National justice systems

The Member State judicial systems are very diverse, reflecting differences in national judicial traditions.

Courts

In most Member States, there are different branches of courts. Generally, three main types of courts can be identified:

The ordinary courts usually deal with disputes in civil matters (i.e. disputes between citizens and/or businesses) and/or criminal matters. In addition, many Member States have established courts for specific matters, such as disputes between public authorities and citizens or businesses (administrative matters, etc.).

Moreover, various Member States have an institution or court to ensure that their constitution is respected. Many of these courts or institutions can be asked to verify whether a certain law or legislation is in line with the constitutional requirements. Some of them can hear individual cases, but usually only as a last resort.

Beyond the information provided in the country-specific pages (see the list of flags on the right side), you can find valuable information on the following European websites (the following list may not be exhaustive):

Finding the right court

If you are involved in a judicial proceeding, or if you expect to be involved in one, you will need to identify the court that is competent to deal with your case or, in other words, which has jurisdiction. If you address the wrong court or if there is a dispute over the question of jurisdiction you run the risk of a considerable delay in the proceedings or even of a dismissal of your case because of a lack of jurisdiction.

If a court case has a cross-border dimension and involves, for example, parties living in different Member States, you will first have to identify in which Member State the proceedings should take place. The portal section "Going to Court " can guide you through this process.

Other judicial authorities and institutions

Beyond the courts, in most Member States, the judicial system comprises other judicial authorities and institutions that exercise public authority, such as public prosecutors or in certain cases state attorneys, public notaries or bailiffs. As for private lawyers, notaries and related professions with important functions in the judicial system, please see the page on legal professions.

The public prosecutors' office or prosecution service, which is regarded as part of the judiciary in many Member States, plays an essential role in criminal proceedings. The responsibilities and status of public prosecutors vary considerably among Member States. Related information can be found by selecting a relevant Member State flag in the section on ordinary courts, and also at the following websites:

Last update: 18/01/2019

This page is maintained by the European Commission. The information on this page does not necessarily reflect the official position of the European Commission. The Commission accepts no responsibility or liability whatsoever with regard to any information or data contained or referred to in this document. Please refer to the legal notice with regard to copyright rules for European pages.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på franska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.

Domstolsväsen i medlemsstaterna - Belgien

I detta avsnitt ges en överblick över domstolsväsendets uppbyggnad.

Rättssystemets uppbyggnad – domstolsväsen

Det belgiska rättssystemet är en del av den kontinentaleuropeiska rättstraditionen och vilar på en samling kodifierade regler som tillämpas och tolkas av domstolarna.

I Belgien är domstolarna organiserade uteslutande på federal nivå.

Principer

Innan vi börjar presentera rättssystemets uppbyggnad i Belgien vill vi ta upp några allmänna principer för organisationen av domstolsväsendet.

Genom författningen inrättas en dömande makt på samma nivå som den lagstiftande och den verkställande makten. Det är domstolarna som självständigt utövar denna dömande makt, vid sidan av de övriga statsmakterna.

Domstolarna utövar den dömande makten inom författningens och lagstiftningens ramar. Den dömande maktens uppgift är att döma i mål. Domstolarna tillämpar alltså lagstiftningen: de prövar civilrättsliga tvister och tillämpar straffrättslig lagstiftning i brottmål. Man skiljer mellan domarkåren (domare och rådgivare i domstolarna) och åklagarmyndigheten.

Endast domstolarna är behöriga att avgöra civilrättsliga tvister. Domstolarna är behöriga att pröva tvister om politiska rättigheter om inte annat föreskrivs i lag (artiklarna 144 och 145 i författningen).

Domstolar kan bara inrättas genom lag. Inga särskilda domstolar får inrättas, oavsett benämning (artikel 146 i författningen).

Rättegångar ska vara offentliga såvida inte offentlighet utgör en fara för allmän ordning eller goda seder. I så fall måste domstolen fatta ett beslut om saken (artikel 148 första stycket i författningen). Offentlighetsprincipen gör det bland annat möjligt att ge allmänheten insyn i rättsväsendet

Domar ska motiveras. De ska avkunnas vid en offentlig domstolsförhandling (artikel 149 i författningen). Motiveringsskyldigheten (enligt författningen samt artikel 780 i domstolslagen, Code judiciaire) innebär att domstolen måste uttala sig om alla sakliga och rättsliga omständigheter som parterna har tagit upp i sina rättegångsinlagor. Motiveringen ska vara fullständig, tydlig, exakt och relevant. Skyldigheten att motivera domar och domstolarnas oberoende ställning gör att allmänheten är skyddad mot godtycke. Motiveringen gör det också lättare att bedöma om det lönar sig att överklaga till appellationsdomstol eller kassationsdomstolen.

Domstolar och åklagare är visserligen helt självständiga i sin verksamhet, men detta påverkar inte regeringens rätt att beordra lagföringsåtgärder och fastställa kriminalpolitikens inriktning, däribland förundersöknings- och åtalspolitik (artikel 151.1 i författningen).

Fredsdomare, underrättsdomare, domare i appellationsdomstolarna och kassationsdomstolen utnämns av kungen enligt föreskrifter i lag (artikel 151.4 i författningen).

Domare utnämns på livstid. De pensioneras vid lagstadgad ålder och åtnjuter lagstadgad pension. Domare kan endast avsättas eller avstängas efter domstolsbeslut. Domare får bara förflyttas efter ny utnämning och eget samtycke (artikel 152 i författningen). Kungen utnämner och avsätter också det allmännas ombud vid domstolarna (artikel 153 i författningen).

Lönerna för rättsväsendets anställda fastställs genom lag (artikel 154 i författningen).

En domare får inte acceptera en avlönad tjänst av en annan myndighet. Han får dock acceptera en oavlönad tjänst, så länge det är förenligt med hans uppgifter som domare (artikel 155 i författningen).

Domstolarna

Belgien är indelat i fem stora jurisdiktioner som är behörighetsområden för de fem appellationsdomstolarna (Cour d’appel/Hof van beroep) i Bryssel, Liège, Mons, Gent och Antwerpen.

Dessa behörighetsområden är uppdelade i domkretsar som har var sin förstainstansdomstol (Tribunal de première instance/Rechtbank van eerste aanleg). Det finns 12 domkretsar i hela landet. Bryssels domkrets räknar två förstainstansdomstolar, en nederländskspråkig och en franskspråkig.

I domkretsarna finns också 9 arbetsdomstolar (Tribunal du travail/Arbeidsrechtbank) och 9 handelsdomstolar (Tribunal de commerce/Rechtbank van koophandel).

Domkretsarna är i sin tur indelade i kantoner med varsin fredsdomare (Juge de paix/Vrederechter). Det finns 187 kantoner i hela landet.

De tio provinserna och huvudstadsregionen Bryssel har var sin brottmålsdomstol för grövre brott (Cour d’assises/Hof van Assisen). Dessa är inte permanenta avdelningar utan upprättas från fall till fall när målen hänskjuts till dem.

Brottstypen och hur grovt brottet är, tvistens art och tvistebeloppet avgör vid vilken typ av domstol talan ska väckas.

I vissa fall är det tvistens karaktär som avgör vid vilken domstol talan ska väckas. Fredsdomaren är exempelvis behörig beträffande grannkonflikter och förstainstansdomstolen behörig i skilsmässofrågor. I andra fall är det parternas status som avgör. I princip ska talan i tvister mellan näringsidkare väckas vid handelsdomstol.

När man fastställt vilken typ av domstol som är behörig är det dags att avgöra på vilken ort ärendet ska handläggas.

I civilrättsliga mål kan talan väckas vid den behöriga domstolen på den ort/plats där svaranden har hemvist eller domstolen på den ort/plats där den omtvistade förbindelsen har ingåtts eller ska fullgöras.

I brottmål är domstolen på den ort där brottet begåtts, domstolen där den anklagade har sin hemvist och domstolen där den anklagade befinner sig lika behöriga. För juridiska personer är det domstolen på den ort där den juridiska personen har sitt säte och huvudsakliga verksamhetsställe som är behörig.

Domstolshierarki

De allmänna domstolarnas struktur:

Domstolarna är hierarkiskt organiserade. KASSATIONSDOMSTOLEN (Cour de cassation/Hof van Cassatie)

4

KASSATIONSDOMSTOLEN (Cour de cassation/Hof van Cassatie)

3

Appellationsdomstol (Cour d’appel/Hof van beroep)

Arbetsdomstol (Cour du travail/Arbeidshof)

Brottmålsdomstol för grövre brott (Cour d’assises/Hof van Assisen)

2

Förstainstansdomstolar(Tribunal de première instance/Rechtbank van eerste aanleg)

Arbetsdomstolar (Tribunal du travail/Arbeidsrechtbank)

Handelsdomstolar (Tribunal de commerce/Rechtbank van koophandel)

1

Fredsdomare (Juge de paix/Vrederechter)

Polisdomstolar (Tribunal de police/Politierechtbank)

De lägre domstolarnas avgöranden kallas jugements/vonnissen. Avgöranden från appellationsdomstolarna, arbetsdomstolarna, brottmålsdomstolarna för grövre brott och kassationsdomstolen kallas arrêts/arresten.

De civilrättsliga domstolarna handlägger huvudsakligen tvister av privat natur mellan såväl enskilda som juridiska personer.

Brottmålsdomstolarnas uppgift är att utdöma lagstadgade påföljder för personer som begått brottsliga handlingar (t.ex. fängelse, samhällstjänst, böter).

Det händer att parterna inte håller med om den dom som domstolen fastställer. Olika rättsmedel gör det möjligt för parterna i målet eller, i vissa fall för tredje man, att få ett rättsligt avgörande prövat på nytt. Det finns två kategorier av rättsmedel: ordinära rättsmedel och extraordinära rättsmedel.

De ordinära rättsmedlen är indelade i två typer av överklaganden: opposition/oppositie och appel/hoger beroep.
Överklagandetypen opposition/oppositie innebär att svaranden bestrider avgörandet. I så fall behandlas ärendet i sin helhet av den domstol som fattade beslut om avgörandet.
Det finns ett begränsat antal ärenden som inte kan överklagas genom appel/hoger beroep, men i princip har alla berörda parter rätt till det. Målet kan överklagas av såväl den som dömts för brott, målsäganden, käranden, svaranden som åklagarmyndigheten. Överklagandet prövas alltid av en högre domstol än den som avkunnat den första domen.

I tabellen nedan ges en översikt av de domstolar som handlägger överklaganden, beroende på vilken domstol som varit första instans i ärendet:

Avgörande

Överklagande

Fredsdomare

– tvistemål

Förstainstansdomstol (civilrättsliga avdelningen)

– handelsrättsliga mål

Handelsdomstol

Polisdomstol

– brottmål

Förstainstansdomstol (brottmålsavdelningen)

– tvistemål

Förstainstansdomstol (civilrättsliga avdelningen)

Arbetsdomstol

Högre arbetsdomstol

Förstainstansdomstol

Appellationsdomstol

Handelsdomstol

Appellationsdomstol

Vid överklagande prövar domarna (i domstolen) eller rättsråden (i de högre domstolarna) saken på nytt en andra och sista gång och fäller ett slutgiltigt avgörande. Parterna har dock möjlighet att föra kassationstalan.

Utöver de ordinära rättsmedlen finns det också extraordinära rättsmedel där det främsta är kassationstalan. Detta rättsmedel inför kassationsdomstolen utgör inte en rättslig tredje instans. Kassationsdomstolen granskar inte sakfrågorna i målet utan kontrollerar att lagen har följts.

Utöver de domstolar och högre domstolar som redan nämnts finns ytterligare två rättsinstanser i Belgien. Det är statsrådet (Conseil d’Etat/Raad van State) och författningsdomstolen (Cour Constitutionnelle/Grondwettelijk Hof). De utövar en kontrollfunktion. Statsrådet är den högsta förvaltningsdomstolen och kontrollerar statsförvaltningen. Den ingriper när en medborgare anser att staten inte har följt lagen. Författningsdomstolens uppgift är att se till att lagar, dekret och förordningar är författningsenliga. Den övervakar också maktfördelningen mellan statsmakterna i Belgien.

Rättsdatabaser

Från det belgiska rättsväsendets webbportal Länken öppnas i ett nytt fönsterJuridat får du tillgång till bland annat belgisk rättspraxis, belgisk lagstiftning och den officiella tidningen Moniteur belge/Belgische Staatsblad.

Är tillgången till databasen kostnadsfri?

Ja, tillgången till databasen är kostnadsfri.

Andra relevanta länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterBelgiska justitieministeriet

Senaste uppdatering: 03/08/2017

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på bulgariska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Domstolsväsen i medlemsstaterna - Bulgarien

Detta avsnitt innehåller information om domstolsväsendet i Bulgarien.

Rättssystemets uppbyggnad – domstolsväsen

Bulgarien har ett domstolssystem med tre instanser. Domstolarna är statliga myndigheter som skipar rätt i tviste-, brott- och förvaltningsmål.

I Bulgarien finns följande slags domstolar:

  • Distriktsdomstolar (rajonni sădilisjta) – 113
  • Regionala domstolar (okrăzjni sădilisjta) – 28
  • Förvaltningsdomstolar (administrativni sădilisjta) – 28
  • Särskilda brottmålsdomstolen (Spetsializiran nakazatelen săd) – 1
  • Appellationsdomstolar (apelativni sădilisjta) – 5
  • Särskilda appellationsdomstolen för brottmål (Apelativen spetsializiran nakazatelen săd) – 1
  • Militärdomstolar (voenni sădilisjta) – 5
  • Militära appellationsdomstolen (Voenno-apelativen săd) – 1
  • Högsta kassationsdomstolen (Vărchoven kasatsionen săd) – 1
  • Högsta förvaltningsdomstolen (Vărchoven administrativen săd) – 1

Domstolsförvaltning

De bulgariska domstolarnas organisation och verksamhet regleras i lagen om domstolsväsendet (Zakon za sădebnata vlast), som fastställer de rättsliga organens struktur, principerna för deras verksamhet, samspelet dem emellan samt mellan de rättsliga organen och de lagstiftande och verkställande organen.

I lagen om domstolsväsendet, som offentliggjordes i statens officiella tidning (DV) nr 64/2007, fastslås att högsta rättsliga rådet (Vissj sădeben săvet) är det centrala förvaltningsorgan som leder och företräder domstolsväsendet och står som garant för dess oberoende. Rådet föreskriver hur domstolsväsendet ska vara sammansatt och hur dess arbete ska organiseras och leder dess verksamhet utan att inkräkta på domstolarnas oberoende.

Högsta rättsliga rådet fastställer antalet domkretsar och sätena för distriktsdomstolarna, de regionala domstolarna samt förvaltnings- och appellationsdomstolarna på förslag från justitieministern och för militärdomstolarna i samordning med försvarsministern.

Distriktsdomstolarnas, de regionala domstolarnas och förvaltnings-, militär- och appellationsdomstolarnas domkretsar behöver inte nödvändigtvis sammanfalla med den administrativa indelningen av landets territorium.

Typer av domstolar – kort beskrivning

Distriktsdomstolar – Den huvudsakliga förstainstansdomstolen är distriktsdomstolarna. Deras beslut kan överklagas i motsvarande regionala domstol.

Regionala domstolar – De regionala domstolarna behandlar mål i första och andra instans. I egenskap av förstainstansdomstol behandlar de klart avgränsade typer av mål, som kännetecknas av att de handlar om större materiella värden eller är av större betydelse för de sociala relationer som de avser. I egenskap av andrainstansrätt (överklagandeinstans) prövar de regionala domstolarna distriktsdomstolarnas beslut.

Förvaltningsdomstolar – Förvaltningsdomstolarna har domsrätt i alla mål som avser yrkanden om följande: utfärdande, ändring, återkallande eller ogiltigförklarande av administrativa beslut; ogiltigförklarande eller annullering av avtal som omfattas av förvaltningsprocesslagen; skydd mot obefogade åtgärder och underlåtanden från administrationens sida; skydd mot lagstridiga exekutiva åtgärder; kompensation för skada till följd av lagstridiga beslut, åtgärder och underlåtanden från administrativa myndigheters och tjänstemäns sida; kompensation för skada till följd av exekutiva åtgärder; annullering, ogiltigförklaring eller upphävande av förvaltningsdomstolars avgöranden; fastställande av förvaltningsbesluts oegentlighet enligt förvaltningsprocesslagen.

Envar kan väcka talan i syfte att låta fastställa huruvida en administrativ rättighet eller ett rättsförhållande föreligger, om han eller hon har ett intresse i detta men saknar andra möjligheter att göra detta gällande.

Ett mål behandlas av den förvaltningsdomstol inom vars domkrets sätet för den myndighet som har fattat det omtvistade förvaltningsbeslutet är beläget eller, om sätet i fråga är beläget utomlands, av Sofias stadsförvaltningsdomstol.

Förvaltningsbeslut genom vilka nationell utrikes-, försvars och säkerhetspolitik direkt verkställs kan inte överklagas, om inte annat anges i lag.

Övriga specialdomstolar

Som förstainstansdomstol behandlar militärdomstolarna brottmål som rör brott som begåtts i eller i samband med tjänsten av militärer, generaler, officerare, underofficerare och meniga i andra ministerier och verk, civil personal vid försvarsministeriet eller i bulgariska försvarsmakten, inom strukturer som lyder under försvarsministern, vid nationella säkerhetsbyrån och vid nationella underrättelsetjänsten. Militära appellationsdomstolen är andra instans i dessa mål. I straffprocesslagen fastställs militärdomstolarnas jurisdiktion. Dessa domstolar har samma stadgar som de regionala domstolarna.

Det finns bara en militär appellationsdomstol och den behandlar ärenden som avser klagomål och invändningar mot beslut av militärdomstolar från hela landet.

