Faktabladet har tagits fram i samarbete med rådet för notarier i EU (CNUE).
1 Hur upprättas ett förordnande om kvarlåtenskap (testamente, gemensamt testamente, arvsavtal)?
Α. Frivillig arvsöverlåtelse kan endast ske genom ett testamente (artiklarna 1710 och 1712 i civillagen).
De olika formerna av testamenten är följande:
a) Ordinära testamenten:
- Holografiskt testamente: Ett holografiskt testamente är en av testatorn egenhändigt skriven (icke maskinskriven), daterad och undertecknad handling (artiklarna 1721–1723 i civillagen). Det är inte tvunget att lämna in ett sådant testamente till någon myndighet. Efter testatorns bortgång är den som har ett holografiskt testamente i sin ägo, efter att denne har informerats om bortgången, skyldig att utan dröjsmål överlämna det till fredsdomaren för kungörelse, antingen där den avlidne senast hade sin hemvist eller på den senaste bosättningsorten, eller på den egna bosättningsorten eller till en annan grekisk konsulär myndighet, om innehavaren av detta testamente har sin hemvist i utlandet (artiklarna 1774–1775 i civillagen).
- Hemligt testamente: Ett hemligt testamente skrivs av testatorn och läggs i ett förseglat brev hos en notarie inför tre vittnen eller två notarier och ett vittne. Efter testatorns bortgång är notarien skyldig att utan dröjsmål personligen överlämna originalet av testamentet till fredsdomaren i den region där denne är etablerad (artiklarna 1738–1748 och 1769 i civillagen).
- Testamente som registreras och upprättas av juridiskt utbildad tjänsteman i närvaro av vittnen: Ett testamente som registreras och upprättas av en juridiskt utbildad tjänsteman dikteras för en notarie inför tre vittnen eller för två notarier inför ett vittne. En notariell handling som innefattar testamentet upprättas och bevaras av notarien. Notarien ska, efter att ha informerats om testatorns bortgång, utan dröjsmål skicka en kopia av handlingen till fredsdomaren i den region där notarien är etablerad (artiklarna 1724–1737 och 1769 i civillagen).
b) Nödtestamenten:
Vid exceptionella omständigheter kan ett testamente skrivas ombord på ett fartyg (artiklarna 1749–1752 i civillagen), av militärer i fält (artiklarna 1753–1756 i civillagen) eller av personer som omfattas av undantag (artikel 1757 i civillagen). Ett nödtestamente överlämnas utan dröjsmål till närmsta grekiska konsulära myndighet eller till en notarie i Grekland och delges den behöriga överordnade förvaltningsmyndigheten (artiklarna 1761–1762 i civillagen). Ett nödtestamente blir automatiskt ogiltigt tre månader efter det att de exceptionella omständigheterna har upphört, om testatorn fortfarande är vid liv (artiklarna 1758–1760 i civillagen).
Samtliga testamenten är likvärdiga och det senaste testamentet upphäver de föregående om testatorn återkallar ett tidigare testamente eller när det senaste testamentet innehåller motstridiga eller skiljaktiga förordnanden om kvarlåtenskap. I det senare fallet upphäver det senare testamentet endast den del av det föregående testamentet som det strider mot (artiklarna 1763–1768 i civillagen).
I samtliga fall ska testatorn vara behörig och handla utifrån sin fria och obehindrade vilja. Testatorn ska dessutom uppfylla de särskilda formaliteter som föreskrivs enligt lag för giltigt upprättande med avseende på alla typer av testamenten.
B. Som ett alternativ kan ett gåvoavtal slutas till följd av dödsfall (artiklarna 2032–2035 i civillagen). I detta fall betraktas emellertid inte gåvomottagaren som gåvogivarens arvtagare och universalsuccessor.
C. Inbördes testamenten är förbjudet enligt lag (det vill säga upprättande av ett testamente av flera personer i en och samma handling) (artikel 1717 i civillagen).
D. Arvsavtal är också förbjudna (artikel 368 i civillagen).
2 Bör förordnandet registreras och i så fall hur?
Α. Det är inte tvunget att lämna ett holografiskt testamente till någon myndighet. Av säkerhetsskäl kan en testator emellertid låta bevara det hos en notarie (artikel 1722 i civillagen).
B. Ett hemligt testamente och ett testamente som registrerats och upprättats av juridiskt utbildad tjänsteman ska lämnas till en notarie och är föremål för en notariell handling (artiklarna 1743 och 1732 i civillagen).
