Vad är syftet med en brottsutredning?
Under utredningen samlar man in bevisning för att antingen bevisa eller förkasta ett antagande om att en person har begått ett brott. Utredningen kan grunda sig på en anmälan till de utredande myndigheterna om ett brott som har begåtts eller genom information som antyder ett brott som dessa myndigheter har i sin ägo. Om polisen griper någon på bar gärning kan detta också leda till att en utredning inleds.
Vanligtvis är det polisen som ansvarar för det praktiska utförandet av de olika etapperna av en utredning. Vissa mål handläggs av undersökningsdomare eller åklagare. Men det är bara en åklagare som kan vägleda och styra en utredning.
Vilka skeden föregår rättegången?
Utredning (inklusive delgivning av misstanke och förhör)
De utredande myndigheterna strävar efter att samla in bevis som styrker eller vederlägger kan bevisa eller förkasta ett antagande om att ett brott har begåtts. Om de samlar in tillräcklig bevisning som stöder antagandet om att en bestämd person har begått brottet måste utredaren delge personen detta skriftligen. Personen måste skriva under delgivningen. Omedelbart därefter förhörs den tilltalade personen.
Anhållande
Om polisen finner bevis som tyder på att en person har begått ett brott, kan den anhålla och kvarhålla denna person i högst 24 timmar. Det är bara åklagaren som kan avgöra om frihetsberövandet bör förlängas. Den kan dock som längst förlängas i 72 timmar. I annat fall bör den frihetsberövade personen försättas på fri fot. Syftet med polisens frihetsberövande är att avgöra om personen ska anklagas. Syftet med åklagarsidans frihetsberövande är att se till att den tilltalade medverkar i den första domstolsförhandlingen.
Första domstolsförhandlingen
I princip är det åklagaren som avgör vilken 
åtgärd för att förhindra att den tilltalade avviker som ska användas. Om åklagaren beslutar att åtgärden för att förhindra att den tilltalade avviker ska vara frihetsberövande eller husarrest, lämnar åklagaren in en sådan begäran till domstolen och ser till att den tilltalade inställer sig i domstolen.
Frihetsberövande eller frigivning
Om den tilltalade dras inför rätta, är det endast domstolen som kan avgöra om åtgärden för att förhindra att den tilltalade avviker ska vara frihetsberövande eller husarrest eller om den frihetsberövade personen ska försättas på fri fot.
Åklagarsidans förberedelse av målet
När utredningen har avslutats skickar utredaren den insamlade bevisningen till en åklagare. Åklagaren granskar bevisningen och avgör om antagandet om att ett brott har begåtts har styrkts bortom rimligt tvivel. Endast i detta fall kan åklagaren väcka åtal. I annat fall avskriver åklagaren målet.
Försvarets förberedelse av målet
När den tilltalade och försvarsadvokaten har informerats om åtalspunkterna kan de ta fram bevis till förmån för den tilltalade. När utredningen har avslutats måste utredaren på begäran av den tilltalade och försvarsadvokaten överlämna all insamlad bevisning till dem och ge dem tillräckligt mycket tid för att granska bevisningen.
Mina rättigheter under brottsutredningen
Observera att skedena ”anhållande”, ”första domstolsförhandlingen” och ”frihetsberövande” är möjliga, men inte nödvändiga. I länkarna nedan kan du läsa mer om dina rättigheter i varje skede.
Utredning (inkl. åtal och förhör) (1)
Vad kommer jag att få veta om vad som händer?
Om man finner tillräcklig bevisning mot dig kommer utredaren att kontakta dig och meddela dig skriftligen om vilket brott du är misstänkt för. I omedelbar anslutning till detta ska du informeras om dina rättigheter under utredningen. Du får skriva under ett dokument som visar att du har mottagit sådan information.
Kommer jag att få en tolk om jag inte talar språket?
Ja. Du kan vägra skriva under dokumentet som informerar dig om åtalspunkterna om du inte har fått en tolk. Tolken kommer att hjälpa dig under hela utredningen. Du behöver inte betala för tolken.
I vilket skede kommer jag att få tala med en advokat?
När utredaren kontaktar dig för att informera dig om åtalspunkterna berättar han att du kan komma med en advokat. Utredaren måste ge dig tillräckligt mycket tid för att kontakta en advokat. Lagen om rättegångar i brottmål avgör när du måste ha ett försvar. För val av advokat och rätten till kostnadsfri juridisk rådgivning, se här. Du har rätt att träffa och tala med din advokat i enrum. Du kan ha en tolk om du inte talar språket.