Appellationsdomstolar behandlar mål som avser klagomål och invändningar mot beslut av den regionala domstolen i dess egenskap av förstainstansdomstol i sin domkrets.

Särskilda brottmålsdomstolen har samma ställning som en regional domstol och har sitt säte i Sofia. Särskilda brottmålsdomstolens jurisdiktion är fastställd i lagen. Artikel 411a i straffprocesslagen innehåller en uttömmande förteckning över de brottmål som behandlas av särskilda brottmålsdomstolen – i huvudsak brott begångna av organiserade kriminella grupper eller på order av sådana grupper.

Särskilda appellationsdomstolen för brottmål behandlar ärenden som avser klagomål och invändningar mot beslut av särskilda brottmålsdomstolen.

Högsta kassationsdomstolen är den högsta rättsliga instansen i brott- och tvistemål. Dess domkrets omfattar Bulgariens hela territorium. Domstolen har också i uppdrag att utöva den högsta rättsliga tillsynen över att lagarna tillämpas korrekt och lika i alla domstolar. Högsta kassationsdomstolen har sitt säte i Sofia.

Högsta förvaltningsdomstolen utövar den högsta rättsliga tillsynen över att lagarna tillämpas korrekt och lika inom förvaltningsrätten.

Högsta förvaltningsdomstolen behandlar klagomål och invändningar mot beslut av regeringen, premiärministern, vice premiärministrarna, ministrar, chefer för andra institutioner som lyder direkt under regeringen, beslut av högsta rättsliga rådet, beslut av bulgariska centralbanken, beslut av länsguvernörer och andra beslut som anges i lag. Domstolen dömer i mål om bestridande av sekundärrättsliga författningar. Som kassationsinstans granskar domstolen domstolsbeslut i förvaltningsmål och behandlar yrkanden om upphävande av domstolsavgöranden som vunnit laga kraft i förvaltningsmål.

Bulgariska handelskammarens skiljedomstol

Bulgariska handelskammarens skiljedomstol avgör civilrättsliga tvister och tvister om avtalsluckor eller anpassning av avtal till nya omständigheter, oavsett om en eller båda parter har sitt säte eller sin hemvist i Bulgarien eller i utlandet.

Republiken Bulgariens författningsdomstol

Den bulgariska Länken öppnas i ett nytt fönsterförfattningsdomstolen står som garant för de demokratiska processernas oåterkallelighet i Bulgarien. Syftet med grundlagen är att dessa processer ska förverkligas. Denna domstol är inte en del av domstolsväsendet utan ett fristående organ vars behörighet baseras direkt på grundlagen och vars verksamhet regleras i en särskild lag. Domstolens avgöranden om bland annat skydd av medborgarnas mänskliga rättigheter och legitima intressen, maktdelningen, skyddet av privat egendom, näringsfriheten, mediernas oberoende och förbudet mot censur och överensstämmelsen mellan ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter och grundlagen har fått stort offentligt och internationellt gensvar.

Rättsdatabas

Varje domstol i Bulgarien har en webbplats med information om domstolens uppbyggnad och arbete samt information om pågående och redan avgjorda mål.

Länken öppnas i ett nytt fönsterhögsta rättsliga rådets webbplats finns det en detaljerad förteckning över domstolarna i Bulgarien, med adresser till dem och till deras webbplatser (endast på bulgariska).

De viktigaste webbplatserna för domstolarna anges nedan.

Lagstiftningsdatabaser i elektroniskt format:

  1. Avgiftsbelagda:
  1. Kostnadsfria:
  1. Länken öppnas i ett nytt fönsterStatens officiella tidning i elektroniskt format

Andra användbara webbplatser med juridisk information:

Senaste uppdatering: 25/08/2017

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Domstolsväsen i medlemsstaterna - Tjeckien

Rättssystemets uppbyggnad/domstolsväsen

Tjeckiens rättsväsen består av dels författningsdomstolen, dels det allmänna domstolsväsendet.

Det allmänna domstolsväsendet består av högsta domstolen (nejvyšší soud), högsta förvaltningsdomstolen (nejvyšší správní soud), högre appellationsdomstolar (vrchní soudy), regionala domstolar (krajské soudy) och distriktsdomstolar (okresní soudy).

Domstolsförvaltning

Den centrala myndighet som förvaltar domstolsväsendet är Tjeckiens justitieministerium.

Under justitieministeriet sorterar de högre appellationsdomstolarna, de regionala domstolarna och distriktsdomstolarna i enlighet med lag nr 6/2002 om domstolarna och domarämbetet. Ministeriet reglerar domstolarnas verksamhet antingen direkt eller via respektive domstols ordförande, eller – i fråga om distriktsdomstolarna – via den berörda regionala domstolens ordförande.

Vissa befogenheter som hör till regeringen eller den centrala administrationen utförs av högsta domstolens eller högsta förvaltningsdomstolens ordförande, eller i vissa fall av respektive vice ordförande.

Staten förvaltar domstolarna med hänsyn tagen till eventuella yttranden från de råd för domstolsväsendet som inrättats inom högsta domstolen, högsta förvaltningsdomstolen, de högre appellationsdomstolarna, de regionala domstolarna och distriktsdomstolarna

Vissa administrativa befogenheter vilar på varje domstols förvaltningschef, som lyder under domstolens ordförande.

Typ av domstolar – kort beskrivning

Det allmänna domstolssystemet har fyra huvudgrenar:

  • Distriktsdomstolar: denna kategori omfattar även domstolar med en geografiskt indelad behörighet inom huvudstadsregionen Prag (obvodní soudy) samt stadsdomstolen i Brno, vilka har samma ställning som en distriktsdomstol.
  • Regionala domstolar i Brno, České Budějovice, Hradec Králové, Ostrava, Plzeň, Prag, Ústí nad Labem samt stadsdomstolen i Prag.
  • De högre appellationsdomstolarna i Prag och Olomouc.
  • Högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen i Brno.

Tjeckiens författningsdomstol uppfyller ensam rollen som specialdomstol.

Instanser

Det tjeckiska domstolsväsendet har två instanser, vilket återspeglas i förfarandena för överklagande av domstolsavgöranden. Hierarkiskt kan domstolarna indelas i tre nivåer, beroende på vilken gren de tillhör.

Detta förklaras närmare i avsnittet om Tjeckens allmänna domstolsväsen.

Enligt lag nr 6/2002 om domstolar och domarämbetet (i detta avsnitt kallad lagen) ser indelningen ut såhär:

Distriktsdomstolar

a) Fungerar som första instans, såvida inget annat anges i processlagstiftningen.

b) Distriktsdomstolarnas behörighet omfattar sådana mål som anges i lagen.

Regionala domstolar

a) Fungerar som andra instans i mål som omfattas av lagen och där distriktsdomstolarna dömt i första instans inom de områden som ingår i deras respektive behörighet.

b) Fungerar som första instans i mål som omfattas av lagen och som gäller domstolsförfaranden.

c) Dömer i förvaltningsrättsliga mål som omfattas av lagen.

d) Dömer i andra mål som omfattas av lagen.

Högre appellationsdomstolar

a) Fungerar som andra instans i mål som omfattas av lagen och som gäller domstolsförfaranden där de regionala domstolarna dömt i första instans inom de områden som ingår i deras respektive behörighet.

b) Dömer i andra mål som omfattas av lagen.

Högsta domstolen

Högsta domstolen är den högsta rättsliga instansen i såväl brottsmål som i civilmål och reglerar domstolsväsendets funktion genom att kontrollera att de domar som meddelas är konsekventa och förenliga med lagstiftningen. Detta sker bland annat genom att högsta domstolen

a) prövar särskilda överklaganden i de fall som anges i processlagstiftningen,

b) dömer i andra mål i enlighet med vad som följer av särlagstiftning eller internationella fördrag som har ratificerats av det nationella parlamentet, har offentliggjorts och är bindande för Tjeckien.

Högsta domstolen beslutar också

a) i ärenden som gäller erkännande och verkställande av domar som meddelats av utländska domstolar, när så krävs i kraft av särlagstiftning eller av ett internationellt fördrag som har ratificerats av det nationella parlamentet, har offentliggjorts och är bindande för Tjeckien.

b) i andra ärenden i enlighet med vad som följer av särlagstiftning eller av ett internationellt fördrag som har ratificerats av det nationella parlamentet, har offentliggjorts och är bindande för Tjeckien.

Det är också högsta domstolens uppgift att följa upp och utvärdera övriga domstolars slutliga avgöranden i civilmål och brottsmål, och på grundval av detta avge yttranden om domstolarnas domar i specifika kategorier av mål, i syfte att se till att deras avgöranden är inbördes konsekventa.

Lag nr 150/2002 om domstolsförfaranden (i detta avsnitt kallad lagen):

Högsta förvaltningsdomstolen

Högsta förvaltningsdomstolen är den högsta rättsliga instansen i förvaltningsmål och kontrollerar att de avgöranden som meddelas är konsekventa och förenliga med lagstiftningen genom att behandla ansökningar om prövning och andra ärenden som omfattas av denna lag eller av annan särskild lagstiftning.

Det är också högsta förvaltningsdomstolens uppgift att följa upp och utvärdera övriga domstolars slutliga avgöranden i förvaltningsmål, och på grundval av detta avge yttranden om domstolarnas avgöranden i specifika kategorier av mål, i syfte att se till att dessa avgöranden är inbördes konsekventa.

För att garantera att de administrative myndigheternas avgöranden är både lagenliga och konsekventa får högsta förvaltningsdomstolen också, i de fall och enligt de förfaranden som fastställs i lagen, anta allmängiltiga resolutioner som ett led sitt beslutsfattande.

Rättsdatabaser

Länken öppnas i ett nytt fönsterRättsväsendets webbportal (http://portal.justice.cz/Justice2/Uvod/uvod.aspx)

Länken öppnas i ett nytt fönsterOffentliga förvaltningens webbportal

Är tillgången till databaserna kostnadsfri?

Ja, båda webbplatserna är kostnadsfria.

Kort beskrivning av innehållet

Länken öppnas i ett nytt fönsterRättsväsendets webbportal innehåller information om och kontaktuppgifter för justitieministeriet, enskilda domstolar och det allmänna åklagarämbetet.

Den offentliga förvaltningens webbportal ger tillgång till den lagstiftning som finns offentliggjord i Tjeckiens lagsamling.

Senaste uppdatering: 13/05/2019

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Domstolsväsen i medlemsstaterna - Danmark

I det här avsnittet hittar du en översikt över Danmarks domstolsväsen.

Rättsystemets uppbyggnad

Det danska domstolsväsendet består av:

  • Högsta domstolen (Højesteret)
  • Två landsretter (kan jämföras med svenska hovrätter)
  • Sjö- och handelsdomstolen (Sø- og Handelsretten)
  • Tinglysningsretten, som fungerar som fastighetsdomstol
  • 24 byretter, som kan jämföras med de svenska tingsrätterna
  • Färöiska domstolen och Grönländska domstolen
  • Prövningstillståndsnämnden (Procesbevillingsnævnet)
  • Särskilda klagomålsdomstolen (Den Særlige Klageret)
  • Domarutnämningsrådet (Dommerudnævnelsesrådet)
  • Domstolsstyrelsen

Domstolsförvaltning

Domstolarna förvaltas av den danska Domstolsstyrelsen, som inrättades som en ny, självständig institution den 1 juli 1999. Detta organ säkerställer en korrekt och adekvat förvaltning av domstolarnas medel, personal, fastigheter och IT-system.

Domstolsstyrelsen leds av en styrelse och en direktör. Domstolsstyrelsen sorterar under justitieministeriet, men ministern har inga anvisningsbefogenheter och kan inte ändra beslut som fattas av Domstolsstyrelsen.

Styrelsen är verkställande enhet och har det övergripande ansvaret för Domstolsstyrelsens verksamhet. Direktören, som utses av och kan avsättas av styrelsen, ansvarar för den dagliga verksamheten. Direktören behöver inte ha juristexamen.

Sammansättningen av Domstolsstyrelsens styrelse fastställs i domstolsstyrelselagen (lov om Domstolsstyrelsen). Styrelsen har 11 ledamöter, varav åtta är företrädare för domstolarna, en är advokat och två har särskilda kunskaper i administrativa och samhälleliga frågor.

Rättsdatabaser

Mer information finns i den kontinuerligt uppdaterade översikten och beskrivningen av det Länken öppnas i ett nytt fönsterdanska rättsväsendet.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterCivilstyrelsen

Senaste uppdatering: 03/06/2019

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.

Domstolsväsen i medlemsstaterna - Tyskland

Här hittar du en översikt över rättssystemet i Tyskland.

Rättssystemets uppbyggnad – domstolsväsen

Förbundsrepubliken Tyskland har ett federalt system, och därför är även rättsystemet federalt organiserat. Domsrätten utövas av federala domstolar och av domstolarna i de 16 delstaterna (Länder). Det är delstaternas domstolar som har ansvaret för huvuddelen av domstolsförvaltningen.

Det tyska rättssystemet är uppdelat i fem oberoende specialiserade grenar eller domsrätter:

  • Allmänna domstolar.
  • Domstolar med behörighet i arbetsrätt.
  • Domstolar med behörighet i allmänna förvaltningsfrågor.
  • Skattedomstolar.
  • Domstolar med behörighet i sociala frågor.

Förutom dessa specialiserade domsrättsområden finns författningsdomsrätten, som består av den federala författningsdomstolen och delstaternas författningsdomstolar.

Du hittar en översikt över domstolarnas uppbyggnad på webbsidan för det Länken öppnas i ett nytt fönstertyska federala justitieministeriet.

Domstolsförvaltning

Domstolarna i delstaterna förvaltas normalt av det federala justitieministeriet. På federal nivå är justitieministern ansvarig för den Länken öppnas i ett nytt fönsterfederala högsta domstolen, den Länken öppnas i ett nytt fönsterfederala förvaltningsdomstolen och den Länken öppnas i ett nytt fönsterfederala skattedomstolen. Det federala arbetsmarknadsministeriet och ministeriet för sociala frågor är ansvariga för den Länken öppnas i ett nytt fönsterfederala arbetsdomstolen och den Länken öppnas i ett nytt fönsterfederala socialdomstolen.

De ansvariga ministrarna förvaltar även de nödvändiga budgetresurserna. Det enda undantaget är den Länken öppnas i ett nytt fönsterfederala författningsdomstolen, som har beviljats organisatoriskt självstyre som ett oberoende författningsorgan. Den lägger fram sin egen domstolsbudget för godkännande.

Typer av domstolar – kort beskrivning

I Tyskland är domstolarnas uppbyggnad uppdelad i allmän domsrätt och specialdomstolar. Den allmänna domsrätten består av tvistemål och domsrätt i brottmål. Specialdomstolarna är förvaltningsdomstolar, skattedomstolar, arbetsdomstolar och socialdomstolar. Dessutom finns den författningsmässiga domsrätten, som består av den federala författningsdomstolen och delstaternas författningsdomstolar.

Domstolshierarki

Se den Länken öppnas i ett nytt fönsterdomstolshierarki (översikt) som tillhandahålls av det federala justitieministeriet.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterDet tyska federala justitieministeriets webbplats

Länken öppnas i ett nytt fönsterFederala högsta domstolen

Länken öppnas i ett nytt fönsterFederala förvaltningsdomstolen

Länken öppnas i ett nytt fönsterFederala skattedomstolen

Länken öppnas i ett nytt fönsterFederala arbetsdomstolen

Länken öppnas i ett nytt fönsterFederala socialdomstolen

Länken öppnas i ett nytt fönsterFederala författningsdomstolen

Länken öppnas i ett nytt fönsterFederala justitieministeriet

Senaste uppdatering: 20/02/2013

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på estniska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Domstolsväsen i medlemsstaterna - Estland

På denna sida finner du information om det estniska domstolssystemet.

Rättssystemets uppbyggnad – rättsväsen

Enligt den estniska författningen är domstolarna de enda rättskipande myndigheterna. Domstolarna är oberoende och ska skipa rätt i enlighet med författningen och andra lagar. Domstolarnas verksamhet är klart skild från både den verkställande och den lagstiftande makten.

Det estniska domstolsväsendet består av tre nivåer. Distriktsdomstolarna (maakohus) och förvaltningsdomstolar (halduskohus) är domstolar i första instans. Det finns fyra distriktsdomstolar: Harju, Viru, Tartu och Pärnu. De två förvaltningsdomstolarna finns i Tallinn respektive Tartu. Distriktsdomstolarna och förvaltningsdomstolarna delas in i lokala domstolsavdelningar.

Regionsdomstolarna (ringkonnakohus) är domstolar i andra instans och prövar överklaganden av domar som har meddelats av domstolar i första instans.

Det finns två regionala domstolar: Tallinn och Tartu.

Högsta domstolen (Riigikogu) är landets högsta domstol och behandlar kassationsöverklaganden av domar från domstolarna i andra instans. Det finns ingen separat författningsdomstol i det estniska domstolssystemet. Högsta domstolen fungerar som författningsdomstol.

Domstolsförvaltning

Domstolarna i första och andra instans förvaltas av justitieministeriet tillsammans med rådet för domstolsförvaltning (haldamise nõukoda). Det är ett rådgivande organ som har inrättats särskilt för ändamålet. Rådet leds av högsta domstolens ordförande. Domstolarna i första och andra instans finansieras med statliga medel via justitieministeriets budget. Högsta domstolen ansvarar för sin egen förvaltning och har en egen budget.

Rådet för domstolsförvaltning är sammansatt på följande sätt:

  • Högsta domstolens ordförande (även rådets ordförande).
  • Fem domare som utses för tre år av alla domare (i plenum).
  • Två ledamöter från parlamentet (Riigikogu).
  • Ett juridiskt ombud som har utsetts av styrelsen för advokatsamfundet.
  • Riksåklagaren eller en av riksåklagaren utnämnd åklagare.
  • Justitiekanslern eller en av justitiekanslern utnämnd företrädare.
  • Justitieministern, eller en av justitieministern utnämnd företrädare, som deltar i rådets möten och har rätt att yttra sig.

