Summary of the criminal process

The following is a summary of the normal stages in the criminal process

• A person suspected of involvement in a crime may be questioned by the police. The police are responsible for the investigation of crime.
• The suspect may be arrested on the strength of a judicial warrant except in the case of a flagrant offence.
• Before police questioning the suspect must be informed of the right to communicate with a lawyer and must be cautioned.
• At the conclusion of the investigation if incriminating evidence emerges against the suspect he/she is formally charged by the police. In serious criminal cases the decision to prosecute is taken by the Attorney-General.  This power of the police is always under the overall instructions of the Attorney–General who has the power under the Constitution to institute, conduct, take over and continue or discontinue any criminal proceedings.
• A charge-sheet setting out the offence(s) is submitted by the police to a district judge for approval. If approved, the accused is summoned to appear before the court on a specified date.
• Criminal cases depending on their gravity can be tried: (a) summarily by a single judge of the district court where the offence was committed, (b) on information by the Assize Court composed of three district court judges and presided over by a president of a district court.
• In summary proceedings, on the date the accused is summoned to appear before the court he/she answers to the charge(s) by pleading guilty or not guilty. In cases which are tried by the Assize Court on the appointed date a preliminary inquiry is held before a district court judge. A preliminary inquiry may be dispensed with if the Attorney-General certifies that it is unnecessary. The practise nowadays is to dispense with the holding of a preliminary enquiry.
• The victim of a crime has the right to hold a private prosecution.
• The Attorney-General has overall responsibility for criminal prosecutions including the right to discontinue a prosecution.
• There is no trial by jury in Cyprus.
• If the court on enquiry determines that the accused is unfit to plead because of mental disturbance or incapacity the court may make an order for his/her treatment at a mental institution.
• The accused may raise preliminary objections to the charges for: (a) lack of jurisdiction, substantial or territorial, (b) previous acquittal or conviction for the same act(s), (c) pardoning of the offence(s), (d) incompleteness or duplicity of charges.
• More than one person may be charged in the same indictment for related criminal conduct. If this is considered unfair the court may order that the charges should be divided for the purposes of the trial.
• The trial commences with the prosecution evidence.  At the close of the prosecution case the court determines whether the accused has a case to answer. If so the accused is called by the Court to make a defence and is informed of his/her right to remain silent or make a statement from the dock or give evidence under oath. The accused may at all times call evidence in his/her defence. No adverse inferences can be drawn from the exercise of the right to silence. Once the defence case is closed the parties make their final submissions and the court delivers its judgement.
• All witnesses who give sworn evidence in court may be cross-examined.
• The trial process must adhere to the norms of a fair trial. The presumption of innocence operates throughout the trial. The burden of proof is at all times on the prosecution. If at the end of the trial the court is not certain beyond reasonable doubt of the guilt of the accused he/she must be acquitted.
• If the accused is convicted, the sentencing process follows.

Details about all these stages in the process and about your rights can be found in the factsheets. This information is not a substitute for legal advice and is intended to be for guidance only.

Role of the European Commission

Please note that the European Commission has no role in criminal proceedings in Member States and cannot assist you if you have a complaint. Information is provided in these factsheets about how to complain and to whom.

Click on the links below to find the information that you need

1 - Getting legal advice

2 - My rights during the investigation of a crime

• Arrest and search

3 - My rights during the trial

• Modes of punishment

4 - My rights after the trial

5 - Road traffic offences

Related links

The Law Office of the Republic of Cyprus

The Supreme Court of Cyprus

The Cyprus Police

Hitta en advokat

Om du är misstänkt för att vara inblandad i ett brott har du rätt att samråd med en advokat. Om du åtalas för ett brott har du rätt att företrädas av en advokat i domstolsförhandlingarna. Du har alltid rätt att själv välja vilken advokat du vill företrädas av.

Kommunikationen mellan advokaten och klienten är konfidentiell. Samtalen hålls i enrum och får endast avslöjas med ditt samtycke.

Betala för en advokat

Om det brott du misstänks för kan ge mer än ett års fängelse, har du rätt till rättshjälp i alla skeden i det straffrättsliga förfarandet.

Om du ansöker om rättshjälp, kommer domstolen att avgöra om det är berättigat att bevilja dig rättshjälp. Bedömningen grundar sig på en socioekonomisk rapport som utarbetas av domstolledningens socialkontor.

