivning av hur du har begått brottet(n). Beskrivningen måste vara så precis att du kan förbereda försvaret utifrån det.

Kan jag anklagas för andra brott än dem polisen har anklagat mig för?

Åklagarväsendet förbereder åtalet. Om åklagarväsendet har en annan åsikt än polisen kan åtalet innehålla nya eller andra åtalspunkter.

Kan åtalet utökas med nya åtalspunkter?

Åklagarsidan måste försöka samla in alla oavslutade anklagelser mot dig så att en samlad dom kan avkunnas. Åtalet kan därför innehålla nya åtalspunkter om du har anklagats för ett brott vid flera tillfällen.

Särskilda bestämmelser gäller om du har utlämnats till Danmark med en europeisk arresteringsorder eller med ett avtal om utlämning. Om du åtalas på nya åtalspunkter bör du rådfråga din advokat om dem.

Kan åtalet ändras?

Ett åtal kan ändras eller utökas om ett nytt åtal förbereds och delges, något som kan göras fram till det datum då domstolsförhandlingarna inleds.

Om åklagaren i målet anser att straffet för en åtalspunkt bör vara hårdare än vad som anges i åtalet, kan en sådan ändring endast göras om det allmänna åklagarväsendet samtycker till att ändra åtalet. Om det ändras, måste du underrättas om detta inom två månader.

När domstolsförhandlingarna har inletts, kan endast mycket begränsade ändringar göras i åtalet. Domstolen avgör om en ändring ska godkännas.

Kan jag åtalas för ett brott som jag redan har åtalats för i en annan medlemsstat?

Det går inte att utesluta att du kan åtalas för ett brott som du redan har åtalats för i ett annat land. Men du kan inte förklaras skyldig till en anklagelse om du redan har dömts eller frikänts för den i ett annat land.

Kommer jag att få information om de vittnen som finns mot mig?

Åklagaren måste väcka åtal i domstolen tillsammans med en lista över bevisningen där vittnenas namn anges. Din advokat får en kopia av denna lista. Du har vanligtvis rätt att känna till vittnenas identitet.

Förberedelse av försvaret (6)

Utifrån vilken grund kan min advokat och jag förbereda försvaret?

Din advokat får normalt sett kopior av alla rapporter som polisen har utarbetat under sin utredning. Du har en generell rätt att se materialet. Din advokat får endast ge dig en kopia av materialet om polisen har godkänt detta.

Har jag rätt att se allt material som polisen har tagit fram?

Polisen kan förbjuda din advokat att lämna dig viss information om målet, om detta anses nödvändigt för att skydda främmande makters intressen eller för att tillhandahålla bevisning. Ett sådant förbud kan endast utfärdas i allvarliga fall och endast tills du har vittnat i domstolen.

Vem bestämmer om jag får se allt material?

Polisen lämnar över materialet och avgör om förbudsföreläggande ska utfärdas för delar av målet eller för hela målet. Polisens beslut kan överklagas till domstolen som då avgör ärendet.

Kan jag delta i alla förhandlingar i målet?

Generellt sett har du rätt att vara närvarande vid alla domstolsförhandlingar där domstolen avgör om du ska hållas kvar i häkte eller där medbrottslingar eller vittnen ska förhöras före rättegången.

På polisens begäran kan domstolen besluta att inte tillåta att du är närvarande vid förhandlingarna. I detta fall har du rätt att få veta vad som hände under förhandlingen. Domstolen kan bestämma att du inte ska få sådan information. Du har rätt att få veta vad som hände vid en förhandling du inte kunde delta i. Du måste underrättas om detta senast när du har vittnat i domstolen.

Kan min advokat delta i alla förhandlingar i målet?

Din advokat har rätt att delta i alla förhandlingar i målet. Detta gäller även förhandlingar där domstolen ska avgöra om man ska tillåta avlyssning eller telefonavlyssning, husrannsakningar eller andra tvångsmedel som först kräver domstolens godkännande.

Kan min advokat delta i polisutredningen?

Din advokat måste informeras om utredningen och har rätt att delta i den del av utredningen som kan fungera som bevisning i målet mot dig. Exempel är konfrontationer med misstänkta brottslingar, rekonstruktioner etc.

Kan min advokat utföra sin egen utredning?

Din advokat kommer normalt sett be polisen att göra ytterligare utredningar om du tror att de har misslyckats med att samla in information som kan gynna ditt mål. Om polisen vägrar göra sådana ytterligare utredningar, kan ärendet tas upp i domstol. Domstolen kan beordra polisen att utföra relevanta utredningar.

Din advokat kan också välja att göra sin egen utredning. Men detta görs dock sällan i praktiken. Om din advokat gör sin egen utredning av målet, får han eller hon inte hindra polisutredningen och advokatens egen utredning måste följa de etiska regler som gäller för advokater.

Kan min advokat kalla in vittnen för att vittna i domstolen?

Din advokat kan begära att vissa vittnen kallas till domstolen för att vittna. Om åklagarsidan invänder mot att dessa vittnen utfrågas, kommer domstolen att avgöra om det är relevant att förhöra de aktuella vittnena.

Länkar

Danska rättegångslagen

Danska lagen om att upprätta ett centralt DNA-register

Chefsåklagaren

Danska lagen om utlämning

Senaste uppdatering: 13/08/2019

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.