Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.
Swipe to change

Fastighetsregister i EU-länderna

Lettland

Det här avsnittet ger en överblick över Lettlands centrala elektroniska fastighetsregister.

Innehåll inlagt av
Lettland

Det finns två register i Lettland:

  • katasterinformationssystemet (kadastrs) – som används för att bedöma och lägga samman enskilda delar av en fast egendom för att möjliggöra registrering i fastighetsregistret, och
  • fastighetsregistret (zemesgrāmata) – som används för att skriva in äganderättsförhållanden efter registrering av fast egendom i katasterinformationssystemet.

Fastighetsregister

Vad innehåller Lettlands centrala elektroniska fastighetsregister?

Lettlands fastighetsregister förvaltas av domstolsförvaltningen (Tiesu administrācija).

Fast egendom registreras i fastighetsregister på distriktsnivå, tillsammans med uppgifter om äganderättsförhållanden. Fastighetsregistren är tillgängliga för allmänheten och uppgifterna i registret är officiella. Registren förvaltas av inskrivningsavdelningarna vid distrikts- och stadsdomstolarna (rajona tiesa respektive pilsētas tiesa).

Det centrala elektroniska fastighetsregistret är en elektronisk databas där man lagrar fastighetsregister, journaler och alfabetiska index på permanent basis. Uppgifter kan läsas på datorskärm och skrivas ut från en dator.

Det centrala elektroniska fastighetsregistret innehåller rättsliga upplysningar, sakuppgifter och allmän information om fastigheter, bland annat följande:

  • Servitut och inteckningar.
  • Avstyckningar.
  • Ägare.
  • Rättslig grund för äganderätt.
  • Anmälningar om insolvens.
  • Borgenärers krav.
  • Restriktioner.
  • Efterarvingar och arvsavtal.
  • Sakrätter som belastar fastigheter samt panträttigheter.

Fastighetsregister består av portföljer som är uppdelade i fyra delar.

Den första delen används för att registrera uppgifter om:

  • fastigheten i fråga,
  • servitut och inteckningar som upprättats för fastigheten,
  • mark som hör till fastigheten,
  • areal som omfattas av fastigheten med tillhörande mark,
  • avstyckad mark (med uppgift om areal),
  • tillägg till och eventuella strykningar av servitut och inteckningar som skrivits in i den första delen.

Den andra delen används för att registrera uppgifter om

  • ägaren av fastigheten,
  • grunden för äganderätten och det belopp för vilken fastigheten förvärvades, om detta har meddelats,
  • inlagor som styrker äganderättsanspråk samt uppgifter om tidigare äganderättsförhållanden,
  • restriktioner när det gäller rätten att avhända sig egendomen och att belasta den med sakrätter,
  • efterarvingar,
  • arvsavtal.

Den tredje delen används för att registrera uppgifter om

  • sakrätter som belastar fastigheten,
  • inlagor som syftar till att styrka sådana sakrätter.

Den fjärde delen används för att registrera uppgifter om

  • panträtt som fastställts med avseende på egendomen samt pantbelopp,
  • inlagor som styrker sådan panträtt,
  • tillägg till och strykningar av sådana uppgifter.

Är tillgången till det lettiska fastighetsregistret kostnadsfri?

Det kostar inget att söka på registrerade fastigheter. För tillgång till samtliga registrerade uppgifter om en fastighet (en portfölj) måste du dock betala en avgift 4,27 euro.

Abonnemangsavgiften är 49,80 euro per månad. Avgifter för att få tillgång till en viss portfölj är 2,85 euro.

Hur man söker i det lettiska fastighetsregistret

Du kan hitta information om registrerade fastigheter i fastighetsregistret genom att söka på

  • portföljnummer,
  • fastighetsbeteckning,
  • katasternummer,
  • fastighetens adress.

Information om fastighetsregister kan fås från domstolsförvaltningen (som ansvarar för det centrala elektroniska fastighetsregistret), från distrikts- och stadsdomstolarnas inskrivningsavdelningar samt via internet.

