Defendants (criminal proceedings)

If you are suspected or accused of a criminal offence, these factsheets take you through the criminal process and the various steps involved. They explain your rights and obligations at each stage, from the time of pre-trial investigations, right through to after the trial. The factsheets also provide information on how minor offences, such as road traffic offences, are dealt with.

If you are suspected or accused of a crime, you have certain legally guaranteed rights that must be upheld. You need to know what these are and you will also want to be fully informed of what happens when during the various stages of the criminal process. The factsheets cover key areas including which authority carries out investigations, how to get legal advice, the roles and rights of the various entities and officials and information on any deadlines that may apply during the process and the assistance available to you. You will also find information on your obligations during the process.

As the situation varies from one country to another, it is important that you understand the process and are fully aware of your rights and obligations. Take note of the roles and any deadlines that apply as you read through these factsheets.

The following factsheets will guide you through the most important steps of criminal proceedings in each Member State, explaining the rights you have and the basic rules you need to follow to exercise them.

Please select the relevant country's flag to obtain detailed national information.

This information is not a substitute for legal advice and is intended to be for guidance only. If you need assistance, always check with a lawyer or other expert to establish what applies in your particular situation.

Any reference in these fact sheets to a person of the male sex shall be deemed also to constitute a reference to a person of the female sex, and vice versa, unless the context clearly indicates otherwise.

Last update: 17/11/2021

This page is maintained by the European Commission. The information on this page does not necessarily reflect the official position of the European Commission. The Commission accepts no responsibility or liability whatsoever with regard to any information or data contained or referred to in this document. Please refer to the legal notice with regard to copyright rules for European pages.

1 – Mina rättigheter under utredningen

A) Påverkas utredningen av att jag är utländsk medborgare?

Endast personer som åtnjuter privilegier och immunitet enligt lag eller internationell rätt är undantagna från de brottsbekämpande myndigheternas behörighet. Utredningen påverkas därför inte i sig av att du är utländsk medborgare.

Om inte den brottsbekämpande myndigheten begär att du ska vara närvarande för en viss uppgift (särskilt för att avge ett vittnesmål) är din närvaro under utredningen i allmänhet inte nödvändig, såvida du inte vill närvara vid utredningen. Du måste dock vara i kontakt med de brottsbekämpande myndigheterna och uppge din delgivningsadress.

Om lagföringen avser ett uppsåtsbrott som kan bestraffas med fängelse med en övre gräns på mer än två år, eller ett oaktsamhetsbrott som kan bestraffas med fängelse med en övre gräns på mer än tre år, kan domstolen – eller domaren på åklagarens begäran under förundersökningen – införa en restriktion i form av ett förbud mot att resa utomlands, om detta är nödvändigt för att uppnå brottmålsprocessens syfte. Restriktionen kan hävas av rättens ordförande – och av åklagaren på eget initiativ under förundersökningen – om det inte längre finns grund för den. Om en sådan restriktion har införts har du när som helst rätt att begära att den hävs. En sådan restriktion kan också åläggas dig i stället för häktning.

Om du inte har tillräckliga kunskaper i tjeckiska har du rätt att få vissa viktiga handlingar översatta (t.ex. beslut om lagföring, åtalet eller domen), och förfarandena inför de brottsbekämpande myndigheterna kommer att tolkas till ditt eget språk eller till ett annat språk som du behärskar. Om du vill kan du också ha tolk när du talar med din försvarare under eller i direkt anslutning till brottmålsprocessen.

B) Vilka skeden har utredningen?

Snarare än skeden finns det olika typer av utredningar, eftersom det i straffprocesslagen görs skillnad mellan förkortad förundersökning, standardutredning och utökad utredning.

Utredningen föregås dock av en undersökning för att kontrollera och upptäcka om ett brott har begåtts samt identifiera gärningspersonen. I det skedet har den person som är föremål för brottmålsprocessen ännu inte någon formell beteckning, men de personer som förhörs har rätt till advokat. Om du förhörs som misstänkt i det skedet (dvs. på grund av misstanke om att du har begått ett brott) har du rätt att tiga – en rättighet som du ska upplysas om i förväg.

Under utredningen har den person som är föremål för brottmålsprocessen redan en formell status och har rätt till en försvarare. Syftet med detta skede är att inhämta och dokumentera bevis i syfte att väcka åtal och föra talan inför domstol. Detta inbegriper till exempel vittnesförhör, undersökning av föremål, sakkunnigutlåtanden och andra handlingar.

Därvid söker polisen bevis både till din nackdel och till din fördel.

Förkortad förundersökning

En förkortad förundersökning, som används vid mindre allvarliga brott (brott som i första instans prövas av en distriktsdomstol och som kan bestraffas med fängelse i högst fem år), är snabb och mindre formell. Ett sådant förfarande får äga rum såvida det inte finns något annat hinder (t.ex. att det finns skäl till häktning), förutsatt att

  • du togs på bar gärning eller greps omedelbart efter brottet, eller
  • det vid undersökningen av en brottsanmälan eller annan rättslig åtgärd har framkommit sakförhållanden som motiverar lagföring och du kan förväntas ställas inför rätta inom två veckor från den dag då polismyndigheten underrättade dig om den gärning som du misstänks ha begått och vilket brott gärningen anses utgöra.

En förkortad förundersökning inleds med att du delges misstanke om brott vid det första förhöret.
I detta förfarande har du samma rättigheter som en tilltalad, inklusive rätten till en försvarare. Den största skillnaden från standardutredningen, vad gäller dina rättigheter, är att den förkortade förundersökningen inte inleds genom ett formellt beslut om lagföring (som du kan bestrida genom ett klagomål) och att du inte har rätt att ta del av handlingarna och föreslå ytterligare bevis i slutet av den förkortade förundersökningen. Detta påverkar inte din rätt att ta del av handlingarna i målet (såvida inte polisen av synnerliga skäl nekar dig denna rätt) och din rätt att föreslå ytterligare bevis vid domstolsförfarandet.

Om inte den förkortade förundersökningen avslutas på annat sätt leder den till ett påföljdsyrkande (i princip ett förenklat åtal utan motivering). Framställningen inges till domstolen av åklagaren.