Justitieministern får sammankalla möten men saknar rösträtt.

Rådet ger sitt godkännande för följande:

  • Fastställande av domstolarnas territoriella behörighet, domstolarnas uppbyggnad, domstolarnas exakta säte samt antalet permanenta domare och lekmannadomare i domstolar och lokala domstolsavdelningar.
  • Utnämningar till ämbeten och förtida skiljande av domstolsordförande från ämbetet.
  • Fastställande av interna regler för domstolar.
  • Fastställande av antalet sökande till juridiska ämbeten.
  • Fastställande av ytterligare ersättning till chefer för lokala domstolsavdelningar.
  • Fastställande av förfaranden för att sammanställa och överlämna uppgifter till domstolarnas informationssystem.
  • Fastställande av ersättning till lekmannadomare ska ersättas.

Rådet ska

  • yttra sig preliminärt om principer för att utarbeta och ändra domstolarnas årliga budget,
  • yttra sig om sökande till lediga tjänster som domare i högsta domstolen,
  • yttra sig om att skilja en domare från dennes anställning,
  • fatta beslut i förväg om den översikt som ska presenteras för högsta domstolen av högsta domstolens ordförande rörande domstolens förvaltning, rättssystemets uppbyggnad och en enhetlig tillämpning av lagen,
  • diskutera andra frågor på initiativ av högsta domstolens ordförande eller justitieministern.

Domstolshierarki

Estlands domstolssystem består av tre nivåer:

  • Distrikts- och förvaltningsdomstolar är domstolar i första instans.
  • Regionsdomstolar (appellationsdomstolar) är domstolar i andra instans.
  • Högsta domstolen är högsta instans (kassationsdomstol).

I egenskap av allmänna domstolar handlägger distriktsdomstolarna tvistemål, brottmål och mål om mindre brott. Förvaltningsdomstolarna i första instans är specialdomstolar som har särskild behörighet att handlägga förvaltningsmål. Regionsdomstolarna är domstolar i andra instans som prövar överklaganden mot domar som har meddelats i första instans. Högsta domstolen är högsta instans och prövar kassationsbesvär mot avgivna domar. Högsta domstolen är även författningsdomstol.

Rättsdatabaser

Allmän information om Estlands rättsväsen finns på Länken öppnas i ett nytt fönsterjustitieministeriets webbplats.

På domstolarnas Länken öppnas i ett nytt fönsterwebbplats finns även en översikt över Estlands domstolssystem.

Är tillgången till databasen kostnadsfri?

Tillgången till information om det estniska rättsväsendet och domstolssystemet är gratis.

Senaste uppdatering: 03/08/2017

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på engelska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Domstolsväsen i medlemsstaterna - Irland

I det här avsnittet hittar du en översikt över Irlands domstolsväsen.

Domstolsväsen – Irland

Det irländska Länken öppnas i ett nytt fönsterdomstolsverket (Courts Service) är en oberoende juridisk person som inrättades i november 1999 i enlighet med Courts Service Act, 1998 (lag om domstolsverket). Myndigheten har följande lagstadgade ansvarsområden:

  1. Förvalta domstolarna.
  2. Tillhandahålla stödtjänster för domarna.
  3. Tillhandahålla information om domstolsväsendet till allmänheten.
  4. Tillhandahålla, förvalta och underhålla domstolsbyggnader.
  5. Tillhandahålla resurser för dem som använder domstolarna.

Irlands författning föreskriver att rätt ska skipas i domstolar som inrättats enligt lag, av domare som utses av presidenten på regeringens inrådan. Alla domstolsdomare är enligt författningen helt självständiga i sin dömande verksamhet. En domare får inte avsättas från sitt ämbete utom vid allvarliga tjänstefel eller påvisad oförmåga att utöva sina uppgifter. Också i sådana fall krävs det emellertid ett beslut av båda kamrarna i det irländska parlamentet (Oireachtas).

Domstolshierarkin

Enligt författningen består domstolsväsendet av en högsta överprövningsinstans, högsta domstolen (Supreme Court), och domstolar som fungerar som första instans, vilket inbegriper en High Court med obegränsad behörighet i brottmål och tvistemål samt domstolar med begränsad behörighet, nämligen grevskapsdomstolar (Circuit Courts) och distriktsdomstolar (District Courts), som är regionalt organiserade.

När det gäller brottmål anges i artikel 38 att ”[Å]tal för brott får endast väckas inom ramen för ett lagstadgat rättsligt förfarande”. Mindre allvarliga överträdelser prövas i ett förenklat rättegångsförfarande utan jury, men mål som rör grövre brott får inte prövas utan jury. I författningen föreskrivs också att specialdomstolar ska inrättas för att säkerställa en effektiv rättsskipning där en sådan inte kan uppnås av de allmänna domstolarna.

Allmänheten har i princip alltid tillträde till rättssalarna, såvida inte meddelandet ”in camera” (inför stängda dörrar) visas, vilket innebär att förhandlingarna inte är offentliga.

Tvistemålsdomstolarna är organiserade på följande sätt:

Supreme Court

High Court

(Säte i Dublin)
Överprövningsinstans

(Säte i Dublin)
High Court har obegränsad behörighet som första instans, och fungerar samtidigt som överprövningsinstans i mål som prövats av Circuit Court och vissa andra rättsinstanser

Circuit Court

District Court

(Säte i "residensstaden" i vart och ett av Irlands 26 grevskap eller counties)
Circuit Court fungerar som första instans i mål där tvistens värde uppgår till högst 38 092,14 euro, och som överprövningsinstans i mål som prövats av District Court och vissa andra rättsinstanser

(Säte i 24 distrikt)
District Court fungerar som första instans i mål där tvistens värde uppgår till högst 6 348,69 euro
(inkluderar vissa konsumenttvister där tvistens värde uppgår till högst 1 269,74 euro)

Senaste uppdatering: 15/09/2014

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Domstolsväsen i medlemsstaterna - Grekland

Här hittar du en översikt över rättssystemet i Grekland.

Rättssystemets uppbyggnad - rättsväsendet

I Grekland är rättssystemet en av statens tre funktioner. Enligt maktdelningsprincipen är rättsväsendet oberoende från den lagstiftande och verkställande makten.

Typer av domstolar – kort beskrivning

Domstolarna i Grekland är indelade i följande huvudkategorier:

  • Förvaltningsdomstolar
  • Tvistemålsdomstolar
  • Brottmålsdomstolar
  • Arméns, marinens och flygvapnets domstolar
  • Högsta specialdomstolen
  • Specialdomstol med ansvar för gottgörelsemål
  • Specialdomstol med ansvar för ministrars ansvarsskyldighet
  • Specialdomstol med ansvar för tvister om domares ersättningar

Domstolarnas ledning

Domstolarna leds av domare, antingen av domstolens ordförande eller domarrådet.

Domstolsindelning

Tvistemålsdomstolar:

  • Fredsdomstolar, förstainstansrätter, appellationsdomstolar, högsta domstolen
  • Brottmålsdomstolar:
  • Förstainstansrätter för förseelser, förstainstansrätter för grövre brott, appellationsdomstolar, högsta domstolen
  • Förvaltningsdomstolar:
  • Lägre förvaltningsdomstolar, högre förvaltningsdomstolar, högsta förvaltningsdomstolen

Relaterade länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterHögsta förvaltningsdomstolen

Länken öppnas i ett nytt fönsterAtens lägre förvaltningsdomstol

Länken öppnas i ett nytt fönsterÅklagarkontoret för Atens förstainstansrätter

Länken öppnas i ett nytt fönsterMinisteriet för rättsliga frågor, öppenhet och mänskliga rättigheter

Länken öppnas i ett nytt fönsterHögsta domstolen

Senaste uppdatering: 03/07/2019

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på spanska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Domstolsväsen i medlemsstaterna - Spanien

Detta avsnitt innehåller en översikt över domstolsväsendet i Spanien.

Organización de la Justicia. Sistemas Judiciales

Domstolsförvaltning

Bland de moderna rättssystemen följer det spanska systemet den så kallade kontinentala modellen.

Denna modell karaktäriseras av

  • åtskillnad mellan offentlig rätt och privaträtt, vilka i sin tur är uppdelade i områden som författningsrätt, straffrätt, förvaltningsrätt, skatterätt, civilrätt, handelsrätt, arbetsrätt och processrätt.
  • lagarna och de skrivna rättsreglerna har företräde i det system med rättskällor som beskrivs i civillagen och som innefattar lag, sedvänja och allmänna rättsprinciper.
  • en hierarkisk uppbyggnad av domstolsväsendet med ett system med olika möjligheter till rättslig prövning.

Typer av domstolar. Kort beskrivning

I 1978 års spanska konstitution anges att Spanien är en social och demokratisk rättsstat med en rättsordning vars överordnade värden är frihet, rättvisa, jämlikhet och politisk pluralism.

Konstitutionen grundas på den spanska nationens oupplösliga enhet samt ett gemensamt och odelbart fosterland för alla spanjorer, och den erkänner och garanterar rätten till autonomi för de nationaliteter och regioner av vilka den är sammansatt och solidariteten dem emellan.

Avdelning VI i konstitutionen innehåller bestämmelser om domstolsväsendet och i artikel 117 anges det att domstolarnas organisation och verksamhet bygger på principen om ett enhetligt domstolsväsende.

Alla dessa principer präglar domstolsorganisationen i Spanien och tar sig uttryck i att det bara finns ett enda domstolsväsende med en enda domarkår som utgör de allmänna domstolarna.

Det finns en mängd olika domstolar som fördelar arbetet mellan sig. Dessa domstolar har olika behörighet med avseende på sakområde, värde, person, funktion eller geografiskt område. Ett enhetligt domstolsväsende innebär således inte att domstolarnas behörighet inte kan skilja sig åt.

För att en domstol ska betraktas som allmän måste den enligt artikel 122 i 1978 års spanska konstitution omfattas av domstolslagen (Ley Orgánica del Poder Judicial).

Det finns tre olika centrala aspekter:

  1. Den lokala behörigheten
  2. Huruvida domstolen utgörs av en ensamdomare eller är kollegialt sammansatt
  3. Den sakliga behörigheten

Den lokala behörigheten

Enligt förarbetena till lag 6/1985 av den 1 juli om domstolsväsendet är det spanska domstolsväsendet geografiskt indelat i kommuner, kretsar, provinser och autonoma regioner, i vilka olika fredsdomstolar, förstainstansdomstolar, förvaltningsdomstolar, arbetsdomstolar, kriminalvårdsdomstolar, ungdomsdomstolar, provinsdomstolar och högre regiondomstolar har behörighet. Nationella domstolen, Högsta domstolen och de centrala förundersöknings- och förvaltningsdomstolarna har en behörighet som omfattar hela landet.

Domstolar som utgörs av ensamdomare och domstolar som är kollegialt sammansatta

Beträffande uppdelningen i domstolar som utgörs av ensamdomare och domstolar som är kollegialt sammansatta, utgörs alla domstolar av ensamdomare utom Högsta domstolen, Nationella domstolen, de högre regiondomstolarna och provinsdomstolarna.

Högsta domstolen (Tribunal Supremo) består av domstolens president, avdelningsordförande och domare som dömer vid var och en av de olika avdelningarna. Domstolen har fem avdelningar: tvistemålsavdelningen, brottmålsavdelningen, förvaltningsmålsavdelningen, avdelningen för arbetsrättsliga mål samt avdelningen för militärrättsliga mål.

Nationella domstolen (Audiencia Nacional) består av domstolens president, avdelningsordförande och domare som dömer vid var och en av de olika avdelningarna (avdelningen för överklagade mål, brottmålsavdelningen, avdelningen för förvaltningsmål och avdelningen för arbetsrättsliga mål).

De högre regiondomstolarna (Tribunales Superiores de Justicia) har fyra avdelningar (tvistemål, brottmål, förvaltningsmål och arbetsrättsliga mål). De består av en ordförande som även är ordförande för tvistemåls- och brottmålsavdelningen, av avdelningsordförande och av domare som dömer vid de olika avdelningarna.

Provinsdomstolarna (Audiencias Provinciales) består av en president och två eller fler domare. De dömer i tvistemål och brottmål och det kan finnas avdelningar som har samma sammansättning.

Domstolsverket

Lagen om domstolsväsendet (La Ley Orgánica del Poder Judicial) definierar Domstolsverket som den aktiva organisation som fungerar som stöd och support till domstolsverksamheten, domare och domstolar.

Domstolverket har utformats för att förbättra de rättsliga åtgärdernas effektivitet, ändamålsenlighet, och öppenhet, påskynda utslagen vid ärenden och förfaranden, och främja samarbete och samverkan mellan de olika förvaltningarna. De arbetar för att garantera en offentlig tjänst som är nära och av bra kvalitet, överensstämmer med de konstitutionella värdena och är inriktad på medborgarnas nuvarande behov.

Det är en ny organisationsmodell med modern åtgärdsteknik, och som grundas på en kombination av olika administrativa enheter. De är formella enheter för direktstöd, som motsvarar de gamla domstolarna, som stöder domaren i den juridiska funktionen. Enheterna är allmänna formella tjänster som styrs av domstolstjänstemän (Secretarios Judiciales). De sköter och beslutar om de funktioner som inte är strikt juridiska, som till exempel mottagande av skrivelser, delgivningar, verkställande av domar, förfarandeåtgärder eller rättsliga åtgärder, prövning av ärendeansökningar, delgivning av parterna, rättelse i förfarandet.

Det finns tre sorters allmänna tjänsteförfaranden

  • Allmän övergripande tjänst
  • Allmän tjänst för organisation av förfaranden
  • Allmän utförandetjänst

Den nya organisationsmodellen för den juridiska förvaltningen togs i bruk i Burgos och Murcia i november 2010. I februari året därpå infördes Domstolsverket i Cáceres och i Ciudad Real, och i juni 2011 i León, Cuenca och Mérida. Under 2013 väntas den införas i Ceuta och Melilla. Den här organisationsmodellen samexisterar med den gamla i resten av området.

Behörigheten

Utöver den lokala behörigheten kan domstolarna delas in utifrån vilken typ av mål som de är behöriga att döma i. Det finns fyra huvudtyper av mål:

Tvistemål: Här prövas sådana tvister som inte uttryckligen tillhör någon av de andra måltyperna. De kan därför betecknas som ordinära eller allmänna.

Brottmål: Här prövas talan om ansvar för brott.
Utmärkande för spansk rätt är att talan om enskilt anspråk med anledning av brott får föras tillsammans med den straffrättsliga talan. I sådana fall kan brottmålsdomstolen döma ut ersättning för de skador som brottet har vållat.

Förvaltningsmål: Förvaltningsmål syftar till att övervaka att den offentliga förvaltningen handlar lagenligt. Här kan även talan om förmögenhetsrättsligt ansvar väckas mot den offentliga förvaltningen.

Arbetsrättsliga mål: Här prövas olika tvister inom det arbetsrättsliga området, såväl enskilda tvister mellan arbetstagare och arbetsgivare grundade på anställningsavtal, som tvister rörande kollektiva förhandlingar. Här prövas även socialförsäkringsanspråk och anspråk mot staten när staten bär ansvar enligt den arbetsrättsliga lagstiftningen.

Utöver dessa fyra måltyper som handläggs av de allmänna domstolarna finns det även i Spanien militärdomstolar.

Militärdomstolarna utgör ett undantag från principen om ett enhetligt domstolsväsende.

För mer information se sidan om de spanska allmänna domstolarna.

I Spanien finns det inga specialdomstolar, men det har inrättats domstolar som är specialiserade på olika områden. Exempel på det är kvinnovåldsdomstolar, kriminalvårdsdomstolar och ungdomsdomstolar. De är allmänna domstolar som är specialiserade på något område. För mer information se ”de specialiserade domstolarna i Spanien”. För mer information se ”de specialiserade domstolarna i Spanien”.

Domstolshierarki

I Spanien tillämpas ett tvåinstanssystem, vilket innebär att domstolarna ingår i en hierarkisk ordning inom ramen för ett system med olika rättsmedel.

Vilka rättsmedel som får användas vid vilka domstolar är beroende av domstolarnas behörighet. För mer information se sidan om de allmänna domstolarna i Spanien.

Rättsdatabaser

Är tillgången till databasen kostnadsfri?

Ja, tillgången är kostnadsfri.

Kort sammanfattning av innehållet

Relaterade länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterDE SPANSKA DOMSTOLARNAS ALLMÄNNA RÅD
Senaste uppdatering: 12/03/2019

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Domstolsväsen i medlemsstaterna - Frankrike

I det här avsnittet hittar du en översikt över de olika domstolarnas organisation.

Rättsväsendets organisation – allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar

Domstolar i olika instans

Allmänna domstolar

1. Första instans:

Civilrättsliga domstolar

  • Övre underrätt för tvistemål (tribunal de grande instance)
  • Underrätt för tvistemål (tribunal d’instance)
  • Specialiserade civilrättsliga domstolar (arbetsdomstol [conseil des prud’hommes], handelsdomstol [tribunal de commerce] m.fl.).

Straffrättsliga domstolar

  • Polisdomstol (tribunal de police) (mindre svåra brott – contraventions)
  • Lägre brottsmålsdomstol (tribunal correctionnel) (medelsvåra brott – délits)
  • Brottmålsdomstol (cour d’assises) (allvarliga brott – crimes)

2. Andra instans: appellationsdomstol (cour d’appel)

3. Högsta domstolen (Cour de cassation)

Förvaltningsdomstolar

1. Första instans

  • Förvaltningsdomstol (tribunal administratif)
  • Specialiserade förvaltningsdomstolar (finansiella domstolar som den regionala revisionskammaren ([chambre régionale des comptes], socialbidragsdomstolar, disciplindomstolar)

2. Andra instans

  • Appellationsdomstol för förvaltningsmål (cour administrative d’appel)
  • Specialiserade appellationsdomstolar för förvaltningsmål (Revisionsrätten [Cour des comptes], Centrala socialbidragsnämnden [Commission centrale d’aide sociale] m.fl.)