Om du är berättigad att få rättshjälp, har du rätt att välja en advokat från en lista som tagits fram av Cyperns advokatsamfund.Du hittar relevant information om advokatlistan på kansliet vid den domstol där förfarandena mot dig inleddes. Om du inte väljer en advokat från listan, kan domstolen utse en advokat åt dig.

Det är brottsligt att göra falska uttalanden om sin ekonomiska situation för att få rättshjälp. Om du begår ett sådant brott, är du skyldig att betala tillbaka den rättshjälp du har fått till staten och domstolen kan utfärda en order om detta.

Om du har ett klagomål mot en advokat för brott mot de etiska reglerna, kan detta lämnas till ansvarsnämnden hos Cyperns advokatsamfund.

Länkar

Information om rättshjälp från ministeriet för rättsliga frågor och allmän ordning

Cyperns advokatsamfund

Vad är syftet med en brottsutredning?

Syftet med en brottsutredning är att ta fram uppgifter och klargöra omständigheterna kring ett brott.

Utredningen utförs i regel av polisen. I undantagsfall kan det cypriotiska ministerrådet eller Attorney-General (ung. justitiekansler) ge experter i uppdrag att utföra utredningen. Beslut om att väcka åtal fattas i regel av polisen under överinseende av Attorney-General. I allvarliga brottmål fattas beslutet av Attorney-General.

En utredning inleds när polisen informeras om att ett (eller flera) brott har begåtts.

Polisen undersöker brottsplatsen och samlar in relevant information och material. De undersöker även och tar vittnesmål från person(er) som har information om brottet.

Om bevisningen antyder att du har varit inblandad i brottet, kan polisen förhöra dig före eller efter anhållandet.

När och hur kan polisen begära information från mig?

Om polisen anser att du har användbar information om ett brott, kan de kräva att du följer med till polisstationen för att ge ditt vittnesmål eller ta fram relevanta dokument. Om du vägrar att infinna dig kan de delge dig en skriftlig kallelse. Det är ett straffbart att inte följa en sådan kallelse utan att ha en rimlig ursäkt.

Kommer jag att få veta vilka rättigheter jag har?

Om du är misstänkt för att vara inblandad i ett brott måste du få dina rättigheter upplästa på följande vis innan du förhörs: "Du är inte skyldig att säga någonting om du inte vill, men allt du säger skrivs ner och kan användas som bevisning". Om du är minderårig, måste du också informeras om din rättighet att tala med din förälder eller förmyndare.

Du kan anhållas med stöd av ett rättsligt beslut och under vissa omständigheter utan en anhållningsorder. Se här.

Vilken information får jag om jag anhålls?

Du måste informeras om skälen till anhållandet, såvida inte våldsamma reaktioner från din sida omöjliggör detta.

Vad händer efter anhållandet?

Du måste föras inför en domare inom 24 timmar, om du inte redan har försatts på fri fot.

Vad händer om det finns en europeisk arresteringsorder mot mig?

En europeisk arresteringsorder måste följa det förfarande och innehålla den information som krävs enligt lag. Den ska utfärdas av en juridisk myndighet i sökandelandet. För mer information se här.

Kommer jag att häktas eller försättas på fri fot?

Om polisen anser att du bör frihetsberövas, måste de ansöka hos en domare i distriktsdomstolen om att hålla dig häktad i högst åtta dagar. Denna period kan förlängas under förutsättning att den totala häktningsperioden inte är längre än tre månader.

Domstolen kan hålla dig häktad om det finns bevisning som talar för att du var inblandad i det (de) aktuella brottet(n). Domstolen tar också ställning till om häktning är nödvändig för utredningen och väger detta mot din rätt till frihet.

Kan jag överklaga beslutet att häkta mig?

Du kan överklaga beslutet. Överklagandet måste lämnas in inom tio dagar.

Vad händer om jag inte besvarar polisens frågor?

Man kan inte dra några ogynnsamma slutledningar om den tilltalade utnyttjar sin rättighet att tiga.

Polisförhöret får inte vara förtryckande eller upprepande.

Kan jag ha en advokat under förhöret?

Du har inte rätt att ha en advokat under polisförhöret. När du har anhållits har du omgående rätt att tala i telefon i enrum med en advokat du själv väljer.

Jag talar inte språket. Kan jag få en tolk?