I enkabinettsförordning anges till vilka nationella myndigheter och tjänstemän som domstolsförvaltningen lämnar ut uppgifter ur de elektroniska journalerna, information om fastighetsärenden samt personförteckningar.

Det centrala elektroniska fastighetsregistrets historia

Perioden efter den samlade övergången till elektroniska fastighetsregister på distriktsnivå och inrättande av ett centralt elektroniskt fastighetsregister har varit av avgörande betydelse för det centrala elektroniska fastighetsregistrets utveckling. Den gradvisa och målinriktade övergången till ett modernt elektroniskt fastighetsregister inleddes med införskaffandet av de första datorerna, som användes som skrivmaskiner, och fortsatte med inrättandet av ett system för registrering av fast egendom, konverteringen av alla uppgifter i fastighetsregistren från pappersformat till elektroniskt format och sammanslagningen av databaserna vid alla 27 distrikts- och stadsdomstolars inskrivningsavdelningar till en enda nationell fastighetsregisterdatabas, som är den enda fastighetsdatabasen med rättslig erkända uppgifter.

År 1998 var ett viktigt år i digitaliseringsprocessen.Fastighetsregisterlagen ändrades och kompletterades med ett nytt kapitel om det elektroniska fastighetsregistret. Efter dessa förändringar krävdes ett omfattande arbete innan alla avdelningar kunde integreras med det centrala elektroniska fastighetsregistret under första halvåret 2001. Parallellt med införandet av det nya systemet för fastighetsregistrering vidtogs åtgärder för att utveckla förmedlingen av uppgifter och förbättra webbplatsen.

I det elektroniska registret lagras alla fastighetsregisteruppgifter i en enda central databas. Endast uppgifterna i denna samlade databas har rättslig verkan, och endast personalen vid inskrivningsavdelningarna har tillgång till dessa uppgifter. Principerna för hur fastighetsregistren organiseras har inte förändrats under digitaliseringsprocessen. Den territoriella behörigheten har förblivit densamma, och liksom tidigare är det inskrivningsavdelningarna som tar emot ansökningar om registrering och fattar beslut om registrering av egendom och därtill knutna rättigheter i fastighetsregistret.

Den 5 juli 2001 betraktas som startdatum för det elektroniska fastighetsregistret. Det var denna dag som det centrala elektroniska fastighetsregistret togs i bruk och webbplatsenhttp://www.zemesgramata.lv/ gjordes tillgänglig för allmänheten. Webbplatsen ger bland annat tillgång till statistik från inskrivningsavdelningarna, nyheter och publikationer om fastighetsregistret, inskrivningsavdelningarnas adresser och öppettider, avgifter, uppgifter om vilka dokument som behöver medtas när man besöker en inskrivningsavdelning och, viktigast av allt, information om var och en av de fastigheter som finns registrerade i fastighetsregistret och deras ägare samt om belastningar och inteckningar.

Domstolsförvaltningen har haft det fulla ansvaret för den organisatoriska och tekniska skötseln av det centrala elektroniska fastighetsregistret sedan den 1 april 2004.

Den 1 december 2012 hade 1,2 miljoner fastighetsportföljer öppnats i fastighetsregistren. Varje månad konsulteras i genomsnitt 145 000 portföljer i det centrala elektroniska fastighetsregistret.

Katasterinformationssystemet

Vad innehåller Lettlands katasterinformationssystem?

Det lettiska katasterinformationssystemet är ett samlat redovisningssystem för fastigheter, som innehåller, förvaltar och använder officiell och uppdaterad information, i form av text och rumsliga data, om fast egendom i Republiken Lettland, om markenheter, strukturer, sektioner av markenheter etc. som en egendom består av samt om ägare, besittningsrättshavare och nyttjanderättshavare.

Systemet förvaltas av den statliga katastertjänsten (Valsts zemes dienests).

Fast egendom kan i Lettland ha följande former:

  • Mark.
  • Mark med tillhörande byggnader.
  • Byggnader på ofri grund.
  • Lägenheter.