Kommer man att begära information från mig? Bör jag lämna information?
Så snart du har informerats om åtalspunkterna, kommer utredaren att förhöra dig. Du kan antingen uttala dig eller tiga i samband med åtalspunkterna. Du kan även lämna förklaringar senare när som helst under utredningen.
Vad händer om jag säger något som är dåligt för mitt mål?
Ditt erkännande kan leda till ett mildare straff. Du försämrar inte din situation genom att tiga. Domstolen kan inte fälla dig enbart mot bakgrund av ditt erkännande.
Jag kommer från ett annat land. Måste jag vara närvarande under utredningen?
Som tilltalad bör du vara tillgänglig för de utredande myndigheterna. Av den anledningen kan du påföras en åtgärd för att förhindra att den tilltalade avviker från åtal. En utredning kan hållas i din frånvaro om:
- din bostadsort är okänd,
- du inte kan inkallas av andra skäl.
- du har inkallats, men inte inställer dig och inte anger några giltiga skäl för att inte inställa dig.
I sådana fall kan du tilldelas en jourhavande försvarsadvokat enligt det förfarande som beskrivs här
Du kan förhöras via videolänk om du befinner dig utanför landet och detta inte försvårar utredningen. I detta förhör kommer du att ha samma rättigheter som presenterades tidigare i detta faktablad.
Kan jag skickas tillbaka till mitt hemland?
Ja, men enbart under de villkor som anges i lagen om rättegångar i brottmål. Du måste be en advokat om råd.
Kommer jag att hållas kvar i häkte eller försättas på fri fot?
Du kan komma att hållas kvar i häkte. För mer information se första domstolsförhandlingen (3) och frihetsberövande eller frigivning (4).
Kan jag lämna landet under utredningen?
Om du inte hålls kvar i häkte kan du lämna landet, men du bör informera den utredande myndigheten. Om de anser att det finns en risk för att du avviker från utredningen kan du förbjudas att lämna landet.
Kommer man att be mig lämna fingeravtryck, DNA-prov (t.ex. hår, saliv) eller andra kroppsvätskor?
Du kan bli uppmanad att lämna sådana prov om de inte kan skaffas på annat sätt. Om du vägrar kan de tas med tvång med domstolens tillstånd. Om provtagningen kräver att man sticker i kroppen utförs detta av en läkare. Du har rätt att få information om förfarandet av utredningshandläggaren.
Förekommer kroppsvisitation?
Utredningshandläggaren kan beställa en kroppsvisitation för att samla in bevisning eller beslagta föremål som kan försvåra utredningen eller hjälpa dig att fly. Tillstånd till kroppsvisitationen bör ges genom ett domstolsbeslut eller genom att domstolen godkänner det i efterhand. Du har rätt att se både visitationsprotokollet och domstolsbeslutet.
Kan mitt hem, mina affärslokaler, min bil etc. genomsökas?
Se ovan.
Kan jag jag erkänna mig skyldig till alla eller vissa åtalspunkter före rättegången?
Du kan erkänna dig skyldig under det första förhöret när du har hört vad du anklagas för. Du kan läsa mer om erkännande och om dina rättigheter i detta sammanhang i informationen som ges ovan i detta faktablad.
Kan åtalspunkterna ändras före rättegången?
Om ny bevisning samlas in kan åtalspunkterna ändras. Du bör informeras omgående om eventuella nya åtalspunkter och förhöras i samband med detta.
Kan jag åtalas för ett brott som jag redan har åtalats för i en annan medlemsstat?
Ja, om inget annat anges i ett gällande internationellt avtal som Bulgarien har skrivit under.
Kommer man att begära information ur straffregistret?
Ja, vare sig du vill eller inte.
Anhållande (inklusive europeisk arresteringsorder) (2)
Vad kommer jag att få veta om vad som händer?
En polistjänsteman ger order om anhållande (polisens frihetsberövande). Du får inte kvarhållas i mer än 24 timmar. Skälen för frihetsberövandet anges i arresteringsordern. Du har rätt att känna till skälen, se ordern och skriva under den. Polismyndigheterna bör försätta dig på fri fot så snart det inte längre finns några skäl för frihetsberövandet.