Lagen föreskriver att du måste få hjälp av en tolk på ett språk du helt förstår och talar.

Kan jag berätta vad som har hänt för en släkting eller en vän?

Du har rätt att tala med en släkting eller en person du själv väljer. Om du är minderårig,

har du också rätt att tala med din förälder eller förmyndare i polisens närvaro. Polisen informerar dina föräldrar eller din förmyndare om frihetsberövandet.

Det kan hända att du måste vänta tolv timmar innan du får tala med vänner och släktingar, om det finns en rimlig misstanke om att ditt samtal med dem direkt efter anhållandet:

• leder till att bevisning förstörs,
• förhindrar anhållande av en annan person/andra personer i samband med samma brott,
• leder till att en annan misstänkt person/andra misstänkta personer flyr eller begår ett annat brott.

Jag kommer från en annan medlemsstat. Kan jag kontakta min ambassad?

Om du kommer från ett annat land, har du rätt att tala med din ambassad eller ditt konsulat. Om företrädaren inte är tillgänglig, har du rätt att tala med ombudsmannens kontor eller den nationella organisationen för skydd av de mänskliga rättigheterna.

Kan jag få träffa en läkare när jag har frihetsberövats?

Om du behöver medicinsk vård under anhållandet eller frihetsberövandet, måste polisen se till att du undersöks av en läkare och vid behov tas till sjukhus. Du har rätt att välja läkare själv.

Måste jag vara på Cypern under utredningen?

Om du kommer från ett annat land är du enligt lag inte skyldig att vara närvarande under polisutredningen. Lagen har ännu inte gjort det möjligt för dig att ta del av utredningen via videolänk.

Du kan lämna landet om inte en anhållningsorder har utfärdats mot dig.

Kan mitt hem eller mina affärslokaler genomsökas under utredningen?

Ditt hem eller dina affärslokaler kan endast genomsökas om man har fått ett beslut om husrannsakan, såvida du inte skriftligen har samtyckt till husrannsakan

Förekommer kroppsvisitation?

En person av samma kön kan även utföra en kroppsvisitation på dig. Se här.

Kan polisen ta mina fingeravtryck, DNA-prov etc.?

Om du har frihetsberövats har polisen enligt lag rätt att ta kroppsmått, foto, fingeravtryck, handavtryck, prov på din handstil, naglar, hår och saliv som en del av utredningen.

Om du inte samtycker till detta, kan du dömas till fängelse eller böter. Polisen kan även ta blod- och urinprov om du samtycker till det. Om du inte samtycker till det, kan domstolen utfärda ett beslut som tillåter polisen att ta sådana prov under överinseende av läkare.

Måste jag delta i en konfrontation?

Om du har frihetsberövats på laglig väg, har polisen rätt att kräva att du deltar i en konfrontation.

Kan jag klaga över polisens behandling?

Ett klagomål mot polisen kan lämnas till den oberoende myndigheten för utredning av anklagelser och klagomål mot polisen.

Vad händer vid slutet av rättegången?

Du kan åtalas av polisen om det vid slutet av utredningen finns tillräcklig bevisning för att inleda ett brottmål mot dig. Innan du åtalas måste du ytterligare en gång få veta vilka rättigheter du har. Du kan erkänna eller neka eller vänta med att svara tills du kommer till domstolen. Åtalet väcks sedan i domstol.

Åtalspunkterna i åtalet kan variera från de ursprungliga åtalspunkterna.

Kan jag åtalas för ett brott som jag redan har åtalats för i en annan medlemsstat?

Om du frikänns eller döms för ett brott kan du inte prövas för samma brott igen. Du kan inte förklaras skyldig för en gärning eller försummelse som inte var ett brott då det begicks.

Det finns inga bestämmelser mot att väcka åtal mot dig i domstolar i två olika länder. Men detta är ytterst ovanligt och du kan invända mot förfarandet i någon av domstolarna.

Vad händer vid den första domstolsförhandlingen?

När du har inkallats till domstolen har du rätt att få vittnesmålen samt övriga dokument som har samlats in under polisutredningen inklusive dem som ingår i åklagarsidans mål.

Åklagarsidan kan kalla ytterligare vittnen under rättegången under förutsättning att man meddelar försvaret detta i god tid.

Kommer man att begära information ur straffregistret?

Bevisning över tidigare fällande domar tas normalt sett inte upp under rättegången.