Standardutredning

Denna typ av utredning inleds med att du delges beslutet om lagföring. Du har rätt att bestrida beslutet genom ett klagomål. Du har rätt till försvarare i utredningen. Till skillnad från den förkortade förundersökningen avser utredningen grövre brott (standardutredningen används dock också om det finns ett hinder för en förkortad förundersökning eller om det förfarandet inte slutförs inom den föreskrivna tidsfristen), och utredningen är längre och mer formell än en förkortad förundersökning. Du och din försvarare har som sagt rätt att ta del av handlingarna i målet och lägga fram ytterligare bevis i slutet av utredningen. Om utredningen inte avslutas på annat sätt leder den till åtal. Åtalet inges till domstolen av åklagaren. Till skillnad från ett påföljdsyrkande innehåller åtalet en motivering.

Utökad utredning

Utökade utredningar avser de grövsta brotten, som prövas vid behörig regiondomstol i första instans (brott som enligt strafflagen ska bestraffas med minst fem års fängelse, om de är förenade med en exceptionell påföljd, eller vissa angivna brott). Denna typ av utredning förväntas vara den längsta och bevisningen samlas därför in i större utsträckning än i standardutredningen. Detta är det enda som skiljer den utökade utredningen från standardutredningen. En utökad utredning inleds genom ett beslut om lagföring och avslutas med åtal, såvida inte något annat beslutas.

i. Insamling av bevisning / utredningsbefogenheter

Detta skede i brottmålsprocessen genomförs av polisen under överinseende av en allmän åklagare, som kan ge bindande instruktioner till polismyndigheten, delta i de utförda handlingarna, återförvisa ärendet till polismyndigheten med krav på komplettering, upphäva myndighetens olagliga eller omotiverade beslut och åtgärder osv. Du har rätt att begära att åklagaren granskar polisens åtgärder (såvida inte det rör sig om ett beslut mot vilket du har rätt att inge ett klagomål).

Vissa handlingar får endast utföras av åklagaren under förundersökningen (t.ex. avbryta förfarandet) eller ska förhandsgodkännas av åklagaren (t.ex. beslagtagande av tillgångar, såvida inte åtgärder måste vidtas snabbt). Vid de allvarligaste kränkningarna av de grundläggande rättigheterna och friheterna fattas beslut av domare (t.ex. häktning, anhållningsbeslut, beslut om husrannsakan och avlyssning).

ii. Anhållande

Om du redan har åtalats för brott och det finns grund för häktning kan polisen anhålla dig. Polisen måste dock omedelbart underrätta åklagaren om anhållandet och förse åklagaren med de skriftliga handlingar som behövs för att denne vid behov ska kunna inge en häktningsframställning. Framställningen ska inges så att du kan överlämnas till domstol inom 48 timmar efter anhållandet. Annars måste du friges.

Om du ännu inte har åtalats men misstänks för ett brott, och om det finns grund för häktning, kan polismyndigheten i brådskande fall anhålla dig, även om lagföringen ännu inte har inletts (t.ex. om det är omöjligt att delge dig beslutet om lagföring). Anhållande kräver åklagarens förhandsgodkännande i dessa fall. Utan ett sådant godkännande är ett anhållande endast möjligt om det är brådskande och förhandsgodkännande inte kan erhållas. Du förhörs av den polismyndighet som anhöll dig. Du har rätt att begära att en valfri försvarare (om sådan är tillgänglig) närvarar vid förhöret och du har rätt att tala med försvararen utan att någon tredje part är närvarande. Du har rätt att kräva att ditt hemlands konsulat ska underrättas om anhållandet.

Polisen släpper dig omedelbart om brottsmisstanken skingras. Om du inte släpps lämnar polismyndigheten in ett protokoll från förhöret till åklagaren (inklusive beslutet om lagföring och ytterligare bevis), så att åklagaren vid behov kan inge en häktningsframställning. Framställningen ska inges så att du kan överlämnas till domstol inom 48 timmar efter anhållandet. Annars måste du friges.

Om det finns grund för häktning och du undviker lagföring kan domaren utfärda ett anhållningsbeslut. Om du grips av polisen har du liknande rättigheter som vid anhållande. Polisen måste föra dig till domstol inom 24 timmar efter gripandet. Domaren hör dig och fattar beslut om häktning. Du ska underrättas om beslutet inom 24 timmar efter det att du fördes till domstolen. Du har rätt att åtföljas av din försvarare vid förhandlingen, om försvararen är tillgänglig inom den tidsfrist som fastställts för domstolens beslut.

iii. Förhör

Innan du förhörs för första gången som tilltalad ska de brottsbekämpande myndigheterna fastställa din identitet, klargöra vad du anklagas för och upplysa dig om dina rättigheter och de straffrättsliga följderna av en falsk angivelse och förtal. Om förfarandet avser ett brott för vilket strafflindring på grund av medverkan i brottsutredningen är möjlig, ska du också underrättas om att du kan komma överens om detta med åklagaren under förundersökningen (vilket måste godkännas av domstol) och om konsekvenserna av en sådan medverkan.

Du får inte pressas att vittna eller erkänna på något sätt under förhöret. Under förhöret måste du få möjlighet att utförligt yttra dig om misstankarna, särskilt att göra ett sammanhängande uttalande om de sakförhållanden misstankarna gäller, ange alla omständigheter som mildrar eller motsäger misstankarna och lägga fram bevis för sådana omständigheter. Frågor kan ställas för att komplettera uttalandet eller för att undanröja eventuella ofullständigheter, tvetydigheter och motsägelser. Frågorna ska ställas på ett tydligt och begripligt sätt, utan några vilseledande och osanna påståenden och utan att antyda vad svaret bör vara.

Du ska ges möjlighet att läsa förhörsprotokollet eller, om du så begär, ska det läsas upp för dig (vid förhör via videokonferens kommer protokollet att läsas upp för dig). Du har rätt att begära att protokollet ska kompletteras eller att det ska korrigeras i enlighet med ditt uttalande.

iv. Häktning

Du får endast häktas om du är misstänkt för ett brott. Det är domaren som avgör om du ska häktas eller inte.

Grunderna för häktning är följande:

  • En välgrundad oro för att du kommer att avvika eller hålla dig undan för att undvika lagföring eller bestraffning,
  • En välgrundad oro för att du kommer att försvåra utredningen, till exempel genom att uppmuntra vittnen att avge falska vittnesmål.
  • En välgrundad oro för att du kommer att upprepa det brott du misstänks för, att du kommer att slutföra det brott du har inlett eller att du kommer att begå ett brott som du har planerat eller hotar att begå.

Om det inte finns någon grund för häktning kommer domstolen inte att häkta dig. Om grunderna inte föreligger längre kommer du att friges. Du måste också friges när den lagstadgade längsta häktningsperioden löper ut. Vid häktning för att förhindra att du påverkar vittnen är denna period tre månader (detta gäller dock inte om det har fastställts att du redan har försvårat utredningen). Beroende på brottets allvar kan den totala häktningstiden vara mellan ett och fyra år. Endast en tredjedel av denna period är dock förbehållen förundersökningen, medan två tredjedelar är förbehållen domstolsförfaranden.