C. Nödtestamenten ska utan undantag delges och överlämnas utan dröjsmål till den närmsta grekiska konsulära myndigheten eller till en notarie i Grekland (artiklarna 1761–1762 i civillagen).
D. Efter testatorns bortgång är den notarie som ett testamente har lämnats till skyldig att, om det handlar om ett testamente som registrerats och upprättats av en juridiskt utbildad tjänsteman, skicka en kopia av testamentet till fredsdomaren. Om det handlar om ett hemligt testamente eller ett nödtestamente är notarien skyldig att personligen överlämna det till fredsdomaren i den region där denne är etablerad för dess kungörelse (artiklarna 1769–1780 i civillagen och artiklarna 807–811 i lagen om civilrättsliga förfaranden). Den som har ett holografiskt testamente i sin ägo är, efter att ha informerats om testatorns bortgång, skyldig att utan dröjsmål överlämna det till fredsdomaren för kungörelse, antingen där den avlidne senast hade sin hemvist eller på den senaste bosättningsorten, eller på den egna bosättningsorten (artiklarna 1774–1775 i civillagen och artiklarna 807–811 i lagen om civilrättsliga förfaranden). En innehavare av ett testamente som har sin hemvist i utlandet kan överlämna det till andra grekiska konsulära myndigheter.
Ε. Den som hittar eller i sin ägo har ett holografiskt testamente och inte genast överlämnar det till en behörig myndighet kan beläggas med civil- och straffrättsliga sanktioner. Om det rör sig om arvtagaren förklaras denne olämplig att ärva (artiklarna 914, 902, 903 och 1860 i civillagen, artikel 811 i lagen om civilrättsliga förfaranden och artiklarna 222 och 242 i strafflagen).
3 Finns det restriktioner vad gäller rätten att fritt förordna om sin kvarlåtenskap (t.ex. laglott)?
Α. Den avlidnes bröstarvingar och föräldrar, såväl som efterlevande make eller en efterlevande som den avlidne har ingått ett registrerat partnerskap med, som skulle ha kallats i egenskap av intestatarvingar, har rätt till laglotten (artikel 1825 i civillagen och artikel 11 i lag 3719/2008).
B. Laglotten motsvarar hälften av arvslotten. En person som enligt lag har rätt till denna andel deltar i egenskap av laglottsberättigad arvtagare (artikel 1825 i civillagen).
C. Beräkningen av laglotten är komplex. I princip tas de avräkningsbara förmåner som arvtagaren redan har mottagit från den avlidne med i beräkningen och kvarlåtenskapens totala värde (det antagna boet) uppskattas (artiklarna 1830–1834 i civillagen).
D. Ett testamentariskt förordnande som begränsar en arvtagares laglott anses inte ha skrivits (artikel 1829 i civillagen). Genom att instämma till domstol för nedsättning kan arvtagaren begära återkallande av en gåva som lämnats av den avlidne under dennes livstid då den befintliga kvarlåtenskapen vid testatorns bortgång inte räcker för att täcka laglotten. Preskriptionstiden för detta förfarande är två år efter dödsfallet (artiklarna 1835–1838 i civillagen).
Ε. Arvtagaren erhåller inte laglotten om denne har gjorts arvlös av den avlidne (1839–1845) eller om denne har förklarats olämplig att ärva (artiklarna 1860–1864). Arvtagaren kan avsäga sig arvet (artiklarna 1847–1859 i civillagen) eller avstå från att utöva sin laglottsrätt (artikel 1826 i civillagen).
4 Vem ärver, och hur mycket, om det inte finns något förordnande om kvarlåtenskap?
Det finns sex intestatarvsklasser. En person i en arvsklass utesluts från att ärva om det finns en annan person i en högre arvsklass (artikel 1819 i civillagen):
Α. Första arvsklassen för intestatarv omfattar den avlidnes bröstarvingar. Arvsordningen fastställs efter släktgren. Den närmsta bröstarvingen utesluter den mest avlägsna bröstarvingen i samma släktgren. Barnen har rätt till lika arvslott (artikel 1813 i civillagen).
Första arvsklassen omfattar efterlevande make som erhåller en fjärdedel av kvarlåtenskapen (artikel 1820 i civillagen).
Första arvsklassen omfattar även en efterlevande som den avlidne har ingått ett registrerat partnerskap med och denne erhåller en sjättedel av kvarlåtenskapen (artikel 11 i lag 3719/2008).