Om du döms för ett brott, kommer liknande fällande domar att beaktas när man beslutar om straffet (se faktablad 5).

Befogenhet för anhållande och husrannsakan

Polisens befogenhet att anhålla

I Cyperns författning föreskrivs det att en person inte kan anhållas på laglig väg, om man inte har utfärdat ett korrekt och välgrundat beslut om detta. Denna författningsbestämmelse har företräde före alla bestämmelser i lagar om straffrättsliga förfaranden som tillåter anhållande utan rättsligt beslut.

Polisen kan ansöka om anhållningsbeslut hos en domare i distriktsdomstolen. Polisen måste lämna in en edsvuren utsaga som visar att det finns bevisning som antyder att du är misstänkt för inblandning i ett brott och att det är nödvändigt att anhålla dig för brottsutredningen.

Anhållningsbeslutet utfärdas inte automatiskt. Domaren har handlingsfrihet och måste väga personens rätt till frihet å ena sidan mot rättssäkerheten å den andra sidan.

Ett anhållningsbeslut gäller tills det har verkställts eller återkallats av en domare.

Polisens befogenhet att genomföra en husrannsakan

För att få genomsöka ditt hus eller dina affärslokaler krävs ett beslut om husrannsakan, om du inte uttryckligen har samtyckt till genomsökningen skriftligen. Det måste anges skäl i beslutet om husrannsakan. Beslutet utfärdas av domaren i distriktsdomstolen utifrån den information som polisen har lämnat under ed. Domaren vara helt säker på att det finns rimliga skäl för att utfärda beslutet om husrannsakan.

En polistjänsteman har rätt att stoppa och genomsöka din bil:

• om tjänstemannen rimligtvis tror att han kan finna narkotika,
• för att kontrollera om det finns sprängämnen eller olagliga vapen i bilen.

Kroppsvisitation måste utföras av en polistjänsteman av samma kön som dig.

En polistjänsteman som rimligtvis misstänker att du innehar narkotika har rätt att stoppa och genomsöka dig, och även anhålla dig om han finner narkotika.

Du har inte rätt att överklaga beslutet om att utfärda beslut om anhållande eller husrannsakan.

Länkar

Law Office of the Republic of Cyprus

Högsta domstolen på Cypern

Var kommer rättegången att hållas?

Målet kommer att prövas i domstolen i det distrikt där brottet begicks.

Rättegången är offentlig, såvida inte domaren beslutar att den ska hållas bakom stängda dörrar. I författningen anges skälen för att hålla en rättegång bakom stängda dörrar.

På Cypern finns inga rättegångar med jury. Domstolen, som består av professionella domare, prövar både faktiska och rättsliga omständigheter.

Kan åtalspunkterna ändras under rättegången?

Åtalspunkterna kan ändras under rättegången om domstolen samtycker till det. Detta kan göras om informationen i åtalspunkterna är otillräcklig eller för att anpassa åtalspunkterna till bevisningen.

Nya åtalspunkter kan läggas till under rättegången om grundar sig på bevisning och om domstolen samtycker till det. Om detta görs kan förhandlingarna skjutas upp, så att du får möjlighet att förbereda försvaret.

Om endast en del av ett åtal har bevisats vid slutet av rättegången och det är ett fristående brott, kan du dömas för detta brott utan att åtalet ändras. På samma sätt kan du dömas för försök till brott som du åtalas för utan att åtalet ändras. Vid slutet av förfarandet kan domstolen begära att ytterligare åtalspunkter ska läggas till som på grundval av bevisningen och meddela dom utan att ändra åtalet, förutsatt att detta inte innebär en risk för att en felaktig dom meddelas.

Du kan ändra ditt försvar under rättegången i förhållande till alla eller några av åtalspunkterna, om domstolen samtycker till att du gör detta. Om du erkänner några av åtalspunkterna, kommer domstolen att pröva målet i förhållande till de återstående åtalspunkterna. Om du erkänner alla åtalspunkter, kommer domstolen att gå direkt till förfarandet för att bestämma straffet.

Vilka rättigheter har jag under rättegången?

Du har rätt till en rättvis och offentlig förhandling inom en rimlig tid av en oberoende, opartisk och behörig domstol som inrättats enligt lag.