Häktningsgrunderna ska regelbundet omprövas av domstolen och häktningen måste alltid förlängas av domstolen efter en viss tid, om det är nödvändigt. Du har också rätt att begära att du friges från häktet. Häktning i avvaktan på rättegång får ersättas med en icke frihetsberövande åtgärd, t.ex. genom att deponera ett visst belopp (borgen), genom att övervakas av en övervakare, genom krav på att stanna på en viss plats under en viss tid osv. Du har rätt att begära att domstolen ersätter häktningen med en sådan åtgärd.

C) Vilka är mina rättigheter under utredningen?

Som misstänkt har du rätt att

  • få information om dina rättigheter av de brottsbekämpande myndigheterna och till fullo kunna utöva dessa rättigheter,
  • yttra dig om anklagelserna och de framlagda bevisen,
  • vägra att vittna,
  • ta del av handlingar, göra utdrag och anteckningar från handlingarna i målet och kopiera handlingarna eller delar av dem på egen bekostnad (denna rättighet kan av synnerliga skäl begränsas under utredningen),
  • lägga fram bevis till ditt försvar,
  • inge yrkanden och ansökningar,
  • inge överklaganden,
  • använda ditt modersmål eller något annat språk som du behärskar inför de brottsbekämpande myndigheterna, om du förklarar att du inte kan tjeckiska,
  • välja en försvarare (om du inte själv väljer ett ombud kan en familjemedlem eller någon annan välja ett ombud åt dig),
  • begära att tilldelas en försvarare kostnadsfritt eller till nedsatt avgift om du saknar tillräckliga medel,
  • tala med din försvarare utan att någon tredje part är närvarande,
  • be att bli förhörd i närvaro av din försvarare och be att din försvarare deltar under förundersökningen.

i. Har jag rätt till tolk eller översättare? I vilken utsträckning?

Om du förklarar att du inte kan tjeckiska har du rätt att använda ditt modersmål eller det språk som du påstår att du behärskar i din kommunikation med de brottsbekämpande myndigheterna.

Om det under förfarandet finns behov av att tolka innehållet i en handling, ett vittnesmål eller någon annan processhandling, eller om du förklarar att du inte kan tjeckiska, kommer en tolk att utses för att tolka handlingarna under brottmålsprocessen. På din begäran kan tolken också tolka ditt samråd med försvararen, om samrådet har direkt samband med processhandlingar. Tolken kan också tolka eventuella samråd under processhandlingar.

I så fall ska de brottsbekämpande myndigheterna tillhandahålla en skriftlig översättning av de handlingar som anges i lag (t.ex. beslut om lagföring, häktningsbeslut, beslut om observation på vårdinrättning, åtal, överenskommelse om strafflindring på grund av medverkan i brottsutredning samt ansökan om detta, påföljdsyrkanden, beslut om villkorlig åtalsunderlåtelse osv.), såvida du inte avstår från denna rättighet. Om du har anhållits eller häktats får du även en skriftlig översättning av meddelandet om dina rättigheter. Du har rätt att be den brottsbekämpande myndigheten att dessutom översätta eller tolka andra handlingar som är relevanta för rätten till försvar.

ii. Har jag rätt att få information och ta del av handlingarna i målet?

I undersökningsskedet har du endast rätt att ta del av handlingarna om polisen godkänner detta för att du ska kunna utöva dina rättigheter.

Om du är åtalad för ett brott har du rätt att ta del av handlingarna i målet, göra utdrag och anteckningar från handlingarna och kopiera handlingarna eller delar av dem på egen bekostnad.

Åklagaren eller polisen kan dock av synnerliga skäl neka dig rätten att ta del av handlingarna och andra av dessa rättigheter i samband med förundersökningen. Du kan inte nekas dessa rättigheter när du väl har upplysts om möjligheten att ta del av handlingarna och när du förhandlar om en överenskommelse om strafflindring på grund av medverkan i brottsutredningen. Du kan inte nekas tillgång till beslutet om lagföring och du har rätt att läsa de delar av handlingarna som är relevanta för häktningsbeslutet.

iii. Har jag rätt att tala med en försvarare och underrätta en tredje part om situationen?

Om du är misstänkt för ett brott har du rätt till en försvarare. Om du inte själv väljer en försvarare kan en familjemedlem välja ett ombud åt dig eller så kan du försvara dig själv. I vissa fall måste du dock ha en försvarare. I sådana fall tilldelar domaren dig en försvarare om du inte väljer en själv inom en viss tidsfrist. I följande fall måste du ha en försvarare redan under förundersökningen:

  • Om du är häktad, avtjänar ett fängelsestraff eller är föremål för en förebyggande frihetsberövande åtgärd, eller står under observation på en vårdinrättning.
  • Om din rättskapacitet har begränsats (t.ex. på grund av en psykisk störning).
  • Vid förfaranden mot en rymling (om du har avvikit och förfarandet pågår i din frånvaro).
  • Om förfarandet avser ett brott som kan bestraffas med fängelse med en övre gräns på mer än fem år.
  • Om åklagaren anser att detta är nödvändigt eftersom det är tveksamt om du, med hänsyn till din nuvarande situation, kan försvara dig själv.
  • Om du är ung (15–18 år).

I förfaranden som rör brott som kan bestraffas med fängelse med en övre gräns på mer än fem år kan du avstå från rätten till försvarare, såvida brottet inte kan bestraffas med en exceptionell påföljd (livstidsstraff eller fängelse på mellan 20 och 30 år).

Om du har anhållits eller häktats har du rätt att kräva att ditt hemlands konsulat, och även en familjemedlem eller annan fysisk person som du anger, ska underrättas om situationen. Du har rätt att kommunicera med ditt konsulat. Om du inte har tillräckligt med pengar kan du göra det kostnadsfritt. Du måste upplysas om detta.

iv. Har jag rätt till rättshjälp?

Som en del av undersökningsfasen – dvs. före lagföringen (utredningen) – har du rätt till rättshjälp från en advokat under förhöret.