Kommer jag att få en tolk om jag inte talar språket?
Om du inte talar språket, har du rätt att genast få veta skälen till anhållandet. Du får en tolk utan kostnad.
I vilket skede kommer jag att få tala med en advokat?
Du kan kontakta en advokat direkt vid anhållandet. För mer information se här
Kommer man att begära information från mig? Bör jag lämna information?
Du kan uppmanas att lämna information i samband med frihetsberövandet. Du kan men måste inte lämna informationen.
Vad händer om jag säger något som är till nackdel för min talan?
I detta skede godtas inte information från dig som bevisning. Därför kan den inte användas mot dig. Endast information som du lämnar under ett förhör som hålls när du känner till åtalspunkterna kan fungera som bevisning. För mer information se utredning (inkl. åtal och förhör) (1).
Kan jag kontakta en familjemedlem eller en vän?
Ja, det kan du. Polistjänstemannen måste omgående meddela den person du föreslår att du har anhållits.
Kan jag få träffa en läkare om jag behöver det?
Du har rätt att få läkarvård om du behöver det. Polisen ordnar en läkare åt dig.
Kan jag kontakta min ambassad om jag kommer från ett annat land?
Du kan kontakta ditt lands konsulat. Den myndighet som har frihetsberövat dig bör omedelbart läsa upp denna rättighet för dig.
Förekommer kroppsvisitation?
När du har anhållits genomförs en kroppsvisitation. Domstolen bör senare ge sitt tillstånd till att personliga föremål som hittats på dig kan användas som bevisning. Du har rätt att se visitationsprotokollet.
Kan jag överklaga?
Du kan ifrågasätta lagenligheten i polisens frihetsberövande genom att överklaga till domstolen. Domstolen kommer omgående att ta ställning till ditt överklagande.
Vad händer om jag anhålls med en europeisk arresteringsorder?
Om en medlemsstat utfärdar en europeisk arresteringsorder mot dig, kan du frihetsberövas i en annan medlemsstat och överlämnas till den utfärdande staten efter ett förhör med en domare. Du har rätt att få en advokat och en tolk under förhöret om du behöver det.
Första domstolsförhandlingen (3)
Var hålls den första domstolsförhandlingen?
När du har informerats om åtalspunkterna mot dig som ”tilltalad” kan åklagaren begära att du hålls kvar i häkte eller placeras i husarrest som en åtgärd för att förhindra att den tilltalade avviker från åtal. Dessa två åtgärder påförs av domstolen såsom åklagaren föreslagit. Eftersom en sådan åtgärd inte kan vidtas i din frånvaro bör du ställas inför domstolen som fattar beslut om åtgärden.
Vem gör vad?
Det är åklagarens uppgift att se till att du inställer dig i domstolen. Om du kvarhålls av polisen kan åklagaren förlänga frihetsberövandet till högst 72 timmar. Det enda syftet med detta frihetsberövande är att se till att du inställer dig i domstolen inom dessa 72 timmar. Domstolen förhör dig, undersöker den insamlade bevisningen och beslutar i enlighet med lagen om du ska frihetsberövas eller försättas på fri fot.
Vad kommer jag att få veta om vad som händer?
Du har rätt att informeras av åklagaren om varför du har frihetsberövats och när du kommer att ställas inför rätta.
Kommer jag att få en tolk om jag inte talar språket?
Om du inte talar språket kan du få en tolk utan kostnad under domstolsförhandlingen.
I vilket skede kommer jag att få tala med en advokat?
Du kan kontakta en advokat före den första domstolsförhandlingen. För val av advokat och rätten till kostnadsfri juridisk rådgivning, se här.
Kommer man att begära information från mig? Bör jag lämna information?
Domstolen ber dig att bekräfta dina personuppgifter. Du har rätt att förhöras av domstolen för att avgöra om du bör frihetsberövas eller försättas på fri fot. Din advokat ger dig råd om vad du ska säga.
Vad händer om jag säger något som är dåligt för mitt mål?
I detta skede godtas inte information från dig som bevisning. Därför kan det du säger inte användas till din nackdel.
Kommer jag att få information om den bevisning som finns mot mig?
Både du och din advokat har rätt att se bevisningen som ligger till grund för att åklagaren har begärt dig frihetsberövad. Du kommer att få tillräckligt mycket tid för att granska bevisningen före domstolsförhandlingen.