Mark betecknar fast egendom i begreppets bredaste bemärkelse, dvs. mark tillsammans med byggnader och strukturer som tillhör markägaren, men även egendom som endast består av oexploaterad mark. Med byggnad avses här en egendom bestående enbart av en byggnad som ligger på mark tillhörig en annan ägare. Egendom i form av en lägenhet i en byggnad bestående av ett antal bostäder som tillhör flera olika ägare ägs av varje innehavare individuellt, tillsammans med en viss andel av de gemensamma utrymmena.

Katasterinformationen består av

  • data i form av text – uppgifter om katasterbeskrivning, areal, katastervärde, belastningar och restriktioner, anknytande katasterobjekt som ingår i fastigheten samt uppgifter om fastighetens ägare, besittningshavare och nyttjanderättshavare,
  • rumsliga data – kartografiska bilder som visar markenheters och byggnaders avgränsning, katasterbeskrivningar och annan information som karaktäriserar katasterobjekten.

Katasterinformationen används för följande ändamål:

  • Registrering av rättigheter knutna till fast egendom.
  • Registrering av transaktioner med anknytning till fast egendom.
  • Användning av och utvecklingsplaner för fast egendom.
  • Värdering.
  • Fastighetsbeskattning.
  • Ekonomisk utveckling och fysisk planering på nationell, regional och kommunal nivå.
  • Markanvändning och miljöskyddsplaner.
  • Utarbetande av nationell statistik.
  • Beräkning av marks bokföringsvärde.
  • Upprättande och förvaltning av geografiska informationssystem.
  • Tillvaratagande av intressena för andra förvaltare av register och informationssystem.
  • Annat.

Är tillgången till det lettiska katasterinformationssystemet kostnadsfri?

den statliga katastertjänstens portal för offentliggörande av uppgifter erbjuds kostnadsfri tillgång till information såsom en fastighets katasternummer; katasterbeskrivning av en markenhet, en struktur eller en grupp av byggnader; adressen för en markenhet, en struktur eller en grupp av byggnader; äganderättshandling; portföljnummer i fastighetsregistret (om äganderätt har registrerats i fastighetsregistret); eller en visuell återgivning av en markenhets eller en strukturs placering med hjälp av en symbol på en satellitkarta (M 1:50 000).

Avgiften för att få tillgång till mer ingående katasterinformation (utan abonnemang) är 2,85 euro per egendom, inklusive katasteruppgifter.

Informationen på portalen är också tillgänglig för auktoriserade användare som har skrivit på ett abonnemangsavtal. Information om hur man tecknar abonnemang hos den statliga katastertjänsten finnshär.

Hur man söker i det lettiska katasterinformationssystemet

Katasterinformationssystemet kan användas för att söka efter egendom, markenheter, strukturer och grupper av byggnader. Mer information om hur man använder sökfunktionen hittar duhär.

Det lettiska katasterinformationssystemets historia

Det moderna katasterinformationssystemet går tillbaka till 1992. Dess lansering sammanföll med markreformen, som var en mycket viktig del i Lettlands återvändande till självständighet och övergång till marknadsekonomi. Den enskildes rätt att äga mark återinfördes officiellt 1993.

Innehållet i det lettiska katasterinformationssystemet har utökats gradvis. Under de första fyra åren efter återinförandet på det tidiga 1990-talet registrerades endast markenheter, jordegendomar och arealanvändning. Under 1996 började man även registrera uppgifter om byggnader och 2000 inleddes en fullskalig registrering av lägenheter.

De första åtta åren efter katasterinformationssystemets införande ägnades i första hand åt att samla in uppgifter och genomföra den urspungliga registreringen av dessa. Sedan 2001 har den främsta prioriteringen varit att hålla informationen uppdaterad och säkerställa dess kvalitet.

100 % av det nationella territoriet är registrerat i katasterinformationssystemet och registreringarna behandlas digitalt.

Senaste uppdatering: 04/01/2016

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Feedback

Använd formuläret nedan för att skicka in dina synpunkter på vår nya webbplats