Om du misstänks för ett brott har du rätt till en försvarare, som ska ge dig nödvändig rättshjälp. Du har rätt att välja en försvarare. Om du inte väljer försvarare tilldelas du en, om en sådan är obligatorisk. Om du inte har råd med en försvarare kan du begära att domaren utfärdar ett beslut om att du har rätt till försvarare kostnadsfritt eller till nedsatt arvode.

v. Vad är viktigt att veta om

a. Oskuldspresumtion

Principen om oskuldspresumtion gäller på fyra grundläggande nivåer i brottmålsprocesser:

  • Din skuld måste bevisas. Tills din skuld bevisas ska du betraktas som oskyldig.
  • Om det råder tvivel om din skuld bör målet avgöras till din fördel.
  • Du kan inte anses skyldig förrän du har förklarats skyldig genom en lagakraftvunnen fällande dom.
  • Under brottmålsprocessen får dina rättigheter endast begränsas i den utsträckning som är strikt nödvändig.

b. Rätten att tiga och rätten att inte vittna mot sig själv

Du är inte skyldig att vittna i brottmålsprocesser och du får inte på något sätt tvingas vittna eller erkänna. Du är inte heller skyldig att lägga fram bevis som är till din nackdel. De brottsbekämpande myndigheterna kan inte bötfälla dig om du vägrar att överlämna en fällande handling eller annan bevisning till dem.

c. Bevisbörda

De brottsbekämpande myndigheterna måste i lika hög grad klargöra omständigheter som talar till din nackdel och till din fördel. Åklagaren måste bevisa din skuld inför domstolen. Du behöver inte bevisa din oskuld. Detta hindrar dock inte att du utövar din rätt att lägga fram fakta och bevis till ditt försvar.

vi. Vilka särskilda skyddsåtgärder finns för barn?

Om du har begått en lagstridig handling som har karaktären av ett brott, och du är under 15 år, är du inte straffrättsligt ansvarig. Kriminalvårdsåtgärder får därför endast vidtas i ett civilrättsligt förfarande vid en särskild ungdomsdomstol. Vid sådana förfaranden måste du ha en advokat, som betalas av staten, såvida inte staten av särskilda skäl beslutar att du eller din familj ska bidra till advokatarvodet.

I regel gäller den särskilda ungdomsrättslagen om du har begått ett brott när du är 15–18 år. När de utreder och prövar lagstridiga handlingar som du har begått måste de brottsbekämpande myndigheterna ta hänsyn till din ålder, hälsa och psykiska och moraliska mognad för att din framtida utveckling ska äventyras så lite som möjligt. Lagen skyddar dina personuppgifter och din integritet, allmänheten får inte närvara vid domstolsförhandlingen, såvida du inte vill att allmänheten ska få närvara, och domen offentliggörs utan ditt namn och annan information som leder till att du kan identifieras (t.ex. bostadsadress). Du har rätt till en försvarare från första början av lagföringen (dvs. redan under undersökningsfasen). Din vårdnadshavare (normalt dina föräldrar) eller förmyndare, behörig social- och rättsskyddsmyndighet för barn samt skyddstillsyns- och medlingstjänsten underrättas utan dröjsmål om att du har lagförts, gripits, anhållits eller häktats. De brottsbekämpande myndigheterna samarbetar med social- och rättsskyddsmyndigheten för barn, skyddstillsyns- och medlingstjänsten samt sammanslutningar och institutioner för skydd av barn.

vii. Vilka särskilda skyddsåtgärder finns för utsatta misstänkta?

Om domstolen – och åklagaren under förundersökningen – anser att det är nödvändigt (särskilt eftersom det är tveksamt om du, med hänsyn till ditt nuvarande fysiska eller psykiska tillstånd, kan försvara dig själv), kommer den att tilldela dig en försvarare från början av det straffrättsliga förfarandet.

För döva eller dövblinda regleras kommunikationssättet av lag nr 155/1998 om kommunikationssystem för döva och dövblinda personer. Vid brottmålsprocesser har du rätt till tolktjänster i valfritt kommunikationssystem.

Om din rättskapacitet har begränsats företräds du i brottmålsprocessen av en förmyndare, normalt en familjemedlem, förutsatt att hans eller hennes intressen inte strider mot dina intressen.

D. Vilka rättsliga tidsfrister gäller under utredningen?

Brottmål måste prövas snabbt av de brottsbekämpande myndigheterna, utan onödiga förseningar. Frågor om häktning och beslagtagande av egendom behandlas med största skyndsamhet, om detta krävs med hänsyn till den beslagtagna egendomens värde och karaktär.

När det gäller undersökningsfasen (före lagföring) måste polisen avsluta undersökningen

  • inom två månader för ärenden som omfattas av en ensamdomares behörighet, utan förkortad förundersökning,
  • inom tre månader för andra ärenden inom en distriktsdomstols behörighet,
  • inom sex månader för ärenden som omfattas av en regiondomstols behörighet i första instans.

På motiverad begäran får åklagaren också förlänga tidsfristen upprepade gånger.

Den förkortade förundersökningen ska slutföras inom två veckor från den dag då polisen informerade dig om vad du är misstänkt för och vilken brottsrubriceringen är. Om den förkortade förundersökningen inte slutförs inom den fastställda tidsfristen får åklagaren förlänga tidsfristen med högst tio dagar, eller högst 30 dagar om du förhandlar fram en överenskommelse om strafflindring på grund av medverkan i brottsutredningen.

Polisen ska slutföra standardutredningen inom

  • två månader efter att lagföringen inleddes, om ärendet omfattas av en ensamdomares behörighet,
  • tre månader efter att lagföringen inleddes, om ärendet omfattas av en distriktsdomstols behörighet.

På motiverad begäran får åklagaren också förlänga tidsfristen upprepade gånger. Som ett led i tillsynen ska åklagaren se över ärendet minst en gång i månaden.

En utökad utredning ska slutföras inom sex månader efter att lagföringen inleddes. På motiverad begäran får åklagaren också förlänga tidsfristen upprepade gånger. Som ett led i tillsynen ska åklagaren se över ärendet minst en gång i månaden.

För vissa gärningar fastställs särskilda rättsliga tidsfrister i straffprocesslagen (domstolen ska besluta om häktning inom 48 timmar efter anhållandet eller 24 timmar efter gripandet, längsta tillåtna häktningstid, tidsfristen för obligatorisk omprövning av häktningsgrunderna osv.).

E. Vad händer under förundersökningen, och vad finns det för alternativ till häktning och möjlighet för överlämnande till hemstaten (europeisk övervakningsorder)?

Förundersökningen är det första steget i den straffrättsliga processen. Syftet med detta steg är att fastställa huruvida brottsmisstanken är motiverad i en sådan utsträckning att det är möjligt att väcka åtal vid domstol. I detta skede måste bevis både till din nackdel och till din fördel hittas och inhämtas.