Kommer man att begära information ur straffregistret?
Domstolen kommer att begära utdrag ur straffregistret vare sig du vill eller inte.
Frihetsberövande eller frigivning (4)
Vad kommer jag att få veta om vad som händer?
När domstolen har undersökt det insamlade materialet och har förhört åklagaren, din advokat och dig själv, kommer du att informeras om domstolens beslut under samma domstolssammanträde.
Under den första domstolsförhandlingen kan domstolen:
Under denna förhandling kommer domstolen inte att besluta hur välgrundade åtalspunkterna mot dig är.
Kan jag kontakta en familjemedlem eller en vän?
Om domstolen begär att du hålls kvar i häkte, kommer din familj att kontaktas omgående.
Kan jag få träffa en läkare om jag behöver det?
Om du hålls kvar i häkte, har du rätt till läkarvård när du behöver det.
Kan jag kontakta min ambassad om jag kommer från ett annat land?
Om du har frihetsberövats, kommer domstolen att begära att Bulgariens utrikesdepartement kontaktas omgående, så att det kan kontakta ditt lands konsulat.
Kan jag överklaga?
Du kan överklaga domstolsbeslutet om frihetsberövandet eller frigivningen inom tre dagar från den dag då beslutet fattades. Appellationsdomstolen tar ställning till din överklagan inom sju dagar från den dag den får meddelandet om förstainstansbeslutet. Appellationsdomstolens beslut kan inte överklagas.
Åklagarsidans förberedelse av målet (5)
Vad är syftet med detta skede?
Detta skede kommer när utredningen har avslutats (för mer information om utredningen se här). Syftet är att åklagaren ska granska bevisningen och avgöra om antagandet om att ett brott har begåtts har styrkts bortom rimligt tvivel. Först därefter kan åtal väckas.
Vem har den ledande rollen?
Åklagaren. I detta skede avgör åklagaren om åtal ska väckas. Åklagaren kan också avbryta förundersökningen i lagstadgade fall. Då väcks inget åtal. Vidare kan åklagaren skjuta upp förfarandena före rättegången, om detta är tillåtet enligt lag, tills det inte längre finns några skäl för uppskov. Då återupptas förfarandena. Om åklagaren anser att den tilltalade på något sätt har undersökt bevisningen felaktigt, kan åklagaren lämna tillbaka målet till utredningshandläggaren för att få det korrigerat eller själv korrigera det.
Hur vet jag vad som händer?
Om åtalspunkterna mot dig har lämnats till domstolen, kommer domstolen att skicka dig en kopia av åtalet. Om åklagaren avskriver eller skjuter upp förfarandena, kommer åklagaren att skicka dig en kopia av beslutet.
Kan jag överklaga?
Du kan överklaga åklagarens beslut om att avskriva förfarandena till domstolen inom sju dagar från det att du har tagit emot kopian. Förstainstansdomstolen undersöker överklagandet inom sju dagar från den dag då det har lämnats in. Domstolens beslut kan överklagas till appellationsdomstolen som fattar ett slutgiltigt beslut. Du kan också överklaga åklagarens beslut om uppskov till domstolen. Då kan domstolens beslut inte överklagas.
Kommer jag att få mer information?
Om åklagaren finner fel i det sätt på vilket du har undersökt utredningsmaterialet och lämnar tillbaka målet till utredningshandläggaren för att korrigera felet eller korrigerar felet själv, har du rätt att informeras om dessa ytterligare handlingar.
Försvarets förberedelse av målet (6)
Vad är syftet med detta skede?
Syftet är att du och din advokat när utredningen har avslutats ska undersöka all bevisning som har samlats in under utredningen, inklusive material som är till din fördel. Då får du veta vilken bevisning som stöder åklagarens beslut att väcka åtal mot dig i domstolen. Detta hjälper dig och din advokat att organisera försvaret under rättegången.
Hur vet jag vad som händer?
När utredningen är avslutad kommer utredningshandläggaren på begäran av dig eller din advokat att underrätta er om plats, datum och tid då ni kan undersöka bevisningen innan han skickar det insamlade materialet till åklagaren. Du och din advokat har rätt att få tillräckligt mycket tid för detta.
Kommer jag att få en tolk om jag inte talar språket?