3. Högsta förvaltningsdomstolen (Conseil d’Etat)

Mer utförlig information finns på Länken öppnas i ett nytt fönsterHögsta förvaltningsdomstolens webbplats.

Rättsdatabaser

Rättsdatabaserna i Frankrike finns offentligt tillgängliga på internet inom ramen för en offentlig tjänst. Webbplatsen Länken öppnas i ett nytt fönsterLégifrance innehåller följande:

Är tillgången till databaserna kostnadsfri?

Ja, tillgången till databaserna är kostnadsfri.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterSök efter behöriga domstolar

Länken öppnas i ett nytt fönsterDomstolsväsendets organisation – Frankrike

Senaste uppdatering: 19/05/2017

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.

Domstolsväsen i medlemsstaterna - Kroatien

Rättsväsendet i Kroatien

I Kroatiens författning föreskrivs att myndigheter i Kroatien ska organiseras i enlighet med principen om maktfördelning, så att den lagstiftande makten utövas av det kroatiska parlamentet, den verkställande makten av den kroatiska regeringen och den dömande makten av de kroatiska domstolarna. Som utövare av den dömande makten dömer domstolarna i enlighet med författningen, lagar och andra förordningar samt internationella fördrag som Kroatien har undertecknat och ratificerat. Rättsskipningsfunktionen innehas av domare som utsetts av statens rättsliga råd. I utövandet av sina rättskipande uppgifter måste domare vara självständiga och oberoende och åtnjuta immunitet enligt lagen. Domarämbetet är en fast uppgift och en domare får inte utföra några andra uppgifter.

Det kroatiska rättsväsendets organisation

Justitieministeriet har följande uppgifter:

  • Rättsliga och andra uppgifter som avser

civilrättsliga, straffrättsliga och handelsrättsliga lagar samt förvaltningsrättens administration, domares, åklagares och domstolsanställdas strukturering, funktion och yrkesutbildning, åklagarmyndigheter med ansvar för förfaranden som avser förseelser och myndigheter med ansvar för verkställighet av straffrättsliga påföljder, administration och annat som rör notariers och åklagares arbete, domstols- och notarieavgifter, internationellt rättsligt bistånd och andra former av rättsligt bistånd, verkställighet av straffrättsliga påföljder, benådning och villkorlig frigivning, datorisering, institutionalisering och samordning av stödsystemet för offer och vittnen inom rättsväsendet, verksamhet kopplad till tillhandahållande av information och stöd till offer och vittnen, ärenden som rör utbetalning av ersättning till personer som anhållits på ett orättfärdigt sätt och blivit orättvist dömda samt administrativa uppgifter kopplade till ekonomisk ersättning till brottsoffer.

  • Övervakning av rättsväsendets administration, åklagarmyndigheterna och de organ som handlägger småbrott.
  • Administrativa och andra uppgifter som avser

äganderätten, förmögenhetsrättsliga frågor som rör expropriation och andra begränsningar av äganderätten, förmögenhetsrättsliga frågor som rör konstruktion, jordbruks- och skogsmark, arrondering, försäljning och köp av jordegendom och den jordbruksverksamhet som inte faller inom andra regeringsorgans behörighetsområden, utländska medborgares egendomar, ersättning för egendom som konfiskerades under det jugoslaviska kommunistiska styret som inte faller inom andra regeringsorgans behörighetsområden samt successionen av f.d. Förbundsrepubliken Jugoslaviens egendom, rättigheter och skyldigheter.

  • Administrativa och yrkesrelaterade uppgifter som avser den kroatiska regeringens samarbete med internationella brottmålsdomstolar, Kroatiens företrädare vid Europadomstolen i Strasbourg, Internationella domstolen och andra internationella domstolar, om inte annat föreskrivs i särskilda regeringsbeslut, och uppgifter som rör skyddet av mänskliga rättigheter och nationella minoriteters rättigheter.
  • Uppgifter som rör Kroatiens deltagande i arbetet i EU:s organ inom de områden som faller inom ministeriets behörighetsområde.
  • Andra uppgifter inom ministeriets behörighet enligt en särskild lag.

Rättsakademin

Rättsakademin är en oberoende offentlig inrättning som tillhandahåller högkvalitativ yrkesmässig grundutbildning för praktikanter i de rättsliga myndigheterna och för studenter i den statliga skolan för tjänstemän inom rättsväsendet. Rättsakademin organiserar och förbättrar även fortlöpande det livslånga lärandet för tjänstemän inom rättsväsendet och rådgivare på de rättsliga myndigheterna.

Struktur

  1. Den statliga skolan för tjänstemän inom rättsväsendet
  2. Direktoratet för yrkesutbildning av praktikanter, rådgivare på de rättsliga myndigheterna och tjänstemän inom rättsväsendet
    • Regionala center i regiondomstolarna i Zagreb, Split, Rijeka, Osijek och Varaždin
    • Rättsakademin leds av domare, åklagare, professorer och andra experter

Rättsakademin är aktivt engagerad i internationella samarbeten och deltar i olika EU-projekt både som mottagande part och som deltagare. Syftet med projekten är institutionell förstärkning av akademin och målgruppernas yrkesmässiga utveckling.

Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om rättsakademin

Domstolar i Kroatien

I domstolslagen regleras domstolarnas organisation, kompetens och behörighet.

I Kroatien utövas den dömande makten av domstolarna som separata organ med offentliga maktbefogenheter. De utövar sin makt självständigt och oberoende inom det område och den behörighet som föreskrivs i lag.

Domstolarna skyddar Kroatiens rättsordning enligt författningen, lagar och internationella fördrag och säkerställer att lagen tillämpas enhetligt och att alla är lika inför lagen.

Domstolarna fattar beslut i mål som rör grundläggande mänskliga rättigheter och skyldigheter, den kroatiska statens samt lokala och regionala självstyrande enheters rättigheter och förpliktelser och andra juridiska personers rättigheter och skyldigheter, beslutar om påföljder och andra åtgärder mot förövare som har begått brott, förseelser och lagöverträdelser som anges i lagar och andra föreskrifter, granskar lagenligheten i offentliga förvaltningsmyndigheters allmänna och enskilda rättsakter, fattar beslut i tvister rörande medborgares personliga relationer, arbetsrättsliga, handelsrättsliga, förmögenhetsrättsliga och andra civilrättsliga mål, och överlägger om andra rättsfall enligt lag.

Domstolarna skipar rättvisa i enlighet med författningen, lagar internationella fördrag och andra giltiga rättskällor.

Den dömande makten i Kroatien utövas av allmänna domstolar och specialdomstolar och Kroatiens högsta domstol.

De allmänna domstolarna är distriktsdomstolar och regiondomstolar.

Specialdomstolarna är handelsdomstolar, förvaltningsdomstolar, småbrottsdomstolar, Kroatiens handelsöverdomstol, Kroatiens högsta förvaltningsdomstol och Kroatiens småbrottsöverdomstol.
Distriktsdomstolar och småbrottsdomstolar inrättas för en eller flera kommuner, en eller flera städer eller delar av ett stadsområde, och regiondomstolar, handelsdomstolar och förvaltningsdomstolar inrättas för ett eller flera regioner.
Kroatiens handelsöverdomstol, högsta förvaltningsdomstol, småbrottsöverdomstol och högsta domstol har hela Kroatien som domkrets.

Högsta domstolen är högsta instans i Kroatien.

Enligt lag kan andra allmänna domstolar eller specialdomstolar med behörighet inom ett särskilt tekniskt eller rättsligt område inrättas.

Kroatiens högsta domstol

Regiondomstolar (15)

Handelsöverdomstolen (1)

Högsta förvaltningsdomstolen (1)

Småbrottsöverdomstolen (1)

Distrikts- domstolar (67)

Handelsdomstolar (7)

Förvaltningsdomstolar (4)

Småbrottsdomstolar (61)

Noteras bör att ett nytt nätverk av 24 distriktsdomstolar och åtta handelsdomstolar kommer att upprättas den 1 april 2015. Den 1 juli 2015 kommer ett nytt nätverk av 22 småbrottsdomstolar att upprättas. Dessa regleras av Länken öppnas i ett nytt fönsterlagen om domstolar (domkretsar och säten) (OG 128/14)
Informationen här kommer att ändras efter den 1 april 2015 och den 1 juli 2015.

Högsta domstolen har sitt säte i Zagreb.

  1. Den säkerställer enhetlig tillämpning av lagen och allas likhet inför dess tillämpning.
  2. Den fattar beslut om ordinära rättsmedel när så föreskrivs i särskild lagstiftning.
  3. Den fattar beslut om särskilda rättsmedel mot kroatiska domstolars slutliga avgöranden.
  4. Den fattar beslut om behörighetskonflikter när detta föreskrivs i en särskild lag.
  5. Den diskuterar aktuella rättsliga frågor som rör rättstillämpning, utreder behovet av yrkesutveckling för domare, rådgivare och praktikanter i domstolen och ägnar sig åt annan verksamhet som föreskrivs i lag.

Supreme Court of the Republic of Croatia
Trg Nikole Šubića Zrinskog 3
10 000 Zagreb
tfn: +385 1 486 22 22, +385 1 481 00 36
fax: +385 1 481 00 35
e-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönstervsrh@vsrh.hr
Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.vsrh.hr/

Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om domstolar

Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om domstolar (domkretsar och säten)

Dessa lagar är för närvarande i kraft.
Den nya lagen om domstolar (domkretsar och säten) antogs och offentliggjordes i det offentliga kungörelseorganet (NN) 128/14 och träder i kraft den 1 aprilLänken öppnas i ett nytt fönsterhttps://narodne-novine.nn.hr/clanci/sluzbeni/2014_10_128_2430.html 2015 eller den 1 juli 2015, och ersätter därmed tidigare lagar.

Byrån för förebyggande av korruption och organiserad brottslighet

Byrån för förebyggande av korruption och organiserad brottslighet är en särskild åklagarmyndighet som inrättats för hela Kroatien och har hand om allmänna åtal i mål som rör korruption och organiserad brottslighet.

Office for the Prevention of Corruption and Organised Crime
Gajeva 30a
10 000 Zagreb
tfn: +385 4591 874
fax: + 385 1 4591 878
e-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönstertajnistvo@uskok.dorh.hr

Länken öppnas i ett nytt fönster
Lagen om byrån för förebyggande av korruption och organiserad brottslighet

Senaste uppdatering: 20/07/2016

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Domstolsväsen i medlemsstaterna - Italien

Här hittar du en översikt över rättssystemet i Italien.

Rättssystemets uppbyggnad – domstolsväsen

Det italienska rättssystemet bygger på lagfästa författningsregler.

Domarnas och de allmänna åklagarnas verksamhet sköts av domarkårens medlemmar. Den administrativa verksamheten sköts av justitieministeriet.

Rättssystemets verksamhet kan delas in i följande områden:

  • Allmänna tvistemål och brottmål.
  • Förvaltning.
  • Revision.
  • Militära frågor.
  • Skattefrågor.

De regionala förvaltningsdomstolarna (”tribunali amministrativi regionali”) och Italiens högsta förvaltningsdomstol (”consiglio di stato”) är behöriga domstolar i förvaltningsfrågor.

Revisionsrätten (”corte dei conti”) är behörig domstol i revisionsfrågor. Revisionsrättens allmänna åklagare finns i samma domstol.

Provins- och distriktsnämnderna är behöriga i skattefrågor.

Militärdomstolarna har behörighet i mål som rör militära förhållanden. Systemet omfattar militära appellationsdomstolar, övervakningsdomstolar, åklagare vid militärdomstolarna, allmänna åklagare vid de militära appellationsdomstolarna och allmänna åklagare vid kassationsdomstolen.

Allmänna tvistemål och brottmål avgörs av de allmänna domstolarna. Det finns två olika typer av domare: ordinarie domare och domare som arbetar för allmänna åklagarmyndigheten. De senare arbetar som utredare.

Domstolsförvaltning

Enligt författningen är det justitieministeriet som har ansvar för förvaltningen av domstolarna på grund av ministeriets speciella funktion, roll och förbindelse med domarkåren.

Efter en mycket omfattande offentlig granskning utses domarna till behörighetsområden i enlighet med deras egna önskemål. Domarna kan inte utses, befordras, avskedas, förflyttas eller straffas utan att ärendet först granskas av domarkårens högsta råd (”consiglio superiore della magistratura”) i enlighet med speciella skyddsgarantier.

Alla ärenden som rör domare måste bedömas av detta råd, vilket skyddar domarnas självständighet och status.

Italiens president är även ordförande för domarkårens högsta råd.

Justitieministeriet sköter sin administrativa och organisatoriska verksamhet på två plan:

  • Inom huvuddepartementen (dipartimenti), huvudsakligen i Rom men även vid lokala avdelningar för speciella behörighetsområden.
  • Inom de olika domstolarna.

Den administrativa verksamheten ansvarar även för den personal som arbetar inom rättssystemet.

Domstolarnas (och de allmänna åklagarämbetenas) högsta chefer är

  • en överdomare som är ansvarig för domarkåren och har sista ordet när det gäller administrativa beslut,
  • en domstolsdirektör (”dirigente”) som arbetar med organisationen av de tjänster som domarkåren tillhandahåller och med intern hjälp till domarna och åklagarna. Domstolsdirektören har den högsta ställningen av administrationspersonalen.

Typer av domstolar – kort beskrivning

Domstolarna delas in enligt följande:

Första instans

  • Fredsdomare (”giudici di pace”) är domare med hedersuppdrag (dvs. inte yrkesdomare). De behandlar mindre tvistemål och brottmål.
  • Underrätter (”tribunali”) handlägger allvarligare brottmål.
  • Övervakningsbyrån (”ufficio di sorveglianza”) handlägger ärenden som rör verkställighet av påföljder (frågor om fångar, fällande domar osv.).
  • Ungdomsdomstolar (”tribunale per i minorenni”).

Andra instans

Om man vill överklaga på faktiska eller rättsliga grunder  vänder man sig till följande domstolar:

  • Appellationsdomstolar (”corte d’appello”).
  • Övervakningsdomstolar (”tribunale di sorveglianza”) – domstolar i andra instans (och första instans i vissa speciella frågor) som handlägger frågor om verkställighet av påföljder.

Tredje instans

Överklagande till högsta instans:

  • Högsta domstolen (”corte suprema di cassazione”) – har allmän behörighet och är sista instans.

Inom huvuddomstolarna finns det även specialavdelningar. Det finns ett slags brottmålsdomstol (”corte d’assise”) som består av två yrkesdomare och sex jurymedlemmar. Jurymedlemmarna är utvalda medborgare som tjänstgör under en kort tid för samarbete med och som företrädare för olika samhällssektorer. De här domstolarna dömer i mål om grova brott (mord, grovt överfall och liknande).

Åklagarfunktioner:

  • Allmänna åklagare vid första instansen (”procuratore della repubblica presso il tribunale”) och biträdande åklagare (”sostituti procuratori”).
  • Riksåklagare vid andra instansen (”procuratore generale presso la corte d’appello”) och biträdande åklagare (”sostituti procuratori generali”).
  • Riksåklagare vid högsta domstolen (”procuratore generale presso la corte di cassazione”) och biträdande åklagare (”sostituti procuratori generali”).

I Italien är allmänna åklagare yrkesdomare som utövar sitt arbete under domstolschefens tillsyn. Denna hierarki gäller endast för de allmänna åklagarna.

Domstolshierarki

Domsrätt i tvistemål

Domsrätt i brottmål

Domsrätt i ungdomsbrott

Domsrätt i brottmål

1:a instansen

Fredsdomare

Fredsdomare

Ungdomsdomstol

Brottmålsdomstol

2:a instansen

Underrätt

Underrätt

Specialiserad avdelning vid appellationsdomstolen

Brottmålsdomstol

Appellationsdomstol

Appellationsdomstol

Lagöverträdelser

Högsta domstolen (eller kassationsdomstolen)

Högsta domstolen (eller kassationsdomstolen)

Högsta domstolen (eller kassationsdomstolen)

Högsta domstolen (eller kassationsdomstolen)

Rättsdatabaser

Länken öppnas i ett nytt fönsterItalienska justitieministeriets webbplats innehåller information om domarkåren, justitieministeriet och olika organs behörigheter och kontaktuppgifter.

Länken öppnas i ett nytt fönsterDomarkårens högsta råd (”consiglio superiore della magistratura”) har en webbplats med information om Italiens rättssystem på italienska, engelska och franska.

Båda webbplatserna är kostnadsfria.

Senaste uppdatering: 18/06/2018

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på grekiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Domstolsväsen i medlemsstaterna - Cypern

Rättssystemets uppbyggnad – domstolsväsen

Domstolsförvaltning

Cypern var en brittisk koloni fram till 1960, och de rättssystem som inrättades bygger nästan helt på det brittiska rättssystemet. Lagstiftningen antogs på grundval av principerna om sedvanerätt (common law) och skälighet (equity).

Rättssystemet, som har varit gällande sedan Republiken Cypern upprättades, påverkas fortfarande av det brittiska rättssystemet. Republiken Cyperns domstolar tillämpar följande lagstiftning:

  • Republiken Cyperns författning (Σύνταγμα της Κυπριακής Δημοκρατίας)
  • De lagar som bibehållits enligt artikel 188 i författningen
  • Principen om sedvanerätt och principen om skälighet
  • De lagar som antagits av representanthuset (Βουλή των Αντιπροσώπων).

Efter Republiken Cyperns anslutning till Europeiska unionen 2004 ändrades Republiken Cyperns författning så att EU-rätten har företräde.