Syftet med förundersökningen är särskilt att

  • skaffa underlag för ett beslut om huruvida åtal bör väckas och målet prövas av domstol, eller om lagföringen bör avbrytas,
  • fastställa alla omständigheter som är relevanta för beslutet om brottet, gärningspersonen, straffet eller den förebyggande åtgärden och brottsoffrets rätt till skadestånd samt säkra nödvändiga bevis,
  • fastställa orsakerna till den brottsliga verksamheten och de omständigheter som möjliggjorde eller underlättade den.

Om en av grunderna för häktning föreligger kan den domare som beslutar om häktning avstå från att häkta dig eller frige dig om han eller hon beslutar om någon av följande alternativa åtgärder:

  • Om en medborgarorganisation eller en trovärdig person erbjuder en garanti för ditt framtida beteende och för det faktum att du inställer dig i domstol, inför åklagaren eller vid polismyndigheten om så begärs, och att du alltid i förväg anmäler din avresa från vistelseorten, och den myndighet som beslutar om häktningen anser att garantin är tillräcklig med tanke på den tilltalades personliga ställning och det berörda ärendets art och godtar den.
  • Om du skriftligen lovar att leva under ordnade förhållanden, särskilt att avstå från brottslig verksamhet, att inställa dig i domstol, inför åklagaren eller vid polismyndigheten om så begärs, att alltid i förväg anmäla din avresa från vistelseorten och att iaktta de skyldigheter och restriktioner som åläggs dig, och den myndighet som beslutar om häktningen anser att löftet är tillräckligt och godtar det.
  • Om du övervakas av en övervakare.
  • Om en interimistisk åtgärd åläggs dig.
  • Om domaren godtar borgen (ett visst belopp). Borgen kan dock inte godtas om du misstänks för vissa grova brott.

Den myndighet som beslutar om häktningen får besluta att fullgörandet av dina skyldigheter i samband med denna åtgärd ska kontrolleras med hjälp av en elektronisk fotboja, om du lovar att samarbeta. Den myndighet som beslutar om häktning kan också förbjuda utlandsresor.

I enlighet med rådets rambeslut 2009/829/RIF av den 23 oktober 2009 om tillämpning mellan Europeiska unionens medlemsstater av principen om ömsesidigt erkännande på beslut om övervakningsåtgärder som ett alternativ till tillfälligt frihetsberövande, som har införlivats genom lag nr 104/2013 om internationellt straffrättsligt samarbete, har du, om du är medborgare i eller har någon annan relation till någon av EU:s medlemsstater, rätt att begära att den åtgärd som ersätter häktning ska verkställas i ditt hemvistland eller någon annan medlemsstat du har angett (med förbehåll för den senares samtycke). Det måste vara möjligt att övervaka efterlevnaden av sådana alternativa åtgärder eller att säkerställa tillsyn på något annat sätt i den berörda medlemsstaten. Om du inte rättar dig efter den alternativa åtgärden kommer du att återföras till Tjeckien.

Senaste uppdatering: 16/09/2020

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

2 – Mina rättigheter under rättegången

A) Var äger rättegången rum?

Beroende på brottets allvar kommer rättegången att äga rum antingen vid en distriktsdomstol eller vid en regiondomstol i vars domkrets brottet begicks. Om platsen för brottet inte kan fastställas eller om brottet begicks utomlands kommer förfarandet att hållas vid den domstol inom vars domkrets du bor, arbetar eller vistas. Om dessa platser inte kan fastställas eller är belägna i utlandet kommer förfarandet att genomföras av den domstol i vars domkrets gärningen upptäcktes.

B) Kan åtalspunkterna ändras? Om så är fallet, vilken rätt har jag till information om detta?

Det enda syftet med rättegången är att fatta beslut om den gärning som åtalet rör. När åtalet väl har väckts kan åklagaren inte ändra det; det kan endast dras tillbaka.

Om det vid huvudförhandlingen framkommer att omständigheterna i målet har förändrats på ett väsentligt sätt eller om ytterligare utredning krävs för att klargöra saken, eller om det visar sig att du har begått någon annan brottslig gärning och åklagaren begär att målet återförvisas eftersom det krävs en gemensam förhandling, återförvisar domstolen saken till förundersökningsstadiet. Åklagaren kommer sedan att väcka nytt åtal som återspeglar förändringarna. En ny kopia av åtalet ska alltid delges dig och din försvarare, senast i samband med stämningen eller underrättelsen om huvudförhandlingen. Delgivningen av åtalet åtföljs också av en upplysning från rättens ordförande om att du har rätt att yttra dig om de sakförhållanden som beskrivs i åtalet inom den tidsfrist som fastställts av ordföranden, särskilt om

  • huruvida du anser att du är oskyldig eller skyldig till gärningen eller någon av de gärningar som anges i åtalet och av vilka skäl,
  • huruvida du vill komma överens om strafflindring med åklagaren på grund av medverkan i brottsutredningen eller om du vill erkänna dig skyldig vid rättegången,
  • huruvida du instämmer i beskrivningen av gärningen och brottsrubriceringen samt den föreslagna påföljden eller skyddsåtgärden, och
  • vilka sakförhållanden du anser vara obestridliga.

Rättens ordförande kommer också att upplysa dig om konsekvenserna av sådana uttalanden samt om att din försvarare också kan yttra sig om åtalet på dina vägnar, dock inte om det gäller ett erkännande eller medgivande av ansvar.

Ordföranden kommer också att uppmana dig att i god tid informera domstolen om att du begär ytterligare bevisupptagning vid rättegången och ange de omständigheter som ska klargöras genom denna bevisning.

Domstolen är dock inte bunden av brottsrubriceringen i åtalet och kan klassificera gärningen som något annat brott (lindrigare eller grövre), eller kan dra slutsatsen att gärningen inte utgör ett brott, utan snarare en förseelse. Om domstolen anser att gärningen är ett brott som kan bestraffas hårdare än det brott för vilket åtalet väcktes, måste domstolen informera dig om ändringen och se till att du har möjlighet att bemöta ändringen och tillräckligt med tid för att ändra ditt försvar.

C) Vilka är mina rättigheter under domstolsförhandlingen?