B. Andra arvsklassen för intestatarv utgörs av den avlidnes föräldrar, syskon, såväl som avkomlingar till syskon som har gått bort före den avlidne eller som har avsagt sig arvet eller som har förklarats olämpliga att ärva. Föräldrar och syskon har rätt till lika arvslott, medan avkomlingar till syskon som har gått bort före den avlidne eller som har avsagt sig arvet eller som har förklarats olämpliga att ärva ärver efter släktgren (artikel 1814 i civillagen).
Halvsyskon med samma far eller samma mor erhåller hälften av den lott som tillfaller helsyskonen, om de konkurrerar med föräldrar eller helsyskon eller med avkomlingar till helsyskon. Avkomlingar till halvsyskon med samma far eller samma mor som har gått bort före den avlidne eller som har avsagt sig arvet eller som har förklarats olämpliga att ärva erhåller även hälften av denna lott (artikel 1815 i civillagen).
Andra arvsklassen omfattar även efterlevande make som erhåller hälften av kvarlåtenskapen (artikel 1820 i civillagen).
Andra arvsklassen omfattar också en efterlevande som den avlidne har ingått ett registrerat partnerskap med och denne erhåller en tredjedel av kvarlåtenskapen (artikel 11 i lag 3719/2008).
C. Tredje arvsklassen för intestatarv omfattar den avlidnes far- och morföräldrar och avkomlingarna bland deras bröstarvingar.
Om far- och morföräldrarna på båda sidorna vid tidpunkten för bortgången är i livet och inte har avsagt sig arvet eller förklarats olämpliga att ärva kommer de att stå som ensamma arvtagare till lika stora arvslotter.
Om en far- eller morförälder på faderns eller moderns sida vid tidpunkten för arvlåtarens bortgång har avlidit eller avsagt sig arvet eller förklarats olämplig att ärva kommer avkomlingarna till den avlidne att ersätta den som har avlidit eller avsagt sig arvet eller förklarats olämplig att ärva. Om det inte finns några avkomlingar eller om de har avsagt sig arvet eller förklarats olämpliga att ärva kommer lotten från en far- eller morförälder som har avlidit eller avsagt sig arvet eller förklarats olämplig att ärva att tillfalla den andra far- eller morföräldern på samma sida och, om den andra far- eller morföräldern också är död eller har avsagt sig arvet eller förklarats olämplig att ärva, kommer den att tillfalla dennes avkomlingar.
Om far- och morföräldrarna på faderns eller moderns sida vid tidpunkten för arvlåtarens bortgång har avlidit eller avsagt sig arvet eller förklarats olämpliga att ärva och inte efterlämnat några avkomlingar, eller om de senare har avsagt sig arvet eller har förklarats olämpliga att ärva, kommer far- eller morföräldern på den andra sidan eller deras avkomlingar att stå som ensamma arvtagare.
Barnen har rätt till lika arvslott och utesluter barnbarn i samma släktgren. Barnbarn ärver efter släktgren (artikel 1816 i civillagen).
Tredje arvsklassen omfattar också efterlevande make som erhåller hälften av kvarlåtenskapen (artikel 1820 i civillagen).
Tredje arvsklassen omfattar även en efterlevande som den avlidne har ingått ett registrerat partnerskap med och denne erhåller en tredjedel av kvarlåtenskapen (artikel 11 i lag 3719/2008).
D. Fjärde arvsklassen för intestatarv omfattar den avlidnes far- eller morföräldrars föräldrar som har rätt till lika arvslott oavsett släktgren (artikel 1817 i civillagen).
Fjärde arvsklassen omfattar också efterlevande make som erhåller hälften av kvarlåtenskapen (artikel 1820 i civillagen).
Fjärde arvsklassen omfattar även en efterlevande som den avlidne har ingått ett registrerat partnerskap med och denne erhåller en tredjedel av kvarlåtenskapen (artikel 11 i lag 3719/2008).
Ε. Femte arvsklassen för intestatarv omfattar efterlevande make eller en efterlevande som den avlidne har ingått ett registrerat partnerskap med, som erhåller hela kvarlåtenskapen (artikel 1821 i civillagen och artikel 11 i lag 3719/2008).
En frånskild make och en efterlevande som den avlidne har ingått ett registrerat partnerskap med vilket upplösts under den avlidnes livstid inkluderas inte i intestatarvet.
En efterlevande make som den avlidne, med giltiga skäl, har lämnat in en skilsmässoansökan mot utesluts från intestatarvet (artikel 1822 i civillagen).