Typer av domstolar – kort beskrivning

Domstolarna i Cypern har två instanser: Högsta domstolen (Ανώτατο Δικαστήριο) (andra instans) och olika domstolar i första instans enligt nedanstående förteckning:

  • HÖGSTA DOMSTOLEN (ΑΝΩΤΑΤΟ ΔΙΚΑΣΤΗΡΙΟ)
  • DISTRIKTSDOMSTOLAR (ΕΠΑΡΧΙΑΚΑ ΔΙΚΑΣΤΗΡΙΑ)
  • BROTTMÅLSDOMSTOLAR (ΚΑΚΟΥΡΓΙΟΔΙΚΕΙΑ)
  • FAMILJEDOMSTOLAR (ΟΙΚΟΓΕΝΕΙΑΚΑ ΔΙΚΑΣΤΗΡΙΑ)
  • HYRESDOMSTOLAR (ΔΙΚΑΣΤΗΡΙΑ ΕΛΕΓΧΟΥ ΕΝΟΙΚΙΑΣΕΩΝ)
  • ARBETSDOMSTOLAR (ΔΙΚΑΣΤΗΡΙΑ ΕΡΓΑΤΙΚΩΝ ΔΙΑΦΟΡΩΝ)
  • MILITÄRDOMSTOLEN (ΣΤΡΑΤΙΩΤΙΚΟ ΔΙΚΑΣΤΗΡΙΟ)

Rättsdatabaser

Det finns fortfarande ingen officiell rättsdatabas. Det finns ett antal privata rättsdatabaser. Några av dessa tillhandahåller tjänster till abonnenter och några ger fri tillgång.

De innehåller information om domstolsavgöranden och primärlagstiftning.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterHögsta domstolen i Cypern (Ανώτατο Δικαστήριο Κύπρου)

Senaste uppdatering: 29/08/2014

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.

Domstolsväsen i medlemsstaterna - Lettland

Det här avsnittet ger en översikt över domstolsväsendet i Lettland.

Rättssystemets uppbyggnad – domstolsväsen

Vid sidan av den lagstiftande och verkställande makten har Lettland ett oberoende rättsväsen som är uppdelat i tre nivåer. I enlighet med författningen utövas den dömande makten i Lettland av distrikts- och stadsdomstolar, regionala domstolar, högsta domstolen och författningsdomstolen. Vid krig eller undantagstillstånd används även militärdomstolar.

Domstolsförvaltning

Enligt Länken öppnas i ett nytt fönsterlagen om domstolsväsendet (likums ”Par tiesu varu”) är justitieministeriet den högsta statliga myndigheten när det gäller domstolarnas förvaltning.

Justitieministeriet

  1. kan utfärda instruktioner för hur distrikts- och stadsdomstolarnas, de regionala domstolarnas och inskrivningsmyndigheternas administrativa arbete ska organiseras,
  2. kan begära den information från distrikts- och stadsdomstolarna, de regionala domstolarna och inskrivningsmyndigheterna som krävs för att ministeriet ska kunna utföra sina lagstadgade funktioner,
  3. ansvarar för den institutionella styrningen av distrikts- och stadsdomstolarna, de regionala domstolarna och inskrivningsmyndigheterna,
  4. utför inspektioner vid distrikts- och stadsdomstolarna, de regionala domstolarna och inskrivningsmyndigheterna.

Domstolsförvaltningen (Tiesu administrācija) organiserar och garanterar utförandet av det administrativa arbetet vid distrikts- och stadsdomstolarna, de regionala domstolarna och inskrivningsmyndigheterna. Förvaltningen lyder under justitieministern genom justitieministeriet.

Högsta domstolen (Augstākā tiesa) har ingen administrativ anknytning till distrikts- eller stadsdomstolarna eller de regionala domstolarna. Arbetet i högsta domstolen organiseras av dess ordförande. Högsta domstolen har en särskild förvaltning för administrativa uppgifter, högsta domstolens förvaltning (Augstākās tiesas Administrācija).

Rättsrådet (Tieslietu padome) är ett kollegialt organ som deltar i utformningen av policyn och strategin för domstolssystemet och arbetar för att förbättra domstolssystemets organisation.

Typer av domstolar: kort beskrivning och hierarki

Allmänna domstolar: domstolar i första instans och appellationsdomstolar

Distrikt- och stadsdomstolarna (rajonu (pilsētu) tiesas) är första instans i tvistemål, brottmål och förvaltningsmål. Distrikts- och stadsdomstolar kan ha strukturella enheter, dvs. domstolsbyggnader, på olika platser i det berörda distriktets eller den berörda stadens domkrets. De kan också ha en inskrivningsmyndighet. Inskrivningsmyndigheterna förvaltar fastighetsregister (där fastigheter och därtill knutna rättigheter registreras) och behandlar krav på indrivning av obestridda fordringar, ansökningar om betalningsföreläggande och godkännande av kungörelser om auktion.

De regionala domstolarna (apgabaltiesas) fungerar som appellationsdomstol i tvistemål, brottmål och förvaltningsmål och är då domföra med tre domare. De regionala domstolarna kan ha strukturella enheter, dvs. domstolsbyggnader, på olika platser i den berörda regionala domstolens domkrets.

Enligt Länken öppnas i ett nytt fönsterlagen om domstolsväsendet kan militärdomstolar användas vid krigs- och undantagstillstånd. Enligt Länken öppnas i ett nytt fönsterlagen om militärdomstolar upprättas militärdomstolar på justitieministerns order. I sådana fall inleds verksamhet vid en eller flera militärdomstolar i första instans och en militär appellationsdomstol.

Högsta domstolen

Högsta domstolen (Augstākā tiesa) består av en senat, som är uppdelad i tre avdelningar (departamenti) med ansvar för tvistemål, brottmål respektive förvaltningsmål, och två kammare (palātas) med ansvar för tvistemål respektive brottmål. Högsta domstolen är appellationsinstans i rättsfrågor, såvida inte annat föreskrivs i lagen. Fram till den 31 december 2014 hade högsta domstolen två kammare (tvistemål och brottmål), men från den 1 januari 2015 till den 31 december 2016 har den bara en kammare för tvistemål.

I plenum (plēnums) sammanträder alla högsta domstolens domare tillsammans. Där diskuteras frågor om tolkning av lagstiftningen. Vid mötet väljs också ledamöter av disciplindomstolen (Disciplinārtiesa). Disciplindomstolen består av sex domare från Högsta domstolens avdelningar och sammankallas för att granska lagenligheten hos de beslut som fattas av rättsliga disciplinkommittén (Tiesnešu disciplinārkolēģija). Frågor om tolkning av rättsliga bestämmelser kan också behandlas för att garantera en enhetlig tillämpning av lagen, inte bara i högsta domstolens plenum, utan även i den berörda kammarens eller avdelningens plenum.

Författningsdomstolen (Satversmes tiesa) är en oberoende rättslig myndighet vars uppdrag fastställs i författningen och lagen om författningsdomstolen. Den behandlar ärenden som rör lagars och andra rättsakters författningsenlighet. Den behandlar också andra ärenden som hänskjuts till den enligt lagen om författningsdomstolen.

Rättsdatabaser

Lettland har följande rättsdatabaser:

  1. Länken öppnas i ett nytt fönsterJustitieministeriets webbplats som innehåller information om domstolsväsendet, personer verksamma inom detta (auktoriserade notarier och utmätningsmän) och länkar till andra webbplatser med anknytning till domstolsväsendet.
  2. Lettlands nationella portal Länken öppnas i ett nytt fönsterLatvija.lv

Portalen Latvija.lv ger tillgång till de centrala och lokala myndigheternas resurser på internet. Informationen är uppdelad i ämnesområden.

Avdelningen e-tjänster (E-pakalpojumi) ger tillgång till e-tjänster som vanligen tillhandahålls med hjälp av en särskild centraliserad infrastruktur. Avdelningen innehåller ett virtuellt arbetsutrymme där användarna kan beställa och få tillgång till centrala och lokala e-tjänster hos myndigheterna, följa de olika stegen i tillhandahållandet av de tjänsterna och få information om resultaten.

Den avdelning där man kan söka efter olika tjänster (”tjänstekatalogen”, Pakalpojumu katalogs) fungerar som en central ingång till centrala och lokala myndighetstjänster. ”Tjänstekatalogen” kan användas för att erhålla viktig information om dessa tjänster, villkor och kostnad för att beställa och få tillgång till tjänsterna samt en beskrivning av dem. I beskrivningen av online-tjänsterna finns en länk till den berörda resursen (information, webbplats, direktlänk eller e-tjänsten). Användarna kan nå informationen antingen via katalogen, som är uppdelad efter olika livssituationer, eller genom att använda portalens sökfunktioner. Innehållet i den centraliserade katalogen uppdateras av de myndigheter som tillhandahåller tjänsterna.

Syftet med Lettlands nationella portal Länken öppnas i ett nytt fönsterLatvija.lv är att lettiska medborgare och utlänningar ska kunna få tillgång till lettiska myndigheters internetresurser och att fungera som en central ingång till e-tjänster som erbjuds av en rad institutioner.

Tillgången till portalen är kostnadsfri.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterNationella domstolsportalen, Länken öppnas i ett nytt fönsterHögsta domstolen, Länken öppnas i ett nytt fönsterFörfattningsdomstolen, Länken öppnas i ett nytt fönsterDomstolsförvaltningen, Länken öppnas i ett nytt fönsterJustitieministeriet

Senaste uppdatering: 04/01/2016

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på litauiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Domstolsväsen i medlemsstaterna - Litauen

Här hittar du en översikt över domstolarna i Litauen.

Rättssystemets uppbyggnad – domstolsväsen

I Litauen finns det 56 allmänna domstolar och sex specialdomstolar (förvaltningsdomstolar).

Domstolarnas förvaltning

Allmänna domarmötet (Visuotinis teisėjų susirinkimas) är Litauens högsta oberoende rättsliga organ. Domarmötet samlar alla domare i Litauen.

Litauens domstolsråd (Teisėjų taryba) är ett oberoende exekutivt rättsligt organ. Det har 23 ledamöter och ska säkerställa domstolarnas och domarnas självständighet.

Domarkårens hedersdomstol (Teisėjų garbės teismas) är en självständig specialdomstol som prövar disciplinmål mot domare samt domares invändningar mot förtal.

Nationella domstolsförvaltningen (Nacionalinės teismų administracija) ser till att domstolsväsendets institutioner fungerar ändamålsenligt och bidrar till att garantera domstolarnas och domarnas oberoende och domstolarnas organisatoriska självständighet.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterHitta behörig domstol

Senaste uppdatering: 22/12/2015

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.

Domstolsväsen i medlemsstaterna - Luxemburg

Det här avsnittet innehåller en översikt över domstolarnas organisation i Luxemburg.

Rättssystemets uppbyggnad – domstolsväsen

Rättssystemet i Luxemburg är indelat i allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar. Dessutom finns en författningsdomstol.

Rättssystemet

Domstolarna har enligt författningen dömande makt och ska tillämpa förordningar och allmänna och lokala bestämmelser under förutsättning att de är förenliga med lagen.

1. Allmänna domstolar

  • Högsta domstolen

Högsta domstolen är högsta instans i rättssystemet. Den består av en kassationsdomstol (cour de cassation) och en appellationsdomstol (cour d'appel) samt en åklagarmyndighet. De har sitt säte i Luxemburg.

  • Distriktsdomstolar

Luxemburg är indelat i två domstolsdistrikt, Luxemburg och Diekirch, med en distriktsdomstol i varje.

  • Fredsdomare

Det finns tre fredsdomare, en i Luxemburg, en i Esch-sur-Alzette (i Luxemburgs domstolsdistrikt) och en i Diekirch (i Diekirchs domstolsdistrikt).

2. Specialdomstolar

  • Högsta socialförsäkringsdomstolen

Högsta socialförsäkringsdomstolen består av en ordförande, två assessorer som utnämns bland domarna och två företrädare för nationella sjukförsäkringskassan (CNS).

  • Socialförsäkringsdomstolen

Socialförsäkringsdomstolen består av en ordförande och två företrädare för nationella sjukförsäkringskassan (CNS).

Förvaltningsdomstolar

Högsta förvaltningsdomstolen

Högsta förvaltningsdomstolen består av fem domare och har en avdelning som sammanträder med tre domare.

Förvaltningsdomstolen

Förvaltningsdomstolen består av tio domare och har tre avdelningar som sammanträder med tre domare.

Rättsdatabaser

Information om justitieministeriet, juristyrken, lagstiftning, domstolar, fångvårdsanstalter, service till medborgarna, blanketter och nyheter finns på webbplatsen för Länken öppnas i ett nytt fönsterjustitieministeriet.

Är tillgången till databasen kostnadsfri?

Ja, tillgången till databasen är kostnadsfri.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterLegilux

Länken öppnas i ett nytt fönsterRättsväsendets portal

Länken öppnas i ett nytt fönsterFörvaltningsdomstolen

Länken öppnas i ett nytt fönsterJustitieministeriet

Länken öppnas i ett nytt fönsterLuxemburgs regering

Senaste uppdatering: 04/02/2015

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på ungerska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Domstolsväsen i medlemsstaterna - Ungern

Här hittar du en översikt över det ungerska domstolsväsendet.

Domstolsförvaltning

Ordföranden för det nationella domstolsverket

Den centrala förvaltningen av domstolarna sköts av ordföranden för det nationella domstolsverket (Országos Bírósági Hivatal), biträdd av den allmänna vice ordföranden och andra vice ordföranden samt av personal vid domstolsverket. Ordförandens verksamhet övervakas av det nationella domarrådet (Országos Bírói Tanács). Ordföranden för det nationella domstolsverket ansvarar för att den centrala förvaltningen fungerar effektivt och sköter sina uppgifter enligt den grundlagsenliga principen om domstolarnas oberoende, i den mån detta föreskrivs i lag.

Ordföranden för domstolsverket utfärdar beslut, förordningar och rekommendationer i samband med utövandet av sina tjänsteåligganden. Endast domare kan väljas till ordförande för det nationella domstolsverket.

Nationella domarrådet

Nationella domarrådet övervakar den centrala förvaltningen av domstolarna. Domarrådet har sitt säte i Budapest och består av 15 ledamöter. Ordföranden för högsta domstolen är på tjänstens vägnar ledamot i det nationella domarrådet, medan de övriga 14 ledamöterna väljs vid ett möte med domardelegater bland de delegerade genom hemlig omröstning med enkel majoritet. Vid det första mötet väljer domardelegaterna en domare från en appellationsdomstol, fem domare från allmänna domstolar, sju domare från lokala domstolar och en domare från en arbetsdomstol. (Distriktsdomstolarna samt förvaltnings- och arbetsdomstolarna inleder sin verksamhet den 1 januari 2013.)

Domstolarnas organisation

Det ungerska domstolsväsendet omfattar följande typer av domstolar:

  • Högsta domstolen (Kúria)
  • Regionala appellationsdomstolar (ítélőtáblák)
  • Allmänna domstolar (törvényszékek)
  • Distriktsdomstolar (járásbíróságok)
  • Förvaltnings- och arbetsdomstolar (közigazgatási és munkaügyi bíróságok)

Domstolarnas behörighet sammanfaller i regel med de administrativa gränserna, och domstolens namn anger var den är belägen.

Lekmannadomare (nem hivatásos bíró) deltar också i prövningen av ärenden på det sätt som föreskrivs i lag, men endast yrkesdomare får fungera som ensamdomare (egyesbíró) och rådspresident (tanácselnök).

Yrkesdomare utnämns av landets president och kan bara avsättas av de skäl och enligt de förfaranden som föreskrivs i lag. Domarna är oberoende och lyder endast under lagen. De får inte vara medlemmar i politiska partier eller bedriva politisk verksamhet.

Domstolshierarki

Distriktsdomstolar samt förvaltnings- och arbetsdomstolar

Distriktsdomstolar samt förvaltnings- och arbetsdomstolar prövar ärenden i första instans. (t.o.m. den 31 december 2012 prövas ärenden i första instans av lokala domstolar och arbetsdomstolar).

Förvaltnings- och arbetsdomstolar prövar ärenden som gäller domstolsprövning av förvaltningsbeslut respektive ärenden som rör anställningsförhållanden och liknande förhållanden (och andra ärenden som hänskjuts till dem enligt lag).

Distriktsdomstolar samt förvaltnings- och arbetsdomstolar kan ha sektioner (csoport) som hanterar särskilda typer av ärenden.

Allmänna domstolar

Allmänna domstolar prövar ärenden i första instans när lagen föreskriver detta, och behandlar också överklaganden av beslut som fattats av lokala domstolar och arbetsdomstolar t.o.m. den 31 december 2012 eller av distriktsdomstolar eller förvaltnings- och arbetsdomstolar efter den 1 januari 2013.

De allmänna domstolarna består av paneler (tanács), sektioner och avdelningar (kollégium) för brottmål, tvistemål, ekonomiska mål, förvaltningsmål och arbetsrättsliga mål. Olika avdelningar kan även fungera som en enda enhet.

Militärdomstolar (katonai tanács) med begränsad behörighet prövar särskilda ärenden vid utvalda allmänna domstolar.

Regionala appellationsdomstolar

Regionala appellationsdomstolar finns i Debrecen, Szeged, Budapest, Győr och Pécs. De prövar överklaganden mot avgöranden i lokala domstolar och allmänna domstolar t.o.m. den 31 december 2012 och i distriktsdomstolar samt förvaltnings- och arbetsdomstolar fr.o.m. den 1 januari 2013, i ärenden som föreskrivs i lag. Överklaganden som gäller förvaltningsärenden prövas t.o.m. den 31 december 2012 av den regionala appellationsdomstolen i Budapest (Fővárosi Ítélőtábla).