Du har rätt att

  • få information om dina rättigheter av de brottsbekämpande myndigheterna och till fullo kunna utöva dessa rättigheter,
  • erkänna, medge ansvar eller lägga fram ett förslag till överenskommelse om strafflindring på grund av medverkan i brottsutredningen innan bevis tas upp,
  • yttra dig om åtalet,
  • vägra att vittna,
  • ta del av handlingarna i målet, göra utdrag och anteckningar från handlingarna och kopiera handlingarna eller delar av dem på egen bekostnad,
  • delta i förhandlingen under själva rättegången och i offentliga förhandlingar,
  • göra en plädering under rättegången och vid en offentlig förhandling om ett överklagande,
  • få sista ordet vid rättegången,
  • göra en sakframställning och anföra bevisning till ditt försvar,
  • yttra dig om allt bevismaterial och invända mot det sätt på vilket bevisen företes,
  • ställa frågor till personer som förhörs,
  • inge yrkanden och förslag (om bevisupptagning och hur beslutet fattas),
  • använda rättsmedel, både ordinära (dvs. klagomål, överklagande eller invändning) och särskilda (dvs. resningsansökan och ansökan om omprövning i en rättsfråga), eller föreslå att ett klagomål om lagöverträdelse lämnas in,
  • välja en försvarare (om du inte själv väljer en försvarare kan en försvarare väljas åt dig, t.ex. av en familjemedlem) och be försvararen om råd även under de åtgärder som vidtas av den brottsbekämpande myndigheten,
  • tala med din försvarare utan att någon tredje part är närvarande,
  • be att bli förhörd i närvaro av din försvarare och be att din försvarare deltar i varje skede av brottmålsprocessen,
  • använda ditt modersmål eller något annat språk som du behärskar inför de brottsbekämpande myndigheterna, om du förklarar att du inte kan tjeckiska.

i. Måste jag närvara i domstolen? Under vilka omständigheter kan jag vara frånvarande under rättegången?

Själva rättegången kan endast äga rum i din frånvaro om domstolen anser att målet kan avgöras på ett tillförlitligt sätt och syftet med brottmålsprocessen uppnås även i din frånvaro, och

  • du har delgetts åtalet och kallats till rättegången på rätt sätt och i god tid, och
  • du redan har förhörts av den brottsbekämpande myndigheten med avseende på den gärning som åtalet avser, bestämmelserna om åtal har följts och du har upplysts om möjligheten att ta del av handlingarna i målet och komma med förslag till kompletteringar.

Stämningen ska innehålla information om konsekvenserna av att inte närvara vid rättegången.

Rättegången får därför äga rum i din frånvaro, men inte om

  • du är häktad,
  • du avtjänar ett fängelsestraff,
  • målet avser ett brott som kan bestraffas med mer än fem års fängelse.

Men inte ens i sådana fall behöver du dock inte närvara vid rättegången om du uttryckligen begär att domstolen ska hålla rättegången i din frånvaro, såvida inte domstolen anser att din personliga närvaro är nödvändig.

I mål där det är obligatoriskt med försvarare kan rättegången inte hållas utan din försvarare.

ii. Har jag rätt till tolk eller översättare? I vilken utsträckning?

Om du förklarar att du inte kan tjeckiska har du rätt att använda ditt modersmål eller det språk som du påstår att du behärskar i din kommunikation med de brottsbekämpande myndigheterna.

Om finns behov av att tolka innehållet i en handling, ett vittnesmål eller någon annan processhandling, eller om du förklarar att du inte kan tjeckiska, kommer en tolk att utses för att tolka handlingarna under brottmålsprocessen. På din begäran kan tolken också tolka ditt samråd med försvararen, om samrådet har direkt samband med processhandlingar. Tolken kan också tolka eventuella samråd under processhandlingar.

I så fall ska de brottsbekämpande myndigheterna tillhandahålla en skriftlig översättning av de handlingar som anges i lag (t.ex. häktningsbeslut, dom, strafföreläggande, beslut om överklagande osv.), såvida du inte avstår från denna rättighet.

Du har rätt att be domstolen att dessutom översätta eller tolka andra handlingar som är relevanta för rätten till försvar.

iii. Har jag rätt till en försvarare?

  • Om du är misstänkt för ett brott har du rätt till en försvarare. Om du inte själv väljer en försvarare kan en familjemedlem välja ett ombud åt dig eller så kan du försvara dig själv. I vissa fall måste du dock ha en försvarare. I sådana fall tilldelar domaren dig en försvarare om du inte väljer en själv inom en viss tidsfrist. I följande fall måste du ha en försvarare i domstolsförfarandet till dess att det slutliga beslutet har vunnit laga kraft:
    • Om du är häktad, avtjänar ett fängelsestraff eller är föremål för en förebyggande frihetsberövande åtgärd, eller är under observation på en vårdinrättning.
    • Om din rättskapacitet har begränsats (t.ex. på grund av en psykisk störning).
    • Vid förfaranden mot en rymling (om du har avvikit och förfarandet pågår i din frånvaro).
    • Om förfarandet avser ett brott som kan bestraffas med fängelse med en övre gräns på mer än fem år.
    • Om domstolen anser att detta är nödvändigt eftersom det är tveksamt om du, med hänsyn till din nuvarande situation, kan försvara dig själv.
    • Om du är ung (15–18 år).
    • Vid rättegången om du är anhållen.
    • I förfaranden som rör åläggande av eller ändring av villkoren för förvar eller åläggande av eller ändring av villkoren för tvångsvård, med undantag för tvångsvård mot alkoholism.
  • I ett verkställighetsförfarande måste du ha en försvarare, ifall domstolen fattar beslut vid en offentlig förhandling, om
    • din rättskapacitet har begränsats,
    • du är häktad,
    • det är tveksamt om du kan försvara dig själv.
  • I förfaranden som rör särskilda rättsmedel (klagomål om lagöverträdelser, ansökan om omprövning i en rättsfråga, resningsansökan) måste du ha en försvarare om
    • du är häktad, avtjänar ett fängelsestraff eller är föremål för en förebyggande frihetsberövande åtgärd, eller står under observation på en vårdinrättning,
    • din rättskapacitet har begränsats,
    • förfarandet avser ett brott som kan bestraffas med fängelse med en övre gräns på mer än fem år,
    • det är tveksamt om du kan försvara dig själv.
  • I förfaranden som rör brott som kan bestraffas med fängelse med en övre gräns på mer än fem år kan du avstå från rätten till försvarare, såvida brottet inte kan bestraffas med en exceptionell påföljd (livstidsstraff eller fängelse på mellan 20 och 30 år). Du kan också avstå från din rätt till försvarare om du är häktad och rättegången ska inledas.

iv. Vilka andra processuella rättigheter bör jag vara medveten om? (Exempelvis misstänkta som inställer sig vid domstol.)

