Grundläggande rättigheter
Under straffrättsliga förfaranden har du rätt att:
- förvänta att de myndigheter som ansvarar för straffrättsliga förfaranden arbetar så snabbt som möjligt och tar full hänsyn till dina rättigheter och grundläggande friheter,
- kräva att de myndigheter som ansvarar för straffrättsliga förfaranden agerar på ett sådant sätt att det inte finns några rimliga tvivel kring de fakta som är nödvändiga för att rätt beslut ska kunna fattas. De måste visa samma noggrannhet i bedömningen av bevisning till din fördel som till din nackdel,
- informeras om dina rättigheter av de myndigheter som ansvarar för straffrättsliga förfaranden och få möjlighet att dra full nytta av dessa rättigheter,
- framföra din åsikt om alla anklagelser mot dig och om bevisningen som stödjer dem,
- vägra vittna,
- granska akter, få utdrag, anteckna och ta kopior på egen bekostnad,
- delta i diskussionen om målet under rättegången och de offentliga förhandlingar som hålls under ett överklagande,
- göra ett slutanförande under rättegången och i en offentlig förhandling under överklagandet liksom rätt att göra en slutlig framställning,
- presentera omständigheter och bevisning till ditt försvar,
- göra framställningar (om granskning av bevisning och beslutsmetoder) och lämna in ansökningar,
- använda rättsmedel (ordinarie sådana, såsom begäran om omprövning, klagomål, överklagande och invändning, men även vissa extraordinära rättsmedel såsom resning eller besvär över domvilla.
- välja en försvarsadvokat (om du inte väljer en själv kan en familjemedlem eller någon annan berörd person välja en åt dig) och be om hans eller hennes råd även i samband med åtgärder som den myndighet som ansvarar för de straffrättsliga förfarandena vidtar på eget initiativ,
- tala med din försvarsadvokat i enrum om du är häktad eller avtjänar ett fängelsestraff,
- begära att din försvarsadvokat är närvarande under förhör och att han eller hon deltar i andra delar av det förberedande förfarandet,
- använda ditt modersmål eller ett annat språk du talar inför myndigheter som ansvarar för straffrättsliga förfaranden, om du förklarar att du inte talar tjeckiska.
Rättegång
Inledande förhandling om åtalspunkterna
Om ett åtal har väckts kommer det att granskas av domstolens ordförande som avgör om det krävs en inledande förhandling eller om saken kan gå direkt till huvudförhandling.
Resultatet från den inledande förhandlingen om åtalet kan vara ett domstolsbeslut om:
- att fastställa behörig domstol,
- att överlämna målet till en annan myndighet (om det inte är ett brott utan kunde vara fråga om en förseelse etc.),
- lägga ned åtalet,
- tillfälligt upphäva åtalet,
- återförvisa målet till den allmänna åklagaren för fortsatt utredning,
- villkorligt upphäva åtalet eller godkänna en förlikning.
Var kommer rättegången att hållas?
Beroende på hur allvarligt brottet är kommer rättegången i första instans att hållas i distriktsdomstolen eller i den regionala domstolen som har jurisdiktion i den ort där brottet begicks eller i den tilltalades bosättningsort eller i den ort där brottet upptäcktes.
Kommer rättegången att vara offentlig?
Ja, rättegången är offentlig. Men allmänheten kan utestängas i vissa mål.
Vem avgör målet?
En panel med domare eller en ensam domare avgör målet.
Kan jag göra invändningar mot domaren?
Ja, se faktablad 2.
Kan åtalspunkterna ändras under rättegången?
Rättegången hålls endast för att besluta om den gärning som beskrivs i åtalet. Men om det visar sig att du har begått andra gärningar, kan man under de inledande diskussionerna om åtalet eller mot slutet av rättegången besluta att målet ska återförvisas tillbaka till den allmänna åklagaren för fortsatt utredning.
Det ändrade åtalet kommer att innehålla de nya åtalspunkterna. Domstolen kan besluta att den gärning du står åtalad för förtjänar en lindrigare eller en strängare påföljd än vad den allmänna åklagaren har föreslagit.
Vad händer om jag erkänner mig skyldig till alla eller vissa åtalspunkter under rättegången?
Om du erkänner dig skyldig, kommer domstolen att fortsätta undersöka och bedöma vittnesmålen från de personer som vittnar till din fördel.
Vilka rättigheter har jag under rättegången?
Se grundläggande rättigheter i början av detta faktablad. Det finns andra specifika rättigheter som gäller specifika situationer under rättegången.
Måste jag vara närvarande under rättegången? Kan den hållas utan mig?
Rättegången kan hållas utan dig, men inte om:
- du är häktad,
- du avtjänar ett fängelsestraff,
- målet omfattar ett brott för vilket du kan dömas till fängelse i mer än fem år. Du behöver dock inte vara närvarande under rättegången heller i detta fall, om du ber domstolen att hålla rättegången i din frånvaro.
I mål där det krävs ett försvar (se faktablad 1) kan rättegången inte hållas utan att en försvarsadvokat är närvarande.
Kan jag delta via videokonferens om jag bor i en annan medlemsstat?
Det går inte att delta i rättegången på detta sätt.
Ska jag vara närvarande under hela rättegången?