Domstolens dom ska vara välgrundad och meddelas generellt sett offentligt om inte offentlighet skulle skada rättvisans intressen.

Om du har åtalats för ett brott, har du som minimum följande konstitutionella rättigheter:

• Att informeras direkt och detaljerat på ett språk du förstår om vilken typ av åtalspunkter man har fastställt mot dig och av vilka skäl.
• Att få tillräcklig tid och resurser för att förbereda försvaret.
• Att försvara dig själv eller genom en advokat du själv väljer och om du inte kan betala för juridiskt bistånd få kostnadsfritt juridiskt bistånd om detta ligger i rättvisans intressen.
• Att ställa frågor till vittnen mot dig och att samma villkor gäller för vittnen som är till din fördel som för dem som är mot dig.
• Att få kostnadsfritt juridiskt bistånd av en tolk om du inte förstår eller talar det språk som används i domstolen.

Måste jag delta i rättegången?

När du har fått en kallelse att inställa dig i domstol måste du delta. Om du inte deltar kommer domstolen att fatta beslut om att anhålla dig.

Kommer jag att häktas eller försättas på fri fot under rättegången?

I regel kan du ställa borgen under rättegången med undantag för allvarliga mål. Beslut om frihetsberövande kan fattas om det finns en allvarlig risk för att du inte deltar i rättegången om du försätts på fri fot. Du kan också nekas borgen om det finns en risk för att du kan begå fler brott om du försätts på fri fot.

Om du nekas borgen och målet prövas i en distriktsdomstol, kan du inte kvarhållas i häkte i mer än åtta dagar förrän nästa inställande i domstolen. Det finns ingen tidsfrist för frihetsberövandet, om målet prövas i kriminaldomstolen för grövre brott (assize court).

Du har rätt att överklaga beslutet om att neka borgen. Överklagandet måste lämnas in inom tio dagar från beslutet.

Det finns ingen fast tidsgräns för frihetsberövandet under rättegången. Men du måste prövas inom en rimlig tid.

Jag bor i en annan medlemsstat. Kan jag delta i rättegången via videolänk?

Det finns ingen möjlighet att delta i straffrättsliga förfaranden via videolänk.

Kommer jag att få en advokat som företräder mig under rättegången?

Du behöver inte företrädas av en advokat i domstolsförhandlingarna. Du har rätt att försvara dig själv. Om du företräds av en advokat, har du rätt att byta advokat när som helst under förfarandena.

Om du inte har råd med en advokat, har du rätt till rättshjälp om det ligger i rättvisans intresse.

Om du företräds av en advokat under rättegången, kommer han eller hon att lägga fram ditt försvar. Om du försvarar dig själv har du samma rättigheter, inklusive rättigheten att tiga och rätten mot självangivelse.

Vilken är min uppgift under rättegången?

När åklagarsidan har lagt fram sitt mål, har du rätt att lägga fram för domstolen att det inte finns något mål att försvara av följande skäl:

• det finns ingen bevisning som bevisar en väsentlig omständighet kring brottet,
• åklagarsidans bevisning har visat sig vara otillförlitlig och otillräcklig för en säker fällande dom.

Om domstolen samtycker till ditt argument, kommer du att frikännas utan du behöver lägga fram ditt försvar.

Om domstolen beslutar att det finns ett mål att försvara, måste den informera dig om följande rättigheter:

• att avlägga vittnesmål under ed. Om du gör det, kommer du att korsförhöras av åklagarsidan,
• att lämna en osvuren utsaga från förhörsbåset. I det här fallet är du inte skyldig att korsförhöras,
• att tiga. Man kan inte dra några ogynnsamma slutledningar om den tilltalade utnyttjar sin rättighet att tiga.

Kan jag begära vittnen till mitt försvar?

Antingen du väljer att avlägga vittnesmål eller inte har du rätt att begära vittnen till ditt försvar.

Om du väljer att avlägga vittnesmål under ed och du ställs inför en anklagande fråga, måste domstolen påminna dig om din rättighet att inte svara.

Vad händer om jag ljuger i domstolen?

Om du lämnar en falsk utsaga under rättegången, begår du mened som kan straffas med fängelse.

Vilka rättigheter har jag i förhållande till åtalspunkterna mot mig?

Du har rätt att bestrida åklagarsidans bevisning genom att korsförhöra åklagarsidans vittnen. Du kan även invända mot bevisningen.