Alla sitter på sina platser under hela rättegången. Du kan endast ställa frågor/göra utsagor efter samtycke från rättens ordförande (ensamdomaren). Du måste stå upp när du vänder dig till domaren, även under de kortaste anförandena (ordföranden får dock låta vissa personer sitta kvar under deras anföranden och vittnesmål av hänsyn till deras ålder eller hälsa). Rättens ordförande (ensamdomaren) kommer att anmoda alla närvarande att ställa sig upp när domslutet meddelas. På tjeckiska ska både domstolens personal och andra närvarande tilltala varandra genom att lägga till pane/paní/slečno före den tilltalade personens funktion eller ställning i förfarandet (t.ex. pane předsedopane přísedícípane doktorepaní státní zástupkyněpane znalčepane svědku osv. när de tilltalar rättens ordförande, lekmannadomaren, försvararen, en advokat/doktor, åklagaren, den sakkunnige respektive vittnet). Det är inte tillåtet att tala i rättssalen utan samtycke från rättens ordförande (ensamdomaren) eller att äta, dricka eller röka, vilket även gäller under pauser. De som är närvarande i rättssalen måste avstå från allt som kan störa domstolsförhandlingens förlopp eller värdighet, däribland uttryck för belåtenhet eller missnöje med förhandlingen, vittnesutsagor, avgöranden osv. Alla apparater (särskilt mobiltelefoner) ska också stängas av om de kan störa förhandlingens förlopp och värdighet.

Bild- eller ljudöverföringar och videoinspelningar får endast göras efter samtycke från rättens ordförande (ensamdomaren). Ljudinspelningar får göras om rättens ordförande eller ensamdomaren har informerats om det. Om det sätt på vilket de görs kan störa förhandlingens förlopp eller värdighet får rättens ordförande eller ensamdomaren förbjuda inspelningen.

Vapen är inte tillåtna i rättssalen.

D) Möjliga straff

  • Husarrest.
  • Samhällstjänst.
  • Förverkande av egendom.
  • Böter.
  • Förverkande av vinning av brott.
  • Näringsförbud.
  • Förbud mot hållande och uppfödning av djur.
  • Utvisning på grund av brott.
  • Förbud mot deltagande i idrottsevenemang, kulturevenemang och andra sociala evenemang.
  • Förlust av hederstitlar eller utmärkelser.
  • Degradering.
  • Avlägsnande.

Skyddsåtgärder är förebyggande åtgärder som till skillnad från straff också kan åläggas för gärningar som annars skulle vara straffbara, om personen inte är straffrättsligt ansvarig på grund av sinnessjukdom eller låg ålder. Skyddsåtgärder kan åläggas antingen separat eller som komplement till ett straff, förutsatt att alla lagstadgade villkor är uppfyllda. Skyddsåtgärder omfattar

  • tvångsvård,
  • förvar,
  • beslag av vinning av brott,
  • beslag av egendom,
  • tvångsuppfostran.
Senaste uppdatering: 16/09/2020

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

3 – Mina rättigheter efter att domen har meddelats

A) Har jag rätt att överklaga domstolens beslut?

Ja, du kan överklaga ett domstolsbeslut i första instans. Överklagandet har suspensiv verkan. En dom genom vilken domstolen har godkänt en överenskommelse om strafflindring på grund av medverkan i brottsutredningen får endast överklagas om domen är oförenlig med den överenskommelse som åklagaren lade fram för domstolen för godkännande.

I ditt överklagande får du åberopa att de delar av domslutet som direkt berör dig är felaktiga, såvida det inte rör sig om ett beslut om straffrättsligt ansvar i den utsträckning domstolen har godtagit ditt medgivande av ansvar. Ett överklagande ska inges till den domstol som meddelade den berörda domen inom åtta dagar från delgivningen av en kopia av domen.

B) Vilka andra rättsmedel har jag?

I brottmålsprocesser kan man använda sig av ordinära rättsmedel (överklaganden, klagomål, invändningar) och särskilda rättsmedel (ansökan om omprövning i en rättsfråga, resningsansökan), eller föreslå att ett klagomål om lagöverträdelse lämnas in.

Ett klagomål fungerar som rättsmedel mot ett domstolsbeslut och ska inges till den myndighet som utfärdade det bestridda beslutet inom tre dagar från delgivningen. Beslut av domstolen (och av åklagaren) kan endast bestridas genom klagomål i lagstadgade fall. Ett beslut får bestridas på grund av ett fel i någon del av avgörandet eller på grund av en överträdelse av en bestämmelse som reglerar förfarandet före beslutet, om överträdelsen kan ha lett till ett fel i någon del av avgörandet. Ett klagomål har endast suspensiv verkan om detta uttryckligen föreskrivs i lag.

Du kan lämna in en invändning mot ett strafföreläggande till den domstol som utfärdade det upp till åtta dagar efter delgivningen av beslutet. Om en invändning har lämnats in mot ett strafföreläggande inom den fastställda tidsfristen upphävs strafföreläggandet automatiskt och ensamdomaren beslutar om att rättegång ska hållas.

En ansökan om omprövning i en rättsfråga (dovolání) får endast inges mot en lagakraftvunnen dom i en andra instans om detta är tillåtet enligt lag. Du får inge en ansökan om omprövning i en rättsfråga med hänvisning till att en viss del av avgörandet som direkt påverkar dig är felaktig, men endast om en av de lagstadgade grunderna för omprövning föreligger. Du ska alltid inge en sådan ansökan via en försvarare – din advokat. Ansökan ska inges till den förstainstansdomstol som fattade beslutet i sakfrågan inom två månader från delgivningen av det berörda beslutet. En ansökan om omprövning i en rättsfråga har ingen suspensiv verkan såvida inte Högsta domstolen beslutar något annat.

Du har också rätt att lämna in en resningsansökan. I allmänhet beviljas resning i förfaranden som avslutades med en lagakraftvunnen dom eller ett strafföreläggande, om sakförhållanden eller bevis som tidigare var okända för domstolen framkommer och de – antingen i sig eller tillsammans med de sakförhållanden och bevis som redan är kända – kan motivera ett annat beslut i skuldfrågan, eller om det straff som ursprungligen utdömdes uppenbarligen inte står i proportion till brottets art och allvar eller till dina personliga, familjerelaterade, ekonomiska eller andra förhållanden, eller om straffet inte är ändamålsenligt. En resningsansökan i förfaranden som avslutades med en lagakraftvunnen dom eller ett strafföreläggande kommer att prövas och avgöras av den domstol som avgjorde målet i första instans. Det finns ingen lagstadgad tidsfrist för en resningsansökan.