F. Sjätte arvsklassen för intestatarv omfattar den grekiska staten som får tillträde till hela kvarlåtenskapen utan ansvar för boets skulder utöver tillgångarna (artikel 1824 i civillagen och artikel 118 i lagen om införande av civillagen).
5 Vilken typ av myndighet är behörig när det gäller
5.1 arvsrättsliga frågor?
Den domstol som har allmän behörighet i samband med arv är fredsdomstolen (Ειρηνοδικείο) i den region där den avlidne vid tidpunkten för sin bortgång hade sin hemvist eller, i tillämpliga fall, på bosättningsorten. Om den avlidne inte hade någon bostad är det fredsdomstolen i statens huvudstad som har behörighet (artiklarna 30 och 810 i lagen om civilrättsliga förfaranden).
Notarier och grekiska konsulära myndigheter är också behöriga att skriva och bevara testamenten.
Slutligen är de grekiska skattemyndigheterna behöriga i fråga om självdeklaration och beskattning avseende arvsskatt.
5.2 att ta emot en förklaring om avstående från eller accept av arv?
5.3 att ta emot en förklaring om avstående från eller accept av legat?
5.4 att ta emot en förklaring om avstående från eller accept av laglott?
Med avseende på punkt 5 b–d: Följande förklaringar lämnas till arvsdomstolens kansli:
- Förklaring om avsägelse av arv eller en testamentarisk gåva från en arvtagare (genom testamente, utan testamente eller obligatorisk arvtagare). Avsägelsen ska framföras inom en preskriptionstid på fyra månader från och med den tidpunkt då den berörda parten informerades om inledningen av arvsförfarandet och anledningen till denna inledning. Om den avlidne eller arvtagaren hade sin hemvist i utlandet är tidsfristen för avsägelse ett år (artikel 812 i lagen om civilrättsliga förfaranden och artiklarna 1847–1859 i civillagen).
- Förklaring om tillträde till arv utan ansvar för boets skulder utöver tillgångarna (artikel 812 i lagen om civilrättsliga förfaranden och artiklarna 1902–1912 i civillagen).
- Förklaring om antagande av eller avstående från befattningen som testamentsexekutor eller frånträdande av detta ansvar (artikel 812 i lagen om civilrättsliga förfaranden och artiklarna 2017–2031 i civillagen).
- Förklaring om samtycke till utnämningen av en förvaltare för arvsfall utan kända arvtagare eller frånträdande av detta ansvar (artikel 812 i lagen om civilrättsliga förfaranden och artiklarna 1865–1870 i civillagen).
6 Ge en kort beskrivning att förfarandet för att göra upp arvsfrågan enligt nationell lag, inklusive avveckling av egendom och fördelningen av tillgångar (detta omfattar information om huruvida arvsförfarandet inleds av en domstol, annan behörig domstol eller på eget initiativ).
A. Innan den angivna tiden löper ut för arvsavsägelse (denna tidsfrist är fyra månader eller ett år om den avlidne eller arvtagaren hade sin hemvist i utlandet vid tidpunkten för inledningen av arvsförfarandet – artikel 1847 i civillagen) kan arvtagaren lämna en förklaring till den behöriga domstolens kansli (i artikel 810 i civillagen fastställs arvsdomstolen) om tillträde till arv utan ansvar för boets skulder utöver tillgångarna. I detta fall kommer en arvtagare som tillträder arv utan ansvar för boets skulder utöver tillgångarna att bli ansvarig för de skulder i dödsboet som inte överstiger tillgångarna (artiklarna 1902 och 1904 i civillagen).
En arvtagare som tillträder arv utan ansvar för boets skulder utöver tillgångarna är skyldig att upprätta en bouppteckning i dödsboet inom fyra månader. Dödsboet utgör ett kapital som är klart avgränsat från arvtagarens privata tillgångar. En arvtagare som tillträder arv utan ansvar för boets skulder utöver tillgångarna ska först och främst ersätta fordringsägarna i dödsboet och därpå testamentstagarna. För att avyttra dödsboets tillgångar ska denne ansöka om tillstånd vid arvsdomstolen (artiklarna 1902–1912 i civillagen och artiklarna 812, 838–841 i lagen om civilrättsliga förfaranden).
B. Fordringsägarna i dödsboet eller arvtagarna kan vända sig till den behöriga domstolen och ansöka om tvångslikvidation av dödsboet (artikel 1913 i civillagen). Domstolen ska besluta om likvidation av dödsboet då en ansökan om detta lämnas av en arvtagare som tillträder arv utan ansvar för boets skulder utöver tillgångarna och som i detta fall efterskänker dödsboets tillgångar till fordringsägarna för att göra sig fri från alla skulder (artikel 1909 i civillagen).