Du ska vara närvarande under hela rättegången. Du behöver inte vara närvarande i förfaranden som äger rum utanför rättegången, men du och din försvarsadvokat har rätt att delta i dessa om ni vill.
Kommer jag att få en tolk om jag inte förstår vad som händer?
Ja, se grundläggande rättigheter i början av detta faktablad.
Måste jag ha en advokat? Kommer jag att få en advokat? Kan jag byta advokat?
I lagen om rättegångar i brottmål anges när du måste ha ett försvar. Se faktablad 1.
Kan jag eller måste jag uttala mig under rättegången?
Under rättegången har du rätt till ett försvar, det vill säga att försvara dig själv eller göra det med hjälp av en försvarsadvokat. Under hela rättegången kommer domstolen att tillåta dig eller din försvarsadvokat att framföra åsikter om alla förfaranden som äger rum. Du behöver inte utnyttja rättigheten att försvara dig själv och du kan vägra att vittna.
Vilka följder får det om jag inte talar sanning under rättegången?
Som tilltalad är du inte skyldig att tala sanning i domstolen. Men om du uppsåtligt uttalar dig osannfärdigt om fakta för att få till stånd åtal mot någon annan, kan du senare åtalas för ärekränkning.
Vilka rättigheter har jag i förhållande till bevisningen mot mig?
Du har rätt att framföra en åsikt om bevisningen och föreslå ytterligare bevisning eller föreslå bevisning som stöder ditt försvar.
Under ett slutanförande kommer du att få möjlighet att framföra din åsikt om bevisningen efter att varje del av bevisningen har granskats.
Vilken typ av bevisning jag lägga fram? Under vilka omständigheter?
Utöver ditt vittnesmål kan du lägga fram bevisning som kan motbevisa eller minska din skuld, bland annat utfråga vittnen, bestrida bevisningen, identifiera vittnen, rekonstruera brottsplatsen, utfråga experter, skriftlig bevisning, husrannsakan.
Du har rätt att föreslå för domstolen att sådan bevisning ska granskas. Domstolen avgör om man ska göra detta eller inte. Så snart domstolens ordförande förklarar bevisningen komplett kan ingen ytterligare bevisning läggas fram i målet.
Kan jag låta en privatdetektiv samla in bevisning?
Det är möjligt att anlita en privatdetektiv. Men för att den insamlade bevisningen ska kunna användas under rättegången måste privatdetektiven agera enligt lagen. Privatdetektiven får inte påverka vittnen.
Kan jag be ett vittne uttala sig för mig?
Du kan föreslå att en viss person granskas om du anser att personens bevisning kan gynna ditt mål. Men du får inte påverka vittnen.
Vilken information ur straffregistret beaktas?
Straffregistret tas med i beräkningen när straffet fastställs under förutsättning att den fällande domen inte har upphört att gälla.
Vad händer vid slutet av rättegången?
Rättegången kan avslutas på följande sätt:
- målet kan återlämnas till den allmänna åklagaren för fortsatt utredning,
- om gärningen inte är ett brott utan kan betraktas som en förseelse, kan målet hänskjutas. Åtalet kan avbrytas,
- åtalet kan avbrytas villkorligt eller en lösning kan godkännas,
- domstolen besluta om en fällande dom eller ett frikännande.
Straff, målsägandens rättigheter
Vilket straff kan jag få?
Enligt strafflagen kan du få följande straff om du begår ett brott:
- fängelsestraff som, om inget annat specifikt anges i lagen, kan vara ovillkorligt, villkorligt eller villkorligt med övervakning. Ett extraordinärt straff är också möjligt. Detta är antingen fängelse i över tjugo till trettio år eller livstids fängelse,
- husarrest,
- samhällstjänst,
- förverkande av egendom,
- ekonomiskt straff,
- förverkande av ett föremål eller en tillgång,
- förbud mot vissa aktiviteter,
- förbud mot bosättning,
- förbud mot inträde till sport-, kultur- eller andra sociala evenemang,
- indragna hederstitlar eller utmärkelser,
- indragen militär grad,
- utvisning.
Vilken funktion har brottsoffret (målsäganden) under rättegången?
Brottsoffret, det vill säga den person som skadades, som led skada på sin egendom eller sin person eller som åsamkades annan skada genom ett brott har rätt att:
- företrädas genom ombud. Om brottsoffret bevisar att han eller hon saknar tillgångar, kan han eller hon få kostnadsfri rättshjälp genom en advokat,
- lämna in framställningar om ytterligare bevisning,
- granska akter,
- delta i rättegången och en offentlig förhandling under överklagandet,
- framföra sin åsikt om målet innan rättegången avslutas,
- om brottsoffret enligt lag har rätt till skadestånd och den tilltalade får en fällande dom, kan brottsoffret be domstolen kräva att den tilltalade betalar skadestånd. Framställningen måste göras senast innan bevisningen presenteras under rättegången,
- om brottsoffret befinner sig i potentiell fara från den tilltalade eller om den dömda personen försätts på fri fot, har brottsoffret rätt att begära information i god tid om att den tilltalade har försatts på fri fot, flytt eller liknande omständigheter.
Länkar
Justitieministeriet
Strafflag för allmänheten
Hjälp till brottsoffer