Kan jag lägga fram bevisning som stöder mitt mål?

Du kan ta fram bevisning till stöd för ditt försvar som är relevant för rättegångens resultat och som är tillåtlig enligt lag. Om du väljer att framhäva din karaktär, har du rätt att kalla karaktärsvittnen till ditt försvar.

Kan jag anlita en privatdetektiv för att samla in bevisning till min fördel?

Ja, det kan du. Den insamlade bevisningen som läggs fram i domstolen omfattas av samma regler som all annan bevisning.

Kommer information ur straffregistret att beaktas?

Straffregistret avslöjas inte under rättegången om du inte väljer att avlägga vittnesmål och framhäver din karaktär genom att göra utsagor mot karaktären hos åklagarsidans vittne under korsförhör.

Bevisning för tidigare brott kan läggas fram för domstol, om brottet du prövas för liknar andra brott som du har begått.

Dina tidigare fällande domar i andra medlemsstater kan tas med i beräkningen, om de fällande domarna inte har upphört att gälla.

Vad händer vid slutet av rättegången?

När rättegången avslutas lämnar parterna in sina slutpläderingar och domstolen meddelar sin dom.

Du kan dömas eller frikännas av domstolen.

Om du döms, har du rätt att vända dig till domstolen innan den utdömer straffet, i syfte att nedsätta straffet.

För information om möjliga straff, se här.

Vilken funktion har brottsoffret under rättegången?

Brottsoffret har ingen specifik funktion under rättegången, men kan kallas att avlägga vittnesmål om omständigheterna kring brottet och om de men, skador och förluster han eller hon har drabbats av som en följd av brottet.

I förfarandet där straffet utmäts, kan åklagarsidan begära att brottsoffret beskriver följderna av brottet. Om du samtycker till att ersätta brottsoffret eller om brottsoffret är beredd att förlåta gärningen, kan ditt straff nedsättas.

Olika typer av straff

Nedan presenteras en lista över olika straff som kan utmätas av en domstol på Cypern:

• Fängelse, dvs. fängslande i ett statsfängelse under en specifik tidsperiod.
• Periodiskt fängelse. Om du döms för ett brott med ett straff på tre år eller mindre, kan du dömas till periodiskt fängelse under högst femtiotvå veckor. Du sitter då i fängelse varje vecka från fredag kl. 8.00 till måndag kl. 5.00.
• Villkorlig fängelsedom. Om ditt fängelsestraff är två år eller mindre, kan det skjutas upp under en period på tre år på vissa villkor. Om du bryter mot villkoren, kommer det ursprungliga fängelsestraffet att tillämpas och det kan även få andra följder.
• Villkorlig dom. Domstolen kan besluta om villkorlig dom som kräver att du övervakas av en övervakare under en period på ett till tre år. Det finns särskilda lagstadgade regler för behandling av ungdomsbrottslingar.
• Ungdomsbrottslingar. Straffbarhetsåldern är 14 år. Det är sällan personer mellan 14 och 18 år fängslas.
• Beslut om att förflytta en minderårig från hans eller hennes familj. Om en förälder eller en person som ansvarar för en minderårig döms för vissa brott, kan domstolen besluta att barnet flyttas till en säker plats. Det är då chefen för den sociala myndigheten som ansvarar för barnet.
• Beslut om behandling av en narkotikamissbrukare. Om en person döms för ett narkotikabrott, kan domstolen besluta att personen behandlas på ett behandlingscenter för narkotikaavvänjning i stället för att få ett annat straff, under förutsättning att personen samtycker till detta.
• Ställa säkerhet för att inställas sig till dom. I det här fallet fastställs villkor som kräver att du följer lagen under en viss tidsperiod. Om du bryter mot villkoret kan du dömas både för att bryta mot beslutet och för det ursprungliga brottet.
• Domstolen kan ålägga dig att upprätthålla den allmänna ordningen under en viss tidsperiod.
• Förbud mot att delta i sportevenemang. Om du döms för en (flera) våldsgärning(ar) under en fotbollsmatch eller andra idrottstävlingar kan domstolen utöver annat straff, förbjuda dig att delta i fotbollsmatcher eller idrottstävlingar.
• Beslut om att beslagta intäkter från brottet.
• Indraget körkort. Om den fällande domen rör ett trafikbrott, kan du få körkortet indraget. Detta gäller utöver andra straff som domstolen kan ådöma dig.
• Förbud mot att inneha eller använda jaktgevär. Detta kan tillämpas om du döms för olaglig användning av jaktgevär.
• Beslut om förverkande. Du kan åläggas att förverka föremål som du innehar olagligt eller som du har skaffat på olaglig väg.
• Beslut om rivning. Domstolen kan ålägga dig att riva en byggnad som har uppförts på olaglig väg.