Om du inte talar språket bör du undersöka bevisningen tillsammans med en tolk. Du behöver inte betala för översättningen.
Kommer man att begära information från mig? Bör jag lämna information?
I detta skede kommer du inte att förhöras och du behöver inte lämna någon information om målet.
Vilken information får jag?
Du kan se all insamlad bevisning och läsa alla vittnesmål. Din advokat kommer att förklara innebörden av den insamlade bevisningen.
Vilka rättigheter har jag när jag har sett bevisningen?
Med hjälp av din advokat kan du begära ny bevisning och kommentera eller göra invändningar mot handlingar som har med utredningen att göra. Utredningshandläggaren registrerar dina önskemål, kommentarer och invändningar samtidigt som åklagaren beslutar om de är berättigade eller inte.
Vad händer om mina önskemål, kommentarer och invändningar är berättigade?
Åklagaren ger utredningshandläggaren i uppdrag att vidta ytterligare åtgärder kring utredningen. Du har rätt att bli informerad om sådana handlingar och ny bevisning (om sådant finns) enligt det förfarande som har beskrivits hittills.
Åtgärder för att förhindra att den tilltalade avviker från åtal (7)
Du kan bli föremål för tvångsåtgärder om man mot bakgrund av bevisningen rimligen kan anta att du har begått det brott du anklagas för. Syftet med åtgärderna är att förhindra dig från att hålla dig gömd, begå ett nytt brott eller hindra verkställandet av ett eventuellt straff.
Åtgärderna för att förhindra att den tilltalade avviker är följande:
- Underskrift – du tar på dig skyldigheten att inte lämna din bostadsort utan tillstånd från den behöriga myndigheten.
- Borgen – du betalar ett visst belopp i kontanter eller värdepapper. Om du håller dig gömd beslagtas beloppet och du påförs en strängare åtgärd.
- Husarrest – du förbjuds att lämna ditt hem utan tillstånd.
- Häktning – du hålls isolerad under tvång.
En person hålls häktad i polisens lokaler eller i fängelse.
Du har rätt att veta mot din underskrift om vilken åtgärd som används för att förhindra dig att avvika. Det är åklagaren som beslutar om underskrift och borgen. Husarrest och häktning beslutas av domstolen på begäran av åklagaren. Åtgärden bygger på åtalets tyngd, bevisningen och din personliga status. Mot bakgrund av dessa faktorer kan man besluta om att inte vidta sådana preventiva åtgärder.
Du kan inte påföras åtgärder för att förhindra att du avviker från åtalet i din frånvaro. Domstolen ska behandla en eventuell ansökan från dig om att ändra åtgärderna "häktning" och "husarrest" till mildare åtgärder.
Polisens anhållande och frihetsberövande görs på åklagarens begäran i upp till 72 timmar. Detta är förberedande åtgärder och är inte lagstadgade åtgärder för att förhindra att den tilltalade avviker från åtalet.
Förbud mot att lämna Bulgarien (8)
Om du åtalas för ett brott som kan bestraffas med fängelse i mer än fem år, kan åklagaren förbjuda dig att lämna Bulgarien utan tillstånd. Gränsstationerna informeras omgående om förbudet. Syftet med åtgärden är att förhindra dig att avvika från utredningen.
Du eller din advokat kan begära att åklagaren tillåter dig att lämna landet en gång under en tidsbegränsad period. Åklagaren svarar inom tre dagar från den dag då han tog emot din begäran. Om han avslår din begäran har du rätt att överklaga till domstolen. Domstolen behandlar omgående din begäran utan förhandling. Domstolen kan bekräfta åklagarens avslag eller tillåta dig att lämna landet under en viss period. Detta beslut kan inte överklagas.
På samma sätt kan du och din advokat begära att domstolen helt upphäver förbudet att lämna Bulgarien. Domstolen gör det om den beslutar att det inte finns någon risk för att du håller dig undangömd utomlands.
I ovanstående domstolsförfaranden kommer åtalspunkterna mot dig inte att övervägas.
Länkar
Lagen om rättegångar i brottmål
Lagen om inrikesministeriet
Lagen om utlämning och europeisk arresteringsorder
Förordningar om verkställighet av lagen om inrikesministeriet
Var och hur kommer rättegången att hållas?
I lagen om rättegångar i brottmål definieras om den förstainstansdomstol som ska pröva ditt mål kommer att vara en distriktsdomstol eller en regional domstol. Mer information om domstolar hittar du på webbplatsen för högsta rättsliga rådet.