Dessutom kan du föreslå att ett klagomål om lagöverträdelse lämnas in. Detta särskilda rättsmedel är dock endast tillgängligt för justitieministern och det är upp till ministern att avgöra om ett sådant klagomål ska lämnas in eller inte. Ett klagomål om lagöverträdelse får inges mot ett lagakraftvunnet domstolsbeslut (dock inte Högsta domstolens beslut) eller ett beslut som meddelats av åklagaren, om beslutet stred mot lagen eller fattades på grundval av ett förfarande som är behäftat med ett fel. Det finns ingen lagstadgad tidsfrist för ett sådant klagomål.

C) Om jag döms, vad får det för konsekvenser?

Verkställighetsförfarandet inleds när en fällande dom träder i kraft. I detta skede verkställs påföljden eller skyddsåtgärden och de tillhörande handlingarna utförs.

Om du har fällts för ett brott genom en lagakraftvunnen dom kan du inte åtalas igen för samma brott (inte ens i en annan medlemsstat) såvida inte resning är tillåten.

Den fällande domen registreras i belastningsregistret och förekommer i alla utdrag ur registret tills domen tas bort från registret. Detta kan påverka dina möjligheter att utöva ett visst yrke, erhålla ett visst tillstånd eller en viss licens eller få tillstånd att inneha ett vapen osv.

När den fällande domen har tagits bort från registret är det som om du aldrig har dömts. De brottsbekämpande myndigheterna och vissa andra myndigheter har dock tillgång till en ”kopia” av belastningsregistret. En fällande dom anges fortfarande i kopian även efter det att den har tagits bort från registret.

i. Om du har en belastning registrerad i belastningsregistret

Så snart domen vunnit laga kraft kommer belastningen att registreras i belastningsregistret, som omfattar fällande domar och andra omständigheter som är relevanta för brottmålsprocesser. Sådan information sparas i 100 år från ditt födelsedatum, oavsett om du samtycker till detta eller inte. Om en fällande dom har tagits bort från registret kommer informationen inte längre att finnas med i ett registerutdrag, men kommer att finnas kvar i en kopia av belastningsregistret enligt ovan. En fällande dom får tas bort inom de tidsfrister som fastställs i strafflagen, beroende på domen. Dessa tidsfrister sträcker sig från ett till femton år från den dag då ditt straff avtjänades. För vissa domar anses du inte ha dömts alls när du har avtjänat ditt straff.

Om du är medborgare i en annan EU-medlemsstat kommer uppgifterna om en fällande dom att göras tillgängliga för den behöriga myndigheten i den medlemsstat där du är medborgare.

v. Verkställighet av dom, överförande av intagna, skyddstillsyn och alternativa påföljder

När en fällande dom har vunnit laga kraft beslutar rättens ordförande att den ska verkställas.

Om du har dömts till ett ovillkorligt fängelsestraff översänder ordföranden ett verkställighetsbeslut till det berörda fängelset, och om du inte har häktats kommer du att anmodas att inställa dig i fängelset inom den fastställda tidsfristen. Om du försöker undgå ditt straff kan den tjeckiska polisen föra dig till fängelset.

Om de lagstadgade villkoren är uppfyllda kan domstolen besluta att skjuta upp avtjänandet av ditt straff, ändra det sätt på vilket det avtjänas, avbryta avtjänandet av ditt straff, besluta om frigivning osv. Domstolen kan också avstå från fängelsestraff eller den återstående delen av detta om du ska utlämnas till ett annat land eller avlägsnas (utvisas).

Ett liknande förfarande används om domstolen har fattat beslut om medicinsk behandling eller omhändertagande: när beslutet om medicinsk behandling eller omhändertagande har blivit verkställbart översänder rättens ordförande ett verkställighetsbeslut avseende beslutet till berörd vårdinrättning eller förvarsanläggning där åtgärden ska verkställas, och kommer att anmoda dig att inställa dig där. Om du försöker undvika skyddsåtgärden kan den tjeckiska polisen föra dig till den berörda inrättningen.

Om de lagstadgade villkoren eller villkoren i ett internationellt avtal är uppfyllda kan du överföras till ditt hemland eller till en annan stat för att avtjäna ett ovillkorligt fängelsestraff eller en skyddsåtgärd om du så begär och den berörda staten samtycker. En alternativ påföljd kan också utdömas i en fällande dom. Varje straff som inte medför omedelbart fängelse kan betraktas som en alternativ påföljd. Du kan också stå under skyddstillsyn av en övervakare, som övervakar att du fullgör dina skyldigheter och hjälper dig att återanpassa dig till samhället och leva under ordnade förhållanden. Om skyddstillsyn har utdömts måste du

  • samarbeta med övervakaren på ett sätt som övervakaren fastställer och genomföra skyddstillsynsplanen,
  • inställa dig hos övervakaren vid tidpunkter som övervakaren fastställer,
  • informera övervakaren om vistelseort, arbete och medel för uppehället, efterlevnad av restriktioner och skyldigheter som domstolen ålagt samt om andra omständigheter som är relevanta för övervakarens tillsyn,
  • ge övervakaren tillträde till din bostad.

Om du genom ett domstolsbeslut har ålagts en rimlig skyldighet att genomgå ett lämpligt program för social utbildning och omskolning eller genomgå ett lämpligt program för psykologisk rådgivning, kan du få delta i ett skyddstillsyns- och återanpassningsprogram. Du kan också delta i ett sådant program om du uppfyller anordnarens krav för deltagande, utan någon domstolsskyldighet att genomgå programmet. I så fall kan ett avtal om deltagande i programmet ingås med övervakaren enligt villkoren för skyddstillsyn, och avtalet kan ingå i skyddstillsynsplanen. Om programmet genomförs som en del ett fängelsestraff kan ditt deltagande i programmet avtalas med en specialist som samarbetar med den tjeckiska kriminalvården.

Du kan också avtjäna några av dessa alternativa påföljder i ditt hemland eller i ett annat land som du har anknytning till, förutsatt att de lagstadgade villkoren och villkoren i ett internationellt fördrag är uppfyllda och att verkställigheten av sådana påföljder kan övervakas eller kontrolleras på annat sätt. Tillämpningsområdet för detta alternativ varierar beroende på om det berörda landet är en EU-medlemsstat eller ett land utanför EU (alternativen är mer begränsade i det senare fallet).

Senaste uppdatering: 16/09/2020

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.