Domstolen utser en likvidator för likvidationen som ska uppmana fordringsägarna att anmäla sina fordringar. Fordringsägarna ersätts före testamentstagarna (artiklarna 1913–1922 i civillagen).
C. Om arvtagaren är okänd (arvsfall utan kända arvtagare) utser den behöriga domstolen en förvaltare som ansvarar för förvaltningen av dödsboet och för ersättningen av fordringsägarna till dess att arvtagaren återfunnits (artiklarna 1865–1870 i civillagen).
D. Om testatorn redan har försatts i konkurs fortsätter konkursförfarandet utifrån dödsboet.
7 Hur och när blir någon arvtagare eller testamentstagare?
Α. Kvarlåtenskapen tillfaller enligt lag arvtagaren vid testatorns bortgång. Följaktligen erfordras i princip ingen handling om tillträde till arv ( 1846 i civillagen).
B. När en arvtagare genom sitt uppträdande indikerar sin avsikt att ärva (genom att blanda sig in i frågor om arvet) anses denne underförstått ha tillträtt arvet (artikel 1849 i civillagen).
C. Då arvtagaren inte har utövat sin rätt att avsäga sig arvet inom preskriptionstiden (på fyra månader eller ett år om den avlidne eller arvtagaren hade sin hemvist i utlandet vid tidpunkten för inledningen av arvsförfarandet – artikel 1847 i civillagen) anses denne fiktivt ha tillträtt arvet (artikel 1850 i civillagen).
D. Det föreskrivs ett undantag till principen om förvärvandet enligt lag av kvarlåtenskapen då föremålet för denna avser äganderätt eller nyttjanderätt till fast egendom. I detta fall ska det göras en ny transkription av handlingen om tillträde av arv eller arvsintyget vid ett inteckningskontor eller i ett fastighetsregister och arvtagaren ska förvärva nyttjanderätten med retroaktiv verkan från och med datumet för testatorns bortgång (artiklarna 1846, 1193, 1195 och 1198 i civillagen).
8 Är arvtagarna ansvariga för den avlidnes skulder och om ja, under vilka villkor?
Α. Arvtagaren, i egenskap av universalsuccessor till den avlidne, är med sina personliga tillgångar ansvarig för skulderna i dödsboet, i motsats till testamentstagarna som är särskilda arvtagare (artikel 1901 i civillagen).
B. Innan den angivna tiden löper ut för arvsavsägelse (denna tidsfrist är fyra månader eller ett år om den avlidne eller arvtagaren hade sin hemvist i utlandet vid tidpunkten för inledningen av arvsförfarandet – artikel 1847 i civillagen) kan arvtagaren lämna en förklaring till den behöriga domstolens kansli om tillträde till arv utan ansvar för boets skulder utöver tillgångarna. I detta fall kommer arvtagaren att bli ansvarig för de skulder i dödsboet som inte överstiger tillgångarna (artiklarna 1902 och 1904 i civillagen).
C. En arvtagare som tillträder arv utan ansvar för boets skulder utöver tillgångarna är skyldig att upprätta en bouppteckning i dödsboet inom fyra månader. Dödsboet utgör ett kapital som är klart avgränsat från arvtagarens privata tillgångar. En arvtagare som tillträder arv utan ansvar för boets skulder utöver tillgångarna ska först och främst ersätta fordringsägarna i dödsboet och därpå testamentstagarna. För att avyttra dödsboets tillgångar ska denne ansöka om tillstånd vid arvsdomstolen (artiklarna 1902–1912 i civillagen och artiklarna 812, 838–841 i lagen om civilrättsliga förfaranden).
D. Vid tiden för bouppteckningen kan fordringsägarna i dödsboet vända sig till arvsdomstolen och ansöka om tvångslikvidation av dödsboet (artikel 1913 i civillagen). Domstolen ska besluta om likvidation av dödsboet då en ansökan om detta lämnas av en arvtagare som tillträder arv utan ansvar för boets skulder utöver tillgångarna och som i detta fall efterskänker dödsboets tillgångar till fordringsägarna för att göra sig fri från alla skulder (artikel 1909 i civillagen).