I princip är rättegången offentlig. Men det är möjligt att hela rättegången eller enskilda förhandlingar hålls bakom stängda dörrar. Detta görs för att skydda statshemligheter, offentlig moral eller ett skyddat vittnes identitet.
Beroende på åtalspunkternas tyngd kommer målet att avgöras av en domare eller en panel bestående av en domare och två juryledamöter. De flesta allvarliga brottmål handläggs av en panel med två domare och tre juryledamöter. Domaren och juryledamöterna har likvärdiga röster i förfarandet.
Kan åtalspunkterna ändras under rättegången?
Det är möjligt om det under rättegången kommer fram dittills okända uppgifter som ger stöd åt åtalspunkterna. Men nya åtalspunkter kan endast tas upp om:
- det krävs betydande korrigeringar med avseende på de sakförhållanden som beskrivs i de ursprungliga åtalspunkterna,
- de nya åtalspunkterna, oavsett behov av korrigeringar, gäller allvarligare brott.
Om det finns en ny åtalspunkt kan du begära att få förbereda den innan rättegången inleds.
Om du förklarar dig skyldig till någon av åtalspunkterna kan du få ett mildare straff. Men domstolen kan inte avgöra målet enbart mot bakgrund av ditt erkännande.
Vilka är mina rättigheter under rättegången?
Om du anklagas för ett brott som kan leda till mer än fem års fängelse, måste du vara närvarande under rättegången. Om du kommer från ett annat land och har obligatorisk närvaro, kan rättegången endast hållas utan dig enligt de villkor som anges här. I sådana fall kan du tilldelas en jourhavande advokat enligt det förfarande som beskrivs här
I princip är det inte tillåtet att delta i en rättegång över videolänk. Om domstolen anser att det inte är till men för prövningen, kan den förhöra dig över videolänk förutsatt att du befinner dig utanför landet. Obligatoriskt deltagande innebär att du är fysiskt närvarande under hela rättegången. Om det inte råder obligatorisk närvaro, har du rätt att vara närvarande. Om du inte talar språket, kan du få en tolk utan kostnad.
I lagen om rättegångar i brottmål anges när du måste ha en försvarsadvokat. För val av advokat och rätten till kostnadsfri rättshjälp, se här. Du kan byta advokat. Om du har frihetsberövats har du rätt att träffa och tala med din advokat i enrum. Du kan få hjälp av en tolk om du inte talar språket.
Du får, men behöver inte, uttala dig under rättegången. Även om du säger något som inte är sant kommer det inte att få negativa följder för dig. Men du bör bekräfta dina personuppgifter.
Vilka rättigheter har jag i förhållande till bevisningen mot mig?
Du kan bestrida den bevisning som har tagits fram mot dig. Du kan hävda att det inte är tillåtet, eftersom det inte har samlats in på laglig väg eller att det inte stöder åtalspunkterna även om det är tillåtet. Normalt sätt bestrids bevisningen mot slutet av rättegången när advokaten presenterar försvarets argument. Tillåtlighet för bevisning kan även bestridas under rättegången.
Du har rätt att begära bevisning till din fördel som är tillåtligt enligt lag. Du kan begära att försvarets vittnen förhörs. Du kan begära att bevisning tas fram när som helst under rättegången. Bevisning som har tagits fram av en privatdetektiv är tillåtlig om den har samlats in på laglig väg. Din advokat kan bedöma dess värde.
Du och din advokat kan ställa frågor till åklagarsidans vittnen i deras närvaro. Förfarandet med att förhöra skyddade vittnen är mer specifikt. Du kan bestrida det som vittnen har sagt mot dig. Normalt sett görs det mot slutet av rättegången när advokaten presenterar försvarets argument.
Vilken information ur straffregistret beaktas?
Domstolen samlar in information om dina tidigare fällande domar för brott oavsett om du samtycker till detta eller inte. Om du förklaras skyldig och har tidigare fällande domar kan detta leda till ett strängare straff. Informationen ska vara aktuell vid rättegångens slut. Tidigare fällande domar i en annan medlemsstat beaktas om de tidigare har erkänts av en bulgarisk domstol.
Vad händer vid slutet av rättegången?