De regionala appellationsdomstolarna har paneler och avdelningar för brottmål och tvistemål. T.o.m. den 31 december 2012 har appellationsdomstolen i Budapest även en avdelning för förvaltningsmål.

Domsrättsområden

  • Regionala appellationsdomstolen i Szeged: länen Csongrád, Bács-Kiskun och Békés
  • Regionala appellationsdomstolen i Pécs: länen Baranya, Somogy, Tolna och Zala
  • Regionala appellationsdomstolen i Debrecen: länen Hajdú-Bihar, Borsod-Abaúj-Zemplén, Jász-Nagykun-Szolnok och Szabolcs-Szatmár-Bereg
  • Regionala appellationsdomstolen i Győr: länen Győr-Moson-Sopron, Komárom-Esztergom, Vas och Veszprém
  • Regionala appellationsdomstolen i Budapest: Budapest samt länen Fejér, Heves, Pest och Nógrád.

Högsta domstolen

Högsta domstolen är högsta instans inom det ungerska domstolsväsendet. Den har sitt säte i Budapest. Högsta domstolen garanterar enhetlig rättskipning vid domstolarna, och dess avgöranden om enhetlig rättspraxis är bindande för alla domstolar.

Högsta domstolens ordförande väljs av det ungerska parlamentet med två tredjedelars majoritet, på rekommendation av landets president. Endast domare kan väljas till ordförande för högsta domstolen. Vice ordförandena för högsta domstolen utnämns av landets president på rekommendation av högsta domstolens ordförande.

Högsta domstolen

  • prövar överklaganden som gäller allmänna domstolars och regionala appellationsdomstolars avgöranden (i ärenden som specificeras i lag)
  • prövar resningsansökningar
  • antar avgöranden om enhetlig rättspraxis (jogegységi határozat) som är bindande för alla domstolar
  • analyserar den rättspraxis som de slutliga domarna ger upphov till samt den domstolspraxis som utvecklats vid domstolarna.
  • antar rättsliga avgöranden och principbeslut
  • granskar om förordningar utfärdade av lokala myndigheter är förenliga med annan lagstiftning och upphäver vid behov sådana förordningar
  • faställer om den lokala förvaltningen inte har fullgjort sin lagstadgade skyldighet att utfärda lagstiftning, och
  • prövar andra ärenden som hänskjuts till dess domsrätt.

Högsta domstolen har paneler för konkurs- och harmoniseringsbeslut, paneler för lokal förvaltning och principbeslut, avdelningar för brottmål, tvistemål, förvaltningsmål och arbetsrättsliga mål samt sektioner för analys av rättspraxis.

Senaste uppdatering: 17/11/2015

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Domstolsväsen i medlemsstaterna - Malta

Här hittar du en översikt över rättssystemet på Malta.

Rättssystemets uppbyggnad – domstolsväsen

Det maltesiska rättssystemet är i princip ett tudelat system med en första instans under ledning av en domare (Judge eller Magistrate) och en appellationsinstans. Appellationsdomstolen för högre instanser leds av tre Judges och behandlar överklaganden från en domstol som leds av en Judge. Appellationsdomstolen för lägre instanser har en enda Judge som behandlar överklaganden från en domstol som leds av en Magistrate. Det finns också olika specialdomstolar (tribunals) som behandlar specifika rättsområden och som har varierande grad av befogenheter. De allra flesta överklaganden mot beslut som fattats av specialdomstolarna behandlas av appellationsdomstolen för lägre instanser, medan de andra behandlas av avdelningen för högre instanser.

Premiärministern utser en generaldirektör som har ansvar för domstolsförvaltningen. Generaldirektören bistås av The Registrar, Civil Courts and Tribunals (förvaltningschefen för tvistemålsdomstolar och specialdomstolar), The Registrar Criminal Courts and Tribunals (förvaltningschefen för brottmålsdomstolar och specialdomstolar), The Registrar, Gozo Courts and Tribunals (förvaltningschefen för domstolar och specialdomstolar i Gozo) samt The Director, Support Services (direktören för stödtjänster).

Generaldirektören ansvarar för förvaltningen och administrationen av The Courts of Justice Department (domstolsavdelningen), dvs. register samt arkiv och andra tjänster. Alla högre tjänstemän vid domstolsavdelningen får sina instruktioner av och är ansvariga inför generaldirektören.

Typ av domstolar – kort beskrivning

I tabellen nedan finns en kort beskrivning av varje domstol.

Domstolshierarki

Court of Appeal (appellationsdomstol)

Andra instans

Överprövning

Appellationsdomstolen behandlar överklaganden från tvistemålsdomstolar i både högre och lägre instans.

(i) Domstolen behandlar överklaganden från First Hall of the Civil Court och från Civil Court (familjeärenden).

(ii) Överklaganden av tvistemålsavgöranden från Court of Magistrates, Small Claims Tribunal och förvaltningsspecialdomstolarna behandlas också i denna domstol.

Tre judges

En judge

Court of Criminal Appeal (appellationsdomstol för brottmål)

Andra instans

Överprövning

I sin högre instans behandlar domstolen överklaganden från personer som har fällts i brottmålsdomstolen (Criminal Court).

I sin lägre instans behandlar domstolen överklaganden i ärenden som har avgjorts av Court of Magistrates i egenskap av brottmålsdomstol

Tre judges

En judge

Criminal Court (brottmålsdomstol)

Första instans

Domstolen behandlar brottmål som går utöver behörigheten för Court of Magistrates.

Under ledning av en judge, eventuellt tillsammans med en jury på nio personer

Civil Court (tvistemålsdomstol)

The First Hall of the Civil Court

Civil Court (Voluntary Jurisdiction Section)

The Civil Court (Family Section)

Första instans

The First Hall of the Civil Court behandlar tvistemål och handelsrättsliga mål som går utöver Court of Magistrates befogenheter. Inom sin konstitutionella behörighet behandlar domstolen också ärenden om kränkningar av de mänskliga rättigheter och grundläggande friheter som skyddas av författningen och av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

The Civil Court (Voluntary Jurisdiction Section) är en avdelning för frivillig rättsvård som ansvarar för att omyndigförklara personer med psykisk funktionsnedsättning, utse förmyndare för dessa personer, inleda arvsprocesser och utse testamentsexekutorer. Den förvarar också hemliga testamenten.

Den här avdelningen behandlar familjeärenden som upphävande av äktenskap, separation, skilsmässa samt underhåll och vårdnad om barn.

Under ledning av en judge

Under ledning av en judge

Under ledning av en judge

Court of Magistrates

Första instans

När det gäller tvistemål har Court of Magistrates bara behörighet som första instans, i allmänhet i mål som rör krav på högst 15 000 euro.

När det gäller brottmål, har domstolen en dubbel behörighet, dels som brottmålsdomstol för ärenden som omfattas av dess behörighet, dels som undersökningsdomstol för ärenden som omfattas av Criminal Courts behörighet.

(i) Brottmål – domstolen är behörig att pröva alla lagöverträdelser som kan ge upp till sex månaders fängelse.

(ii) Undersökning – domstolen gör preliminära undersökningar av straffbara lagöverträdelser och överlämnar sina redogörelser till åklagaren. Om den tilltalade inte gör några invändningar kan åklagaren återförvisa ärenden som kan leda till högst tio års fängelse till Court of Magistrates.

Under ledning av en magistrate

Court of Magistrates for Gozo

Första instans

För tvistemål har Court of Magistrates for Gozo en dubbel behörighet:

dels som lägre instans, som är jämförbar med domstolens motsvarighet på Malta,

dels som högre instans med samma behörighet som First Hall of the Civil Court (förutom den konstitutionella behörigheten) och som Civil Court (Voluntary Jurisdiction Section).

För brottmål har Court of Magistrates for Gozo samma behörighet som domstolens motsvarighet på Malta när den fungerar som brottmåls- och undersökningsdomstol.

Under ledning av en magistrate

Juvenile Court (ungdomsdomstol)

Första instans

Domstolen behandlar åtal och andra förfaranden som berör minderåriga upp till 16 år och får även besluta om tvångsomhändertagande.

Under ledning av en magistrate och två ledamöter

Small Claims Tribunal (domstol för småmål)

Första instans

Domstolen meddelar avgöranden enligt ett påskyndat förfarande, utan att avvika från kraven på en rättvis rättskipning, om krav till ett värde av mindre än 5 000 euro.

Under ledning av en adjudicator

Rättsdatabaser

Länken öppnas i ett nytt fönsterMinisteriet för rättsliga frågor, kultur och lokalstyre har en officiell webbplats med en rad webbtjänster på maltesiska och engelska. Här kan du läsa om ministeriet, domstolarna, rättssystemet och domstolsväsendet, åklagarmyndigheten, domstolstjänster och juridiska tjänster.

Länkar till olika sidor:

Länken öppnas i ett nytt fönsterMinisteriet för rättsliga frågor, kultur och lokalstyre

Länken öppnas i ett nytt fönsterDomstolstjänster

Länken öppnas i ett nytt fönsterDomar på nätet

Länken öppnas i ett nytt fönsterTvistemål

Länken öppnas i ett nytt fönsterDomstolskalendarium

Länken öppnas i ett nytt fönsterStatistik

Länken öppnas i ett nytt fönsterExekutiva auktioner

Länken öppnas i ett nytt fönsterFormulär (på maltesiska)

Länken öppnas i ett nytt fönsterExperter vid domstolen

Länken öppnas i ett nytt fönsterMaltas lagstiftning

Senaste uppdatering: 22/12/2016

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.

Domstolsväsen i medlemsstaterna - Nederländerna

Här får du en överblick över domstolssystemet i Nederländerna.

Rättssystemets uppbyggnad – domstolsväsen

Domstolsförvaltning

Rättsliga rådet (Raad voor de rechtspraak) ingår i domstolsväsendet, men utövar ingen rättskipning. Det har tagit över ansvaret för en rad olika arbetsuppgifter från justitieministeriet. Dessa uppgifter är av operativ karaktär och omfattar budgetfördelning, tillsyn över den ekonomiska förvaltningen, personalpolitik, IKT och lokaladministration. Rättsliga rådet stöder domstolarna när de utför sina uppgifter inom dessa områden. Det har också fått till uppgift att verka för domstolsväsendets kvalitet och har en rådgivande funktion när det gäller ny lagstiftning. På så vis påverkar det rättskipningen. Rättsliga rådet fungerar även som språkrör för domstolsväsendet i den offentliga och politiska debatten.

Dess arbetsuppgifter gäller ärenden av operativ karaktär (i ordets vidaste bemärkelse), budgetfrågor och rättskipningens kvalitativa aspekter.

Rättsliga rådet har en nyckelroll när det gäller att utarbeta, genomföra och ansvara för domstolsväsendets budget. Budgetsystemet bygger på ett system där man mäter arbetsbelastningen, vilket administreras av rättsliga rådet. Rådet främjar och övervakar utvecklingen av operativa förfaranden i domstolarnas dagliga verksamhet. Det har särskilda arbetsuppgifter som personalpolitik, lokaladministration, IKT och externa frågor. För att kunna utföra dessa uppgifter har rättsliga rådet en rad olika formella lagstiftade befogenheter. Det har till exempel rätt att utfärda bindande allmänna förelägganden när det gäller driftspolicy, även om det föredrar att utöva denna befogenhet så lite som möjligt.

Rättsliga rådet ansvarar för rekrytering, urval och utbildning av domstolsväsendets personal. Dessa arbetsuppgifter utförs i nära samråd med domstolsråden. Rättsliga rådet har stort inflytande vid utnämningen av ledamöter till domstolsrådet.

När det gäller domstolsväsendets kvalitet har rättsliga rådet bland annat till uppgift att verka för en enhetlig tillämpning av lagstiftningen och höja domstolsväsendets kvalitet. Om det uppstår en överlappning i domstolsavgörandenas innehåll, har rättsliga rådet inga tvingande befogenheter inom detta område.

Rättsliga rådet har även en allmänt rådgivande funktion. Det bistår regeringen med råd när det gäller nya lagar som får konsekvenser för rättsväsendet. Denna process sker genom kontinuerligt samråd med ledamöterna i domstolsråden.

Även om rättsliga rådet har formella befogenheter, ska relationen mellan rådet och domstolarna inte ses som hierarkisk. Rättsliga rådets eget främsta mål är att stödja domstolarna i deras arbetsuppgifter. För att säkerställa att de olika uppgifterna utförs på rätt sätt samråder rättsliga rådet regelbundet med domstolarnas respektive ordförande, verksamhetschefer, avdelningschefer och representantrådet (ett rådgivande organ bestående av företrädare för domstolarna).

Typ av domstolar – kort beskrivning

Distriktsdomstolar

Nederländerna är indelat i 11 distrikt som vart och ett har sin egen domstol. Varje domstol har ett antal underdistriktsinstanser. Distriktsdomstolen har som mest fem olika avdelningar. De omfattar alltid förvaltningsrätt, civilrätt, straffrätt och underdistriktsärenden. Familje- och ungdomsmål läggs ofta i en separat avdelning, ibland även utlänningsärenden. Detta är upp till domstolsrådet att avgöra.

Sektorer

Underdistriktsinstans

Det är relativt enkelt för vanliga medborgare att få sina ärenden prövade inom underdistriktsavdelningen. Detta innebär att de har rätt att föra sin egen talan och inte behöver någon advokat som företräder dem i rätten. Inom det civilrättsliga området hanterar underdistriktsdomaren alla ärenden som gäller hyra, avbetalningsköp och anställningar samt alla tvister som gäller belopp på upp till 25 000 euro.

Vad gäller straffrätt behandlar underdistriktsdomaren endast mindre brott. Ofta gäller det ärenden där polisen eller åklagaren har föreslagit en förlikning. Om den anklagade inte vill godta ett sådant förslag, behandlas ärendet av underdistriktsdomaren. Normalt avkunnar underdistriktsdomaren en muntlig dom omedelbart efter förhandlingen.

Straffrätt

Domarna inom straffrättsavdelningen behandlar alla straffrättsliga mål som inte tas upp till behandling av en underdistriktsdomare. Dessa mål kan tas upp i sammansättningar med en ensamdomare eller i fullständiga sammansättningar med tre domare. Den fullständiga domarsammansättningen hanterar mer komplicerade mål och alla mål där åklagarsidan yrkar på ett fängelsestraff på mer än ett år.

Civilrätt/familjerätt

Civilrättsavdelningen hanterar även mål som inte särskilt tilldelats underdistriktsdomaren. I merparten av dessa mål fälls avgörandet av en ensamdomare, men även här förekommer det fullständiga domarsammansättningar med tre domare för att hantera mer komplicerade mål. Ett antal distriktsdomstolar har en särskild avdelning för familje- och ungdomsmål om det förekommer många sådana mål.

Förvaltningsrätt

Med några få undantag behandlas förvaltningstvister av distriktsdomstolen. I många fall föregås förvaltningsrättsavdelningens förhandling av ett invändningsförfarande under ledning av de administrativa myndigheterna. Ofta behandlas dessa mål av en sammansättning med en enda domare, men även här kan distriktsdomstolen besluta att utse tre domare till ett mål som är komplicerat eller som omfattar grundläggande frågor. Om den aktuella distriktsdomstolen inte har någon särskild avdelning för att hantera mål som rör utlänningslagen, kan de behandlas av förvaltningsrättsavdelningen eller en del av denna avdelning. Mål som gäller frågor kring statstjänstemän och social trygghet överklagas till en särskild appellationsdomstol – centrala appellationsdomstolen – och i de flesta andra fall till avdelningen för förvaltningsrättsliga mål vid riksrådet.

Appellationsdomstolar

De 11 distriktsdomstolarna är fördelade på fyra regioner med var sin appellationsdomstol: Haag, Amsterdam, Arnhem-Leeuwarden och ’s-Hertogenbosch. Hertogenbosch i söder och Leeuwarden i norr. Inom straffrätt och civilrätt behandlar appellationsdomstolens domare endast mål där distriktsdomstolens beslut har överklagats. Appellationsdomstolen tar upp målet till förnyad prövning och kommer fram till en egen slutsats. I de flesta fall är det möjligt att bestrida appellationsdomstolens beslut genom att göra ett kassationsöverklagande till Nederländernas högsta domstol. Appellationsdomstolen behandlar inte bara straffrättsliga och civilrättsliga mål, utan hanterar också i egenskap av förvaltningsdomstol alla överklaganden av skattetaxeringar.

Specialdomstolar

Centrala appellationsdomstolen är en besvärsinstans som principiellt sett arbetar med rättsområden som rör social trygghet och statstjänstemän. Inom dessa områden är det den högsta domstolen. Den här domstolen finns i Utrecht.

Appellationsdomstolen i handels- och näringslivsfrågor är en särskild förvaltningsdomstol som beslutar i tvister som rör socialekonomisk förvaltningsrätt. Denna appellationsdomstol fattar även beslut i överklaganden som rör vissa lagar, till exempel konkurrenslagen och telekommunikationslagen. Den här domstolen finns i Haag.

Högsta domstolen

Nederländernas högsta domstol finns i Haag och prövar om lägre instans har tillämpat lagstiftningen korrekt för sina beslut. I det här skedet är de fakta i målet som fastställts av lägre instans inte längre föremål för diskussion. Kassationsöverklagandet fyller därför en viktig funktion genom att verka för att lagstiftningen tillämpas på ett enhetligt sätt.

Rättsdatabaser

Information finns på webbsidan om Länken öppnas i ett nytt fönsterdomstolsväsendet i Nederländerna.

Rättspraxis hittar du i en Länken öppnas i ett nytt fönsterrättsdatabas.

Är tillgången till dessa databaser kostnadsfri?

Ja, tillgången är kostnadsfri.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterRechtspraak

Senaste uppdatering: 07/03/2016

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Domstolsväsen i medlemsstaterna - Österrike

Det här avsnittet på portalen ger en översikt över domstolarna i Österrike.