9 Vilka handlingar och/eller vilken information krävs vanligtvis för registrering av fast egendom?
För inregistrering av fast egendom som erhållits genom arv krävs en officiell handling (i allmänhet en notariell handling om tillträde till arv eller ett arvsintyg) som lämnats till den behöriga myndigheten (inteckningskontor eller fastighetsregister) på den plats där egendomen finns.
Mer ingående information finns på http://www.ktimatologio.gr/
9.1 Är det obligatoriskt, eller obligatoriskt på begäran, att utse en boutredningsman? Om det är obligatoriskt eller obligatoriskt på begäran, vilka steg ska i så fall vidtas?
Enligt den grekiska successionsrätten förvärvar arvtagaren arvet direkt efter testatorns bortgång, utan att en företrädare eller en förvaltare ingriper (artiklarna 983 och 1846 i civillagen).
9.2 Vem är behörig att verkställa förordnande om den avlidnes kvarlåtenskap och/eller har rätt att ha hand om boutredningen?
Det är arvtagaren själv som förvaltar kvarlåtenskapen. Om det finns flera arvtagare sker förvaltningen gemensamt fram till fördelningen (artiklarna 1884–1894 i civillagen).
Testatorn, genom sitt testamente, eller arvtagarna, i samförstånd eller genom en ansökan skickad till domstolen, kan utse en testamentsexekutor som ansvarar för förvaltningen och fördelningen av kvarlåtenskapen (artiklarna 2017–2031 i civillagen).
Om arvtagaren är okänd (arvsfall utan kända arvtagare) utser arvsdomstolen en förvaltare som ansvarar för förvaltningen av dödsboet tills dess att arvtagaren återfunnits (artiklarna 1865–1870 i civillagen).
9.3 Vilka befogenheter har en boutredningsman?
En arvtagare som tillträder arv utan ansvar för boets skulder utöver tillgångarna förvaltar dödsboet tills dess att fordringsägarna har ersatts (artiklarna 1902–1912 i civillagen).
Genom ansökan till domstolen kan fordringsägare eller arvtagare få beslutat om tvångslikvidation av dödsboet. Denna förvaltas av den likvidator som utnämnts av arvsdomstolen (artiklarna 1913–1922 i civillagen).
10 Vilka handlingar utfärdas vanligtvis enligt nationell lagstiftning under eller efter ett arvsmål för att bevisa förmånstagarnas ställning och rättigheter? Har de särskilda bevisvärden?
Α. Alla berörda parter (arvtagare, testamentstagare, ombud i förfarandet, testamentsexekutor, fordringsägare, förvärvare) kan be fredsdomaren i arvsdomstolen om utfärdande av ett arvsintyg, enligt förfarandet som inte är avsett att avgöra en tvist (artikel 819 i lagen om civilrättsliga förfaranden).
B. Arvsintyget utfärdas av fredsdomaren vid den behöriga domstolen och i det anges dödsboets beståndsdelar (berättigande och rättigheter – andelar) (artikel 1961 i civillagen och artikel 820 i lagen om civilrättsliga förfaranden). Arvsintyget kan vara personligt (då det intygar berättigandet och andelen för en enda person) eller gemensamt (då det utfärdas för dödsbodelägare eller flera personer) (artikel 1960 i civillagen).
C. En arvtagare, en testamentstagare, ett ombud i förfarandet eller en testamentsexekutor som utnämnts i arvsintyget antas ha det berättigande som anges i intyget och de tillhörande rättigheterna. Detta antagande är motbevisbart (artikel 821 i lagen om civilrättsliga förfaranden och artikel 1962 i civillagen).
D. Arvsintyget åtnjuter allmänhetens förtroende. En tredje part som i god tro sluter ett avtal med den person som i intyget framträder som arvtagare är skyddad (artikel 822 i lagen om civilrättsliga förfaranden och artikel 1963 i civillagen).
Ε. I lagen föreskrivs återkallelse, ändring, upphävande och indragning av intyg som utfärdats som är oriktiga, såväl som möjligheten att utöva alla vanliga och extraordinära rättsmedel mot beslutet att utfärda intyget (artiklarna 1964–1966 i civillagen och artiklarna 823–824 i lagen om civilrättsliga förfaranden).
F. När föremålet för kvarlåtenskapen utgörs av nyttjanderätt till fast egendom kan arvtagaren inregistrera arvsintyget (artiklarna 1846, 1193, 1195 och 1198 i civillagen).
G. Andra dokument än arvsintyget intygar även om arvtagarens berättigande och rättigheter (kopia av testamentet, intyg om civilstånd, fastställelsetalan etc.).