Länkar

Regeringens webbplats med hänvisning till författningen

Kan jag överklaga?

Du kan utan förbehåll överklaga en fällande dom och ett straff till högsta domstolen. En fällande dom som bygger på ett erkännande kan du inte överklaga, såvida inte de sakförhaållanden som åtalet vilar på inte konstituerar ett brott.

Vilka tidsfrister gäller?

Ditt överklagande av en fällande dom och/eller ett straff måste lämnas in inom tio dagar från det datum då straffet meddelades. Överklagandet ska lämnas till registreringskontoret för den distriktsdomstol där målet prövades och till registreringskontoret för högsta domstolen om målet prövades i en brottmålsdomstol för grövre brott (assize court).

Vilka är skälen för överklagande?

Skälen för överklagande av en fällande dom är att:

• man har brutit mot de normala reglerna för en rättvis rättegång,
• den fällande domen är orimlig med hänsyn till bevisläget,
• domstolen har gjort en felaktig bedömning av en rättsfråga,
• ett grovt rättegångsfel har begåtts.

Skälen för överklagande av ett straff är att:

• påföljden är felaktigt i princip – dvs. domstolen har varit på villospår när det gäller fakta eller lagen eller båda,
• påföljden är uppenbart oproportioneligt eller olämpligt.

Skälen för överklagande av den fällande domen och påföljden måste förklaras och motiveras fullt ut i överklagandet.

Vad händer om jag överklagar?

Om du utnyttjar din rättighet att överklaga förblir den fällande domen eller påföljden giltig tills man har fattat beslut om överklagandet.

I normala fall avslutas överklagandet inom sex till tolv månader.

Bevisning prövas normalt sett inte vid överklagande. Ny bevisning kan prövas om den utan ditt förvållande har blivit känd först efter rättegången. Den måste vara betydelsefull för rättegången och relevant för skuldfrågan.

Vad händer när målet prövas på nytt?

Parterna har rätt att vända sig till domstolen med argument för och mot överklagandet. En sammanfattning av argumenten lämnas in skriftligen före förhandlingen. Överklagandet är inte en förnyad prövning av det ursprungliga målet. Syftet är att granska om förstainstansavgörandet är hållbart.

Vad kan domstolen besluta?

Högsta domstolen kan:

• tillåta överklagandet och upphäva den fällande domen,
• tillåta delar av överklagandet och bekräfta andra delar av den fällande domen där du har förklarats skyldig på ett antal åtalspunkter,
• avvisa överklagandet,
• ogiltigförklara den fällande domen och döma dig för ett annat brott som är mer relevant utifrån bevisningen och tillämpa en ny påföljd,
• tillåta överklagandet och återförvisa målet för ny prövning i samma domstol eller i en annan domstol.

Vad händer om överklagandet lyckas/misslyckas?

Om överklagandet av den fällande domen lyckas, upphävs domen och påföljden ogiltigförklaras. Om det misslyckas, avvisas överklagandet mot den fällande domen. Vid överklagande mot straffet har högsta domstolen befogenhet att minska eller ändra straffet. Om överklagandet mot den fällande domen och/eller straffet misslyckas, har högsta domstolen befogenhet att besluta att fängelsestraffet träder i kraft från den dag då överklagandet avvisades.

Går det att överklaga till en högre/annan domstol?

Det finns ingen tredje instans. Du har förbrukat alla rättsmedel du kan utnyttja, när beslutet om överklagandet meddelas. Om någon av dina rättigheter som garanteras enligt europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna kränks, kan du överklaga till Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna när det inte finns fler lokala rättsmedel.

Kan jag få ersättning om det första beslutet var felaktigt?

Om överklagandet mot domen lyckas och du redan har suttit i fängelse, ger dig lagen rätt att söka ersättning för förlorad arbetsinkomst.

Kommer den fällande domen att registreras om mitt överklagande lyckas?