Rättssystemets uppbyggnad – domstolsväsen

Utöver den lagstiftande och administrativa makten anses domstolsväsendet vara den tredje pelaren i en rättsstat. Enligt lagen om förbundsförfattningen finns den allmänna dömande makten endast på förbundsnivå. På alla nivåer är domstolsväsendet skilt från förvaltningen. För den del av rättsväsendte som sköts av oberoende judiciella organ (richterliche Senate) gäller specialregler.

Österrikes rättsväsende omfattar – förutom förbundsjustitieministeriet – de allmänna domstolarna, de allmänna åklagarna, kriminalvårdsanstalterna (fängelser) och de anläggningar – till största delen privat drivna – som används vid villkorlig dom:

  1. Allmänna domstolar är statliga institutioner som beslutar om civilrättsliga anspråk och straffrättsliga åtal i ett formellt förfarande. De inrättas genom lagbeslut och sköts av oberoende och opartiska domare som inte kan avsättas eller förflyttas från ämbetet och endast är bundna av rättsordningen.
  2. Allmänna åklagarmyndigheter är särskilda myndigheter skilda från domstolarna. De tar främst till vara på tillvaratar det allmänna intresset i straffprocessen, bl.a. genom att leda förundersökningarna, väcka åtal och agera för åklagarsidan vid brottmålsprocesser. De allmänna åklagarmyndigheterna ingår i den allmänna dömande makten.
  3. Fängelser är ansvariga för verkställighet av frihetsstraff och åtgärder.
  4. Anläggningar som används vid villkorlig dom ingår också i rättssystemet. De tar hand om personer med villkorlig dom och villkorligt frigivna. Dessa uppgifter har huvudsakligen överförts till privata organisationer som kontrolleras av det federala justitieministeriet.

Den federala justitieministern är högsta ansvariga person för rättskipningen, som är chef för det federala justitieministeriet, ett av de högsta administrativa organen i förbundsstaten. Justitieministern ingår i förbundsregeringen och har inom sitt ansvarsområde en politisk lednings- och samordningsfunktion och ansvarar ytterst för tillsynen över alla berörda myndigheter.

Vid sidan av de allmänna domstolarna finns i Österrike en författningsdomstol (Verfassungsgerichtshof), en högsta förvaltningsdomstol (Verwaltungsgerichtshof) och – från den 1 januari 2014 – också förvaltningsdomstolar (Verwaltungsgerichte). På förbundsnivå finns en förbundsförvaltningsdomstol (Bundesverwaltungsgericht) och en förbundsskattedomstol (Bundesfinanzgericht) med säte i Wien, även om de sammanträder i andra städer också. Dessutom kommer varje delstat att få en egen delstatsförvaltningsdomstol. Förvaltningsdomstolarna i Österrike ingår inte i justitieministeriets ansvarsområde.

Allmänna domstolsinstanser

  • Distriktsdomstolar för småmål (Bezirksgerichte)
  • Allmänna förstainstansdomstolar (Landesgerichte)
  • Appellationsdomstolar (Oberlandesgerichte) (kallas även andrainstansdomstolar)
  • Högsta domstolen (Oberster Gerichtshof)

Rättsdatabaser

Webbportalen för Länken öppnas i ett nytt fönsterÖsterrikes justitieministerium ger allmän information om det österrikiska rättssystemet.

Är tillgången till rättsdatabasen kostnadsfri?

Ja, tillgången till det Länken öppnas i ett nytt fönsterösterrikiska justitieministeriets portal är kostnadsfri.

Senaste uppdatering: 29/08/2018

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Domstolsväsen i medlemsstaterna - Polen

Här hittar du en översikt över domstolsväsendet i Polen.

Rättssystemets uppbyggnad – domstolsväsen

I kapitel VIII i Polens konstitution anges vilka typer av domstolar som ingår i den polska rättsförvaltningen och vilken behörighet de har. Det polska domstolsväsendet består av

  • högsta domstolen (Sąd Najwyższy),
  • allmänna domstolar (sądy powszechne),
  • förvaltningsdomstolar (sądy administracyjne),
  • militärdomstolar (sądy wojskowe).

Domstolsförvaltning

Typer av domstolar – kort beskrivning

De allmänna domstolarna omfattar appellationsdomstolar (sądy apelacyjne), regionala domstolar (sądy okręgowe) och distriktsdomstolar (sądy rejonowe). De handlägger bland annat följande mål: brottmål, tvistemål, familjemål, mål som rör omyndiga, handelsrättsliga mål, arbetsrättsliga mål och socialförsäkringsmål – med undantag för mål som tilldelas andra specialdomstolar (t.ex. militärdomstolar). De allmänna domstolarna för även fastighets- och inteckningsregister samt pantregistret, nationella domstolsregistret och nationella kriminalregistret.

Förvaltningsdomstolarna omfattar högsta förvaltningsdomstolen (Naczelny Sąd Administracyjny) och regionala författningsdomstolar – en per vojvodskap eller region (wojewódzkie sądy administracyjne).

Högsta domstolen (Sąd Najwyższy) är Polens högsta rättsinstans. Den kontrollerar att alla övriga domstolars avgöranden är lagenliga och ser till att tolkningen av lagar och domstolarnas praxis präglas av konsekvens. Högsta domstolen tillhör inte de allmänna domstolarna.

I det polska rättssystemet betraktas inte författningsdomstolen (Trybunał Konstytucyjny) som en allmän domstol. Författningsdomstolen prövar

  • om nationell lagstiftning och internationella överenskommelser är förenliga med konstitutionen,
  • om nationell lagstiftning är förenlig med internationella överenskommelser som måste ratificeras innan parlamentets godkännande,
  • om förordningar som utfärdats av statliga myndigheter, ratificerade internationella överenskommelser och lagar är förenliga med konstitutionen,
  • om politiska partiers mål eller verksamhet är förenliga med konstitutionen,
  • konstitutionella klagomål.

Statsdomstolen (Trybunał Stanu) prövar mål där en person som innehar (eller har innehaft) något av Polens högsta offentliga ämbeten anklagas för att ha brutit mot konstitutionen eller andra rättsakter.

Domstolshierarki

  • Distriktsdomstolar (sądy rejonowe) – i allmänhet första instans
  • Regionala domstolar (sądy okręgowe) – överklaganden eller i vissa mål första instans
  • Appellationsdomstolar (sądy apelacyjne) – överklaganden
  • Högsta domstolen – högsta rättsinstans

Rättsdatabaser

Du hittar länkar till information om alla allmänna domstolar, deras webbplatser och kontaktuppgifter (adresser, telefonnummer, e‑postadresser etc.) på webbplatsen för Länken öppnas i ett nytt fönsterpolska justitieministeriet (domstolsinformation).

Senaste uppdatering: 10/12/2012

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Domstolsväsen i medlemsstaterna - Portugal

I det här avsnittet hittar du en översikt över Portugals domstolsväsen.

Domstolar – Allmänna principer

I artikel 202 och framåt i Portugals konstitution fastställs de principer som ligger till grund för rättsväsendet och domstolarnas arbete i Portugal. Domstolarna är självständiga organ som skipar rättvisa i folkets namn. Deras uppgift är att garantera att medborgarnas lagstadgade rättigheter och intressen tillvaratas, att beivra brott och att lösa tvister mellan offentliga och privata intressen.

Domstolarna är oberoende och styrs i sin verksamhet endast av lagen. Deras avgöranden är bindande för alla myndigheter och enskilda och står över beslut från alla andra myndigheter.

Rättegången vid domstol är offentlig, om inte domstolen genom ett motiverat skriftligt beslut bestämmer något annat med hänsyn till parternas privatliv, domstolens möjlighet att utföra sina uppgifter eller den allmänna moralen.

Rättsväsendets uppbyggnad

Portugals grundlag (artikel 209 och framåt i konstitutionen) urskiljer två jurisdiktioner, den allmänna och den förvaltningsrättsliga. Vidare fastställs behörigheten för författningsdomstolen och revisionsrätten, skiljedomstolar och fredsdomare.

Den allmänna jurisdiktionen omfattar allmänna domstolar som behandlar civilrättsliga och straffrättsliga frågor och som är organiserade i en instansordning med tre nivåer. Den högsta instansen som även har störst territoriell behörighet är Högsta domstolen (nationell behörighet), därnäst följer appellationsdomstolarna (en per domkrets och två i domkretsen för Porto) samt de allmänna domstolarna (i första instans).

De allmänna domstolarna i första instans arbetar, beroende på målets sakinnehåll och värde, antingen som domstol med allmän behörighet, som specialdomstol med särskilda kunskaper i vissa frågor (förundersökning i brottmål, familjerätt, mål som rör ungdomar, arbetsrätt, handelsrätt, sjörätt eller verkställighet av påföljd) eller som domstol med särskild behörighet (avdelningar för civilrättsliga, straffrättsliga eller blandade mål, kammare för civilrättsliga eller straffrättsliga mål respektive kammare för civilrättsliga eller straffrättsliga smålmål).

Den förvaltningsrättsliga jurisdiktionen omfattar förvaltnings- och skattedomstolar (första instans), de båda centrala förvaltningsdomstolarna (nord och syd) samt högsta förvaltningsdomstolen (med nationell behörighet).

Behörighetstvister avgörs av en särskild instans (Tribunal de Conflitos) i enlighet med de förfaranden som fastställs i lag.

Typer av domstolar – en kort beskrivning

Det portugisiska domstolsväsendet består av följande typer av domstolar:

  • Författningsdomstolen (Tribunal Constitucional), vars huvuduppgift är övervaka att såväl lagar och andra författningar som underlåtenhet att lagstifta är förenliga med konstitutionen.
  • Revisionsrätten (Tribunal de Contas) är det högsta organ som har behörighet att granska om de offentliga utgifterna är förenliga med lagstiftningen och att granska de räkenskaper som enligt lag ska föreläggas revisionsrätten.
  • De allmänna domstolarna handlägger alla civil- och straffrättsliga ärenden samt alla mål som inte avgörs av andra domstolar. De allmänna domstolarna inbegriper högsta domstolen (Supremo Tribunal de Justiça), appellationsdomstolar och domstolar i första instans.
  • Förvaltnings- och skattedomstolar, vars roll är att lösa tvister som rör förvaltnings- och skatteärenden. De innefattar högsta förvaltningsdomstolen (Supremo Tribunal Administrativo), de centrala förvaltningsdomstolarna, de lokala förvaltningsdomstolarna och de lokala skattedomstolarna.
  • Fredsdomstolar, som skiljer sig från vanliga domstolar och har behörighet i civilrättsliga ärenden där tvistens värde inte överstiger 15 000 euro.
  • Vid krigstillstånd kan även krigsrätter inrättas.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterFörfattningsdomstolen (Tribunal Constitucional)

Länken öppnas i ett nytt fönsterRevisionsrätten (Tribunal de Contas)

Länken öppnas i ett nytt fönsterHögsta domstolen (Supremo Tribunal de Justiça)

Länken öppnas i ett nytt fönsterAppellationsdomstolen i Lissabon (Tribunal da Relação Lisboa)

Länken öppnas i ett nytt fönsterAppellationsdomstolen i Porto (Tribunal da Relação do Porto)

Länken öppnas i ett nytt fönsterAppellationsdomstolen i Coimbra (Tribunal da Relação de Coimbra)

Länken öppnas i ett nytt fönsterAppellationsdomstolen i Guimãres (Tribunal da Relação de Guimarães)

Länken öppnas i ett nytt fönsterHögsta förvaltningsdomstolen (Supremo Tribunal Administrativo)

Länken öppnas i ett nytt fönsterCentrala förvaltningsdomstolen syd (Tribunal Central Administrativo do Sul)

Senaste uppdatering: 23/08/2019

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Domstolsväsen i medlemsstaterna - Rumänien

I detta avsnitt av portalen får du en översikt över domstolarna i Rumänien.

Rättssystemets uppbyggnad – domstolsväsen

Det rumänska rättssystemets principer, struktur och organisation fastställs i den rumänska författningen och i lag nr 304/2004 om rättssystemets uppbyggnad.

Följande domstolar utgör det rumänska domstolsväsendet:

  • Högsta domstolen
  • Appellationsdomstolar
  • Tribunaler
  • Specialdomstolar
  • Distriktsdomstolar
  • Militärdomstolar

Domstolshierarki

Länken öppnas i ett nytt fönsterHögsta domstolen är Rumäniens högsta rättsliga instans. Den ser till att lagstiftningen tolkas och tillämpas på ett enhetligt sätt av övriga domstolar.

  • De 15 appellationsdomstolarna har behörighet över tribunalerna och specialdomstolarna.
  • De 42 tribunalerna finns i de olika regionerna och i Bukarest och ligger som regel i regionernas huvudort.
  • 4 specialdomstolar prövar familjemål och mål som rör minderåriga (1) samt mål som rör företagare (3).
  • Tribunalerna har behörighet över 176 distriktsdomstolar.

Typer av domstolar – kort beskrivning

Ett antal distriktsdomstolar lyder under var och en av de 42 tribunalerna.

De 176 distriktsdomstolarna är organiserade på regionsnivå eller stadsdelsnivå (i Bukarest).

Varje domstol leds av en president med ledningsansvar. Domstolens specialiserade avdelningar leds av avdelningschefer. I varje domstol fattas beslut som rör allmänna problem i samband med domstolens styrning av en ledningskommitté.

Militärdomstolarna omfattar 4 militära tribunaler, en regional militär tribunal i Bukarest och en militär appellationsdomstol i Bukarest. Varje militär tribunal har ställning som en militär enhet.

  • Enligt författningen står Länken öppnas i ett nytt fönsterdomstolsrådet som garant för rättsväsendets självständighet. Det säkerställer dessutom respekten för lagen samt behörighetskriterier och etiska yrkesregler i utövandet av domar- och åklagaryrket.
  • Länken öppnas i ett nytt fönsterJustitieministeriet bidrar till rättsväsendets funktion, ser till att rättvisa kan skipas som en offentlig tjänst och skyddar rättsordningen och medborgarnas fri- och rättigheter.

Rättsdatabaser

Följande rättsdatabaser finns tillgängliga på Internet:

Är tillgången till databasen kostnadsfri?

Ja, tillgången till rättsdatabasen är kostnadsfri.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterRättssystemets uppbyggnad – Rumänien

Länken öppnas i ett nytt fönsterSöka behöriga domstolar

Senaste uppdatering: 10/02/2016

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.

Domstolsväsen i medlemsstaterna - Slovenien

Här får du en överblick över domstolssystemet i Slovenien.

Rättssystemets uppbyggnad – domstolsväsen

Alla domstolar i Slovenien är reguljära domstolar och bedriver sin verksamhet i enlighet med principen om författningsenlighet respektive oberoende samt rättsstatsprincipen.

Typer av domstolar – kort beskrivning

Det samlade domstolssystemet omfattar såväl allmänna som specialiserade domstolar:

  • De allmänna domstolarna utgörs av 44 lokala domstolar, 11 distriktsdomstolar, 4 högre domstolar samt högsta domstolen.
  • Specialdomstolar är 3 arbetsdomstolar, 1 arbets- och socialdomstol, 1 högre arbets- och socialdomstol (som avgör i arbetsrättsliga och sociala ärenden). Hit räknas också författningsdomstolen som tillvaratar rättigheter i författningsärenden och har ställning som högre domstol.

Åklagarmyndigheten intar en särställning inom rättsväsendet, eftersom den är en självständig statlig myndighet, men också ingår i den verkställande makten. Högsta åklagaren utnämns av nationalförsamlingen.

Författningsdomstolen är den högsta domstolen när det gäller att skydda författningsenlighet, lagenlighet, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Den har befogenhet att ogiltigförklara den lagstiftande maktens åtgärder genom att upphäva (åsidosätta) en lag eller en del av en lag.

Författningsdomarna utnämns av nationalförsamlingen efter förslag från republikens president. Nio domare väljs på nio år, utan möjlighet till omval. Inget statligt organ har befogenhet att blanda sig i det arbete eller de beslut som utförs av domarna vid författningsdomstolar, specialdomstolar och allmänna domstolar.

Rättsdatabaser

Läs mer om Sloveniens domstolar på högsta domstolens Länken öppnas i ett nytt fönsterofficiella webbplats.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterrättsinstanser

Senaste uppdatering: 02/11/2016

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på slovakiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Domstolsväsen i medlemsstaterna - Slovakien

Här hittar du en översikt över rättssystemet i Slovakien.

Rättssystemets uppbyggnad – domstolsväsen

Rättskipning

I Slovakien är det de allmänna domstolarna och en specialdomstol – författningsdomstolen – som ansvarar för rättskipningen.

Den dömande verksamheten utövas av oberoende och opartiska domstolar. Domstolarna är på alla nivåer åtskilda från övriga myndigheter.

Verksamheten leds av ordföranden vid respektive domstol.

Domstolsförvaltning

Ansvaret för förvaltningen av domstolarna åligger, inom lagens ramar, Slovakiens justitieministerium och respektive domstolsordförande. Den sistnämnde har också till uppgift att företräda domstolen utåt. Även domstolarnas administrativa chefer ansvarar för förvaltningen i den omfattning som anges i lag.