Om domstolen fastställer att åtalspunkterna har bevisats bortom rimligt tvivel, kommer domstolen att förklara dig skyldig och straffa dig enligt lag. I annat fall frikänner domstolen dig.
Möjliga straff:
- Livstids fängelse – med eller utan rätt till alternativ påföljd: ådöms de grövsta brotten. Livstids fängelse utan rätt till alternativ påföljd får inte ersättas av tidsbegränsat fängelsestraff. Tidsbegränsat fängelsestraff – maximalt 20 år eller i undantagsfall upp till 30 år. Straffet avtjänas i fängelse.
- Tidsbegränsad skyddstillsyn – inkluderar åtgärder för kontroll och inflytande utan att du berövas din frihet. Samhällstjänst kan vara en sådan åtgärd.
- Beslag – din egendom eller delar av den tas från dig under tvång.
- Böter – du måste betala en viss summa pengar.
- Berövande under en tidsbestämd period av rätten att ha en viss tjänst eller att utöva ett visst yrke, rätten till utmärkelser eller militära titlar.
- Offentlig kritik – din dom offentliggörs på ett lämpligt sätt.
Vilken funktion har brottsoffret under rättegången?
Som privat åklagare kommer brottsoffret att vidmakthålla de åtalspunkter som den allmänna åklagaren har lagt fram och begära att du får en fällande dom. Som civil målsägare vill brottsoffret att du döms att betala för de skador som brottet har givit upphov till. Brottsoffret lämnar in ett yrkande i början av rättegången och har dessa funktioner om domstolen beslutar detta.
Förhöra ett skyddat vittne
Att vittna kan innebära en fara för vittnets liv eller hälsa eller för hans eller hennes familj eller vänner. Om domstolen är övertygad om att det föreligger verklig fara, vidtar man åtgärder – på vittnets begäran eller med vittnets samtycke – om att omgående skydda hans eller hennes säkerhet. Att inte avslöja ett hotat vittnes identitet kan vara en sådan åtgärd.
Om ett skyddat vittne med en skyddad identitet ska vittna, kommer domstolen att förhöra honom eller henne när rättegångsparterna inte är närvarande. Lagen kräver att domstolen vidtar alla tänkbara försiktighetsåtgärder för att inte avslöja vittnets identitet. Efter förhöret kommer domstolen omgående att ge dig och din advokat kopior av det osignerade vittnesmålet. Du och din advokat kan ställa skriftliga frågor till vittnet.
Länkar
https://www.lex.bg/bg/laws/ldoc/2135512224Lagen om rättegångar i brottmål
https://www.lex.bg/bg/laws/ldoc/1589654529Strafflagen
https://www.lex.bg/bg/laws/ldoc/2135560660Lagen om domstolsväsendet
http://www.vss.justice.bg/bg/vlast/1.htmHögsta rättsliga rådet
Kan jag överklaga?
När domstolen har befunnit dig skyldig eller har frikänt dig meddelas ett avgörande i saken som du får ta del av vid rättegångens slut. I lagen om rättegångar i brottmål anges när domstolen kan avskriva ett brottmål utan att meddela dom. Domstolen fattar därefter beslut om påföljd. Du kan överklaga både avgörandet i sak och i beslut om påföljden.
Överklagandet måste vara skriftligt och underskrivet av dig. Det lämnas in till förstainstansdomstolen som vidarebefordrar det till appellationsdomstolen. Om första instans är en distriktsdomstol, kommer appellationsdomstolen att vara en regional domstol. Domar och avgöranden i en regional domstol överklagas till en appellationsdomstol. Läs mer om domstolar på webbplatsen för högsta rättsliga rådet. Domar ska överklagas inom 15 dagar från det datum då de meddelades. Avgöranden ska överklagas inom 7 dagar från det datum då de meddelades.
I överklagandet kan du framföra klagomål över domstolens slutsatser när det gäller fakta som domstolen ansåg var bevisade och tillämpning av relevanta lagar samt synpunkter om felaktig påföljd. Appellationsdomstolen avgör om hela domen är korrekt eller inte oavsett hur många och vilka klagomål som lämnas in.
Vad händer om jag överklagar?
När förstainstansdomstolen har tagit emot ditt överklagande skickar den kopior till åklagaren och till de andra parterna i rättegången. Samma domstol överlämnar målet med överklagandet tillsammans med skälen för domen till appellationsdomstolen. Om domstolen har begärt att du ska hållas häktad som en åtgärd för att förhindra att du avviker kommer överklagandet inte att innebära att du automatiskt försätts på fri fot. Men du kan begära att appellationsdomstolen ändrar denna åtgärd till en mildare. Domstolen kommer att avgöra ditt överklagande vid en separat förhandling.
Det finns ingen tidsfrist för appellationsdomstolen att fastställa ett datum för förhandlingen. Det beror på när skälen för domen kan förberedas och appellationsdomstolens arbetsbörda.
Du kan ta fram ny bevisning för appellationsdomstolen, eftersom denna domstol kan finna nya fakta. Här gäller samma bevisregler som vid rättegången i förstainstansdomstolen.
Vad händer när målet prövas på nytt?
Du får, men behöver inte, vara närvarande under förhandlingen. Du och din advokat kan göra en muntlig utsaga kring orsakerna till överklagandet. De andra parter som är närvarande kan framföra sina åsikter om överklagandet.
Appellationsdomstolen kan:
- besluta att upphäva domen och återförvisa målet till åklagaren eller förstainstansdomstolen för ny prövning,
- besluta att upphäva förstainstansdomstolens dom och utfärda en ny dom,
- besluta att ändra domen till ett mildare straff,
- besluta att upphäva domen och avskriva det straffrättsliga förfarandet,
- skjuta upp det straffrättsliga förfarandet i de fall som anges i lagen om rättegångar i brottmål,
- besluta att bekräfta förstainstansdomstolens dom.
Vad händer om överklagandet lyckas/misslyckas?
Om du inte är nöjd med appellationsdomstolens dom eller avgörande, kan du överklaga till högsta kassationsdomstolen. Om appellationsdomstolen är en regional domstol, kan du endast lämna in ett överklagande till högsta kassationsdomstolen om den regionala domstolen har utfärdat en ny dom.
Högsta kassationsdomstolen tar inte fram nya uppgifter och tillåter därför inte ny bevisning. Denna domstol kan endast avgöra om lagarna har tillämpats korrekt och om det påförda straffet är rättvist. Högsta kassationsdomstolen prövar endast de klagomål som presenteras i överklagandet.
Du har endast rätt till ersättning om din fällande dom upphävs och en appellationsdomstol utfärdar en ny frikännande dom. Mer information hittar du i den särskilda lagen om ersättning här. Om domen kvarstår trots överklagandet kommer den även om domen är mildare att visas i straffregistret. En frikännande dom registreras inte.
När du har utnyttjat alla möjligheter att överklaga till en appellationsdomstol och till högsta kassationsdomstolen, går det inte att överklaga mer. Domen vinner laga kraft, om du inte har överklagat eller om du har överklagat den efter att tidsfristen har löpt ut eller efter att högsta kassationsdomstolen har meddelat sitt avgörande.
Jag kommer från en annan medlemsstat. Kan jag skickas tillbaka dit efter rättegången?
Du kan skickas tillbaka. I vissa fall kan du skickas tillbaka mot ditt samtycke. Förflyttningen görs inte automatiskt när din dom har verkställts. Ett förfarande som beskrivs i detalj i lagen om rättegångar i brottmål måste äga rum. Du kommer att behöva juridisk rådgivning.
Kan jag prövas på nytt för samma brott om jag får en fällande dom?
Lagen tillåter inte att du prövas för ett brott som du redan har dömts för. Förbudet gäller också om du har dömts i en annan medlemsstat.
Information om åtalspunkterna/den fällande domen
Information om åtalspunkterna mot dig förvaras i polisregistret. Om du frikänns, kan du begära att polisen raderar denna information.
Information om den fällande domen införs i straffregistret. Straffregistret handläggs av distriktsdomstolarna. Om du inte är född i Bulgarien, förvaras ditt straffregister hos justitieministeriet.
Straffregistret raderas inte förrän du är 100 år, och då mikrofilmas det innan det förstörs. Du behöver inte ge ditt samtycke till lagring av straffregistret. Du har inte rätt att göra invändningar mot förvaring av denna information heller.
Länkar
Lagen om rättegångar i brottmål
Lagen om statens och kommunernas ersättningsansvar (gentemot medborgare)
Förordning nr 8 av den 26 februari 2008 om uppgifter för och organisering av arbetet för ämbetsverk som för register över brottmålsdomar