Om den fällande domen upphävs vid överklagandet, registreras den fällande domen inte.

Jag kommer från en annan medlemsstat. Kan jag skickas tillbaka efter rättegången?

Om du döms till fängelsestraff på Cypern, kan du skickas till ditt land för att avtjäna straffet under förutsättning att fängelsestraffet är mer än sex månader. Denna tidsbegränsning kan upphävas i undantagsfall. Du informeras om denna rättighet när du tas in på fängelset.

Du överförs inte automatiskt till din medlemsstat. Du måste begära att få avtjäna straffet i ditt land genom att ansöka om detta antingen i den stat som har utfärdat straffet (Cypern) eller i din medlemsstat.

I undantagsfall kan överförandet göras utan ditt medgivande om en av staterna anser det vara nödvändigt på grund av din ålder eller ditt fysiska eller mentala tillstånd.

Villkoren för överförandet föreskrivs i konventionen om överförande av dömda personer. Ett villkor är att gärningen eller försummelsen som du har dömts för måste vara ett brott enligt lagen i den förvaltande staten.

När du överförs till din medlemsstat regleras alla frågor som rör villkor för frihetsberövande av lagen i denna stat och inte av lagen i den stat som utfärdade straffet. Du måste samtycka till ett sådant överförande om inte de undantag som nämnts ovan har tillämpats.

Du kan inte överklaga ett beslut om att överföra dig till ditt hemland för att avtjäna straffet.

Kan jag prövas på nytt för samma brott om jag får en fällande dom?

Du kan inte prövas två gånger för samma brott antingen det har begåtts på Cypern eller i ett annat land. Principen ne bis in idem är en grundläggande rättighet som garanteras i Cyperns författning.

Kommer information om åtalet att registreras i straffregistret?

Polisen förvarar ett register över tidigare fällande domar. Alla nya fällande domar registreras i straffregistret. Straffregistret förvaras och används i första hand för att kunna tillämpas då straffet ska bestämmas. Åtal som inte resulterar i en fällande dom registreras inte.

Tidsfristen för hur länge din fällande dom förvaras i straffregistret beror på straffets beskaffenhet och sträcker sig från fem till högst tolv år.

Straffregistret förvaras av polisen utan ditt samtycke och du kan inte invända mot att din(a) fällande dom(ar) förvaras i registret.

Länkar

Konventionen om överförande av dömda personer

Vem handlägger trafikbrott?

Ett antal smärre trafikbrott och liknande brott kan handläggas förvaltningsmässigt genom lagstadgade böter.

Om du kör för fort, talar i mobiltelefon när du kör eller begår ett annat mindre brott av liknande natur, får du även straffpoäng i körkortet. När du samlat fler än tolv poäng, överlämnas ditt fall till domstol. Om du inte samtycker till böterna och straffpoängen, väcks brottmålstalan mot dig.

En polistjänsteman eller en kommunal trafikvakt kan meddela dig om att du har fått böter. När det gäller parkeringsöverträdelser måste meddelandet visa vilket brott det gäller och informera dig om att beloppet ökar med 50 procent om du inte betalar böterna inom 15 dagar.

Om beloppet inte har betalats inom 30 dagar, kan åtal väckas. Böter kan även ges till fotgängare, cyklister och bilister som begår trafikbrott. Bötesbeloppet är fastställt enligt lag.

Du kan inte överklaga förvaltningsböter som du har samtyckt till. Om du däremot nekar till brottet, kan myndigheterna gå till domstol för att bevisa brottet. Domstolsbeslutet kan överklagas precis som andra beslut om brott.

Böter som påförs förvaltningsmässigt kan inkasseras som böter som påförs av en domstol. Böter registreras inte i straffregistret.

Vad händer om målet hamnar i domstol?

Distriktsdomstolen i det område där trafikbrottet begicks har behörighet att pröva målet.

Det förfarande som används vid rättegångar om smärre trafikbrott är samma förfarande som vid andra brott.

Domstolen kan utfärda följande straff:

• böter,
• fängelse,
• indraget körkort.

Personer från andra medlemsstater kan åtalas på samma sätt som inhemska medborgare för smärre trafikbrott.

En fällande dom och ett straff för smärre trafikbrott kan överklagas på samma sätt och av samma skäl som andra mål.

Länkar

Köra bil på Cypern – cypriotiska trafiklagar – brott, böter och poäng