Domstolsförvaltning

Allmänna domstolar

  • Distriktsdomstolar (54)
  • Regionala domstolar (8)
  • Slovakiens högsta domstol
  • Den särskilda brottmålsdomstolen

Domstolshierarki

Enligt lag nr 757/2004 gäller följande:

  1. Distriktsdomstolarna fungerar som första instans i tvistemål och brottmål, om inte annat föreskrivs i den processrättsliga lagstiftningen.
  2. Distriktsdomstolarna handlägger valärenden, om detta föreskrivs i en särskild lag.
  3. De regionala domstolarna fungerar som andra instans i tvistemål och brottmål som prövats av distriktsdomstol i första instans.
  4. I den processrättsliga lagstiftningen anges i vilka tvistemål och brottmål regionala domstolar ska fungera som första instans.
  5. De regionala domstolarna fungerar som första instans i förvaltningsmål, om inte annat föreskrivs i lag.
  6. De regionala domstolarna prövar även andra mål om detta anges i särskilda bestämmelser (lag nr 166/2003 års lagsamling om skydd av den personliga integriteten mot otillåten användning av informationsteknisk utrustning och om ändring av vissa lagar, samt lagen om skydd mot avlyssning).
  7. Högsta domstolen
    • prövar ordinära överklaganden av avgöranden som meddelats av regionala domstolar och den särskilda brottmålsdomstolen,
    • prövar extraordinära överklaganden av avgöranden som meddelats av distriktsdomstolar, regionala domstolar, den särskilda brottmålsdomstolen och Högsta domstolen,
    • prövar behörighetstvister mellan domstolar och myndigheter,
    • beslutar om ett mål ska hänskjutas till en annan domstol än den som är formellt behörig, om detta föreskrivs i den processrättsliga lagstiftningen,
    • beslutar i andra mål, om detta föreskrivs i en lag eller ett internationellt fördrag.

Högsta domstolen granskar domstolarnas beslut i avslutade mål.

Högsta domstolen verkar också för en enhetlig och konsekvent tillämpning av lagar och andra allmänt bindande rättsregler

  • genom sina egna beslut,
  • genom att avge yttranden som ska främja en enhetlig tillämpning av lagar och andra allmänt bindande rättsregler,
  • genom att offentliggöra giltiga domstolsavgöranden som är av grundläggande betydelse i Högsta domstolens ”samlade yttranden” och avgöranden av de slovakiska domstolarna.

Rättsdatabaser

Du hittar mer information på Länken öppnas i ett nytt fönsterjustitieministeriets webbplats.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterJustitieministeriet

Senaste uppdatering: 18/03/2019

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Domstolsväsen i medlemsstaterna - Finland

I det här avsnittet hittar du en översikt över Finlands domstolsväsen.

Rättssystemets uppbyggnad

Det finska rättssystemet (i bred bemärkelse) utgörs av

  • oberoende domstolar, allmänna domstolar, förvaltningsdomstolar och specialdomstolar,
  • åklagarmyndigheter,
  • utsökningsmyndigheter (som sköter verkställigheten av domarna),
  • Brottspåföljdsmyndigheten (som verkställer frihetsstraff),
  • offentlig rättshjälp, advokater och rättegångsbiträden med tillstånd.

Rättssystemet kan också avse endast domstolarna.

I 98 § i Finlands grundlag anges de olika domstolarna. Allmänna domstolar är högsta domstolen, hovrätterna och tingsrätterna. Allmänna förvaltningsdomstolar är högsta förvaltningsdomstolen och de regionala förvaltningsdomstolarna.

Högsta instans i tviste- och brottmål är Länken öppnas i ett nytt fönsterhögsta domstolen och i förvaltningsmål Länken öppnas i ett nytt fönsterhögsta förvaltningsdomstolen. Dessa högsta domstolar övervakar rättskipningen inom sina behörighetsområden.  I Finland finns dessutom specialdomstolar som regleras i särskilda lagar.

Domarnas oberoende och oavhängighet säkerställs av en bestämmelse i grundlagen enligt vilken domare inte får förklaras förlustig sin tjänst på annat sätt än genom dom av domstol. Domare får inte heller utan eget samtycke förflyttas till en annan tjänst, om inte förflyttningen beror på omorganisation av domstolsväsendet.

Enligt 21 § i grundlagen har var och en rätt att på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål få sin sak behandlad av en domstol eller någon annan myndighet Enligt samma paragraf 2  mom. ska offentligheten vid handläggningen, rätten att bli hörd, rätten att få motiverade beslut och rätten att söka ändring samt andra garantier för en rättvis rättegång och god förvaltning tryggas genom lag. Paragrafen innehåller dessutom vissa kvalitetskrav för rättskipningen.

Domstolsförvaltning

Det är huvudsakligen justitieministeriet som ansvarar för domstolarnas och övriga rättskipningsmyndigheters verksamhetsvillkor och utveckling.

Mer information

Webbplatsen Länken öppnas i ett nytt fönsterRättsväsendet innehåller information om Finlands domstolsväsen. Den är en portal med bl.a. information om domstolar, åklagare, utsökning och rättshjälp.

Det går också att hitta hovrätternas och förvaltningsdomstolarnas senaste rättspraxis.

Den avgiftsfria Länken öppnas i ett nytt fönsterFinlex-tjänsten innehåller förutom domstolarnas rättspraxis också Finlands elektroniska författningssamling samt författningsöversättningar.

Senaste uppdatering: 08/02/2018

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Domstolsväsen i medlemsstaterna - Sverige

Här får du en överblick över domstolssystemet i Sverige.

Rättssystemets uppbyggnad – rättsväsendet

Typ av domstolar – kort beskrivning

Med rättsväsendet avses normalt myndigheter som ansvarar för rättssäkerhet och rättstrygghet. Domstolarna utgör stommen i rättsväsendet, som även omfattar myndigheter med ansvar för brottsförebyggande och brottsutredande verksamhet, däribland följande:

Andra myndigheter kan ha arbetsuppgifter med anknytning till rättsväsendet, t.ex. Länken öppnas i ett nytt fönsterKronofogden.

Domstolshierarki

Sverige har två parallella typer av domstolar:

  • Allmänna domstolar, som handlägger brottmål och tvistemål.
  • Allmänna förvaltningsdomstolar, som handlägger förvaltningsmål.

De allmänna domstolarna har tre instanser: tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen.

Även förvaltningsdomstolarna har tre instanser: förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen. Dessutom finns det några specialdomstolar som avgör tvister inom olika specialområden.

Domstolsförvaltning

Länken öppnas i ett nytt fönsterJustitiedepartementet ansvarar för frågor som rör domstolarna, inklusive processrätt och domstolarnas organisation. Men varken regeringen eller någon annan myndighet får bestämma hur en domstol ska döma i ett enskilt fall.

Länken öppnas i ett nytt fönsterDomstolsverket är den centrala förvaltningsmyndigheten för de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltnings­domstolarna, de regionala hyres- och arrendenämnderna samt Länken öppnas i ett nytt fönsterRättshjälpsmyndigheten.

Senaste uppdatering: 22/10/2015

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på engelska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Domstolsväsen i medlemsstaterna - England och Wales

I detta avsnitt finns en kortfattad översikt över domstolarna i England och Wales.

Rättssystemets uppbyggnad – domstolsväsen

Förenade kungariket har tre jurisdiktioner: England och Wales, Skottland samt Nordirland. Här behandlas domstolarna i jurisdiktionen för England och Wales.

Domstolsförvaltning

Många av domstolarna i England och Wales förvaltas av domstolsverket, Her Majesty’s Courts and Tribunals Service (Länken öppnas i ett nytt fönsterHMCTS). HMCTS är underställt Länken öppnas i ett nytt fönsterjustitieministeriet, som ansvarar för rättsväsendet i England och Wales.

Typer av domstolar och domstolshierarki – kort beskrivning

Brottmål i England och Wales handläggs av magistrates' courts, Crown Court, avdelningsdomstolarna vid High Court och brottmålsavdelningen vid Court of Appeal.

Tvistemål i England och Wales handläggs av county courts (grevskapsdomstolar), High Court och tvistemålsavdelningen vid Court of Appeal.

Förenade kungarikets nya högsta domstol, Supreme Court, är i Förenade kungariket slutinstans i både brottmål och tvistemål, dock förbehållet att skotska brottmålsavgöranden inte kan överklagas dit.

Mer information om domstolarna i England och Wales hittar du på sidan med beskrivningar av de allmänna domstolarna i England och Wales och på det brittiska domstolsverkets webbplats, Länken öppnas i ett nytt fönsterHer Majesty's Courts and Tribunals Service. Information om några av nämnderna och specialdomstolarna i England och Wales hittar du på sidan om specialdomstolar i England och Wales.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterHMCTS, Länken öppnas i ett nytt fönsterJustitieministeriet, Länken öppnas i ett nytt fönsterHer Majesty’s Courts and Tribunals Service

Senaste uppdatering: 12/12/2016

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Domstolsväsen i medlemsstaterna - Nordirland

I detta avsnitt ges en överblick över domstolsväsendet i Nordirland.

Rättsväsendets organisation – rättssystem

Förenade kungariket har tre jurisdiktioner: England och Wales, Skottland och Nordirland.

Domstolar – kort beskrivning

Högsta domstolen (Supreme Court)

Under 2009 tog Förenade kungarikets högsta domstol (Supreme Court) över jurisdiktionen från Appellate Committee of the House of Lords (överklagandenämnden i överhuset). Högsta domstolen tog också över de uppgifter som hade delegerats till Judicial Committee of the Privy Council (kronrådets lagutskott, den högsta appellationsdomstolen i flera självständiga länder i det brittiska samväldet, Förenade kungarikets utomeuropeiska territorier och brittiska kronbesittningar).

Supreme court är högsta rättsinstans i Förenade kungariket för både brottmål och tvistemål, men skotska brottmål får inte överklagas till högsta domstolen. Prövningstillstånd beviljas som regel endast om målen berör rättsfrågor av allmän betydelse för rättstillämpningen.

Court of Appeal (appellationsdomstol)

Court of appeal behandlar överklaganden i brottmål från Crown Court och i tvistemål från High Court.

High Court

High court behandlar tvistemål, tar upp överklaganden i brottmål och har också befogenhet att granska enskildas och organisationers verksamhet för att kontrollera att de har följt lagen. High court behandlar som regel mål som gäller ett värde över 30 000 pund. I vissa fall kan ett mål som gäller ett värde över 30 000 pund hänskjutas av High court till grevskapsdomstolen eller vice versa, ett mål som gäller ett värde under 30 000 pund kan hänskjutas av grevskapsdomstolen till High court.

High court är indelad i följande tre avdelningar:

  • Family Division
    Family Division (familjerättsavdelningen) handlägger mer invecklade fall som berör skilsmässa, vårdnad, adoption, våld i hemmet osv. Den behandlar också överklaganden från Magistrates’ Courts och grevskapsdomstolar i äktenskapsärenden, frågor som berör människor som är psykiskt sjuka och enklare testamentesfrågor.
  • Queen's Bench Division
    handlägger stora och/eller invecklade ersättningsanspråk. Den handlägger också ett begränsat antal överklaganden från Magistrates' Courts eller Crown Courts, granskar organisationers verksamhet för att kontrollera att den är laglig, samt handlägger förtalsärenden.
  • Chancery Division
    handlägger ärenden som rör fonder, testamenten som bestrids, avveckling av företag, konkurser, inteckning av egendom, välgörenhet samt skattetvister (som regel avseende inkomstskatt) osv.

Crown Court

Crown court handlägger följande typer av mål:

  • Allvarligare brott som ska prövas av en domare och (i de flesta fall) av en jury.
  • Fällande domar i Magistrates' court som hänskjuts till Crown court för att fastställas.

Crown court utdömer längre fängelsestraff och högre bötesbelopp än Magistrates' court.

County Court (grevskapsdomstol)

Grevskapsdomstolar behandlar tvistemål under ledning av en domare (judge) eller distriktsdomare (district judge). Grevskapsdomstolen handlägger normalt mål som gäller ett värde under 30 000 pund (45 000 pund i värdepappersfrågor). Mål som gäller ett högre värde behandlas i High Court – se ovan. Alla anspråk till följd av reglerade kreditavtal måste inledas i grevskapsdomstolen, oavsett värde.

Exempel på mål som handläggs av grevskapsdomstolar:

  • Tvister mellan hyrsvärd och hyresgäst: t.ex. utmätning (vräkning), utebliven hyra, reparationer.
  • Konsumenttvister: t.ex. felaktiga varor eller tjänster.
  • Skadeståndsanspråk på grund av personskada (skador på grund av vårdslöshet): t.ex. trafikolyckor, olycksfall på grund av bristfälligt gatu-underhåll, arbetsplatsolyckor.
  • Skilsmässomål utan advokat, dock endast i vissa grevskapsdomstolar.
  • Diskriminering på grund av ras eller kön.
  • Skuldproblem: t.ex. en fordringsägare som vill ha betalt.
  • Anställningsproblem: t.ex. obetalda löner eller avgångsvederlag.
  • Överklaganden från Magistrates' court som behandlas av en domare (och minst två lekmannadomare om det berör en yngre person).

Småmål

Småmål handläggs också i grevskapsdomstolarna. Småmål rör som regel anspråk med ett värde som är mindre än 3 000 pund.

Magistrates’ Court

Magistrates’ courts handlägger brottmål och vissa tvistemål. Målen handläggs av en distriktsdomare (Magistrates' court).

  • Brottmål i Magistrates’ court
    Magistrates’ courts behandlar brottmål där den svarande inte har rätt till prövning av en jury. Dessa brott kallas summary offences. Det rör sig om överträdelser som kan leda till högst sex månaders fängelse och/eller böter på högst 5 000 pund.
    Magistrates' courts behandlar också mål där den tilltalade har möjlighet att välja juryprövning, men bestämmer sig för att låta målet behandlas i Magistrates' court. Om svaranden väljer juryprövning hänskjuts målet till Crown court.
  • Ungdomsdomstolen
    Ungdomsdomstolen handlägger ärenden rörande ungdomar mellan 10 och 17 år som har begått brott. Ungdomsdomstolen ingår i Magistrates' court och målen behandlas av en distriktsdomare (Magistrates' court) och två lekmannadomare med särskild utbildning för detta. Om en yngre person anklagas för ett mycket allvarligt brott, där en vuxen skulle ha kunnat dömas till 14 års fängelse eller mer, kan ungdomsdomstolen besluta att målet ska prövas av Crown court.
  • Tvistemål i Magistrates’ court
    Dessa domstolar behandlar ett begränsat antal olika typer av tvistemål:
    • Vissa skulder: t.ex. obetald inkomstskatt, sociala avgifter, moms, lokala skatter och avgifter
    • Tillstånd: t.ex. förnyade eller indragna utskänkningstillstånd.
    • Vissa äktenskapsärenden: t.ex. avgöranden om äktenskaplig hemvist.
    • Barns välfärd: t.ex. omhändertagande eller tillsyn av lokala myndigheter, adoptionsförfaranden och beslut om boende.

Coroners’ Courts

Undersöker omständigheterna kring plötsliga, våldsamma eller onaturliga dödsfall.

Domstolshierarki

Du hittar närmare detaljer och ett diagram över domstolsstrukturen i Nordirland på webbplatsen för domstolsverket, Länken öppnas i ett nytt fönsterNorthern Ireland Courts and Tribunals Service.

Nordirlands domstolsverk, Länken öppnas i ett nytt fönsterNorthern Ireland Courts and Tribunals Service, ansvarar för domstolsförvaltningen i Nordirland.

Detta omfattar:

  • administrativt stöd till Nordirlands domstolar och domare,
  • verkställighet av avgöranden i tvistemål genom en centraliserad verkställighetstjänst som tillhandahålls av Enforcement of Judgements Office,
  • administrativt stöd till specialdomstolar.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterNorthern Ireland Courts and Tribunals Service

Senaste uppdatering: 28/08/2018

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på engelska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Domstolsväsen i medlemsstaterna - Skottland

Här hittar du en översikt över domstolarna i Skottland.

Rättssystemets uppbyggnad – domstolsväsen

Förenade kungariket har tre jurisdiktioner: England och Wales, Skottland samt Nordirland.

Domstolsförvaltning

Skottlands domstolsverk, Länken öppnas i ett nytt fönsterScottish Court Service, ansvarar för domstolsförvaltningen i Skottland. Domstolsverket är en självständig juridisk person som leds av Lord President, den högste domaren i Skottland.

Typer av domstolar och domstolshierarki – kort beskrivning

De olika domstolarna i Skottland är organiserade på följande sätt:

Förfaranden i brottmålsdomstolarna är uppdelade i solemn (de allvarligaste fallen, som omfattar juryprövning) och summary (mindre allvarliga fall, som handläggs av en ensam domare).

High Court of Justiciary leds av Lord Justice General, som även är Lord President. Detta är landets högsta brottmålsdomstol, och den behandlar de svåraste fallen som mord och våldtäkt. Den fungerar också som sista appellationsinstans i brottmål.

Det stora flertalet brottmål (både solemn och summary procedures) handläggs av Sheriff Court, medan ringare ”summary-fall” handläggs av Justice of the Peace court. Den senare utgörs av fredsdomare (som antingen kan vara lekmannadomare som sammanträder tillsammans med en juridiskt utbildad bisittare, eller polisdomare som är juridiskt utbildade).

Tvistemålsdomstolarna behandlar tvistemål inom en rad olika områden, däribland indrivning av fordringar, familjerättsliga tvister och handelsrättsliga tvister. Court of Session är den högsta tvistemålsdomstolen i Skottland. Denna domstol är indelad i en lägre instans (outer house), som handlägger mål före eventuella överklaganden, samt en högre instans (inner house), som främst behandlar överklaganden. Den högsta domaren är Lord President.

Rättsfrågor kan överklagas till den nya högsta domstolen för Förenade kungariket (Supreme Court).

Sheriff courts kan behandla ärenden liknande de som tas upp i Court of Session, men tillämpar också förenklade förfaranden i småmål rörande värden upp till 5 000 pund, där det inte krävs något bistånd av juridiska ombud.

Mer information om domstolarna i Skottland hittar du på det Länken öppnas i ett nytt fönsterskotska domstolsverkets webbplats (Scottish Court Service).

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterSkotska domstolsverkets webbplats, Länken öppnas i ett nytt fönsterSkotska regeringens webbplats

Senaste uppdatering: 08/06/2017